Wikipedia

Kolbäcks socken

socken i Västmanland

Kolbäcks socken i Västmanland ingick i Snevringe härad, ingår sedan 1971 i Hallstahammars kommun och motsvarar från 2016 Kolbäcks distrikt.

Kolbäcks socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradSnevringe härad
KommunHallstahammars kommun
Bildadmedeltiden
Area47 kvadratkilometer
Upphov tillKolbäcks landskommun
Kolbäcks församling
MotsvararKolbäcks distrikt
TingslagSnevringe tingslag
Karta
Kolbäcks sockens läge i Västmanlands län.
Kolbäcks sockens läge i Västmanlands län.
Kolbäcks sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°33′27″N 16°13′41″Ö / 59.5575°N 16.22805556°Ö / 59.5575; 16.22805556
Koder, länkar
Sockenkod2295
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Kolbäcks distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 47,14 kvadratkilometer, varav 45,8 land.[1] År 2000 fanns här 3 374 invånare.[2] Tätorterna Sörstafors, Strömsholm med Strömsholms slott samt tätorten och kyrkbyn Kolbäck med sockenkyrkan Kolbäcks kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Kolbäcks socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kolbäcks församling och för de borgerliga frågorna till Kolbäcks landskommun. Landskommunens utökades 1952 och upplöstes 1971, då denna del uppgick i Hallstahammars kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Kolbäck-Säby församling som 2014 uppgick i Hallstahammar-Kolbäcks församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kolbäck, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Snevringe härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente och Västerås kompani.[4]

 
Sörstafors pappersbruk, norr om Kolbäck, vid 1900-talets början

Geografi redigera

Kolbäcks socken ligger öster om Köping kring Kolbäcksåns nedersta lopp och Strömsholmsåsen och invid Mälarfjärden Galten med några öar där. Socknen är mest öppen slättbygd på Mälarslätten.[5][1][6]

Socknen genomkorsas av Mälarbanan (Västerås-Köping) samt av Järnvägslinjen Sala-Oxelösund (Kolbäck-Eskiltuna). E 18 går genom socknen i öst-västlig riktning liksom Länsväg U 558(gamla riksvägen Västerås-Munktorp-Köping).

I Kolbäcks sockens sydligaste del ligger Strömsholms naturreservat som sträcker sig över ett antal öar, bland andra Bärlingen, Broholmen, Sandholmarna och Sävholmen.

Geografisk avgränsning redigera

Längst i söder gränsar socknen på en sträcka av cirka 500 meter mellan Klovstenen och Lilla Galtryggen i vattnet mot Tumbo socken i Eskilstuna kommun. Söder om Sävholmen gränsar socknen i vattnet mot Torpa socken i Kungsörs kommun.

Borgåsund ligger också i socknens södra del. Sundet med samma namn som samhället bildas genom att Strömsholmsåsen skär av den norr om sundet liggande Freden från vattenområdet Borgåsund i söder. Vattendraget är en del av Strömsholms kanal, som mynnar här. Länsväg 252 går på en bro över sundet, vilket även utgör gräns mellan Kolbäcks och Rytterne socknar.

I sydost avgränsas sockenområdet av Rytterne socken och i öster ligger Säby socken. I nordost och norr ligger Svedvi (Hallstahammar) socken och i nordväst gränsar Kolbäcks socken till Bergs socken.

Fornlämningar redigera

Från bronsåldern finns några spridda gravar av rösetyp, skärvstenshögar samt älvkvarnar. Inom socknen finns dessutom cirka 50 gravfält från järnåldern. Dessa är till övervägande del små.[6][5][7][8] slaget vid Herrevadsbro år 1251 utspelades i denna socken.

Namnet redigera

Namnet (1335, Kolbæk) kommer från kyrkbyn och syftar på en bäck med mörkt, kolsvart vatten vid byn, eventuellt den nuvarande Oxelbybäcken.[9] Enligt sägnen har Kolbäcken fått sitt namn efter Biskop Kol från Strängnäs som bidrog till Birger Jarls seger i slaget vid Herrevadsbro och som ska ha gett namn till Kolbäcks kyrka.[10]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Kolbäcks socken 1790–1990
ÅrFolkmängd
1790
  
1 283
1800
  
1 429
1810
  
1 511
1820
  
1 588
1830
  
1 563
1840
  
1 628
1850
  
1 606
1860
  
1 669
1870
  
1 791
1880
  
2 322
1890
  
2 559
1900
  
2 906
1910
  
3 072
1920
  
3 380
1930
  
3 347
1940
  
3 594
1950
  
2 816
1960
  
3 414
1970
  
3 784
1980
  
3 697
1990
  
3 538
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kolbäck socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Kolbäck socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kolbäcks socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kolbäcks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  10. ^ Gahrn, Lars (2006). Biskop Kol och slaget vid Herrevadsbro: i källor, sägner och historieskrivning. Mölndal: Lars Gahrn. Libris 10117563. ISBN 91-631-7684-X 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kolbäcks_socken&oldid=52613915”