Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th. Edition, även känd som DSM-IV är en manual som publiceras av American Psychiatric Association och som täcker alla nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. Nedan finns en lista på diagnoser och koder från denna handbok för hälso- och sjukvården.

Koderna definierades och är konstruerade för att fungera som specialistläkarnas behov i samverkan med de mer övergripande allmänna klassificeringssystemet ICD-9 och senare ICD-10, som alla läkare använder i sitt dagliga arbete. ICD-systemets avsnitt för de psykiatriska sjukdomarna har inledningsbokstaven F. Mentala störningar, som konstaterats och diagnostiserats, redan i barndomen eller efter missbruk av skadliga substanser alternativt uppstått efter ett fysiskt trauma har i allmänhet kvar dessa diagnoser under livet, men då är syftet att öka förståelsen för nytillkomna diagnoser senare under livet. En del barn som föds friska men utvecklar sjukdomar som påverkar det mentala tillståndet får därför en diagnos både ur ICD för barnsjukdomar och för den psykiatriskt tillkommande delen i de fall där förståndshandikapp tillkommer. Likaså kan dessa grundläggande diagnoser kombineras med förklarande diagnoser ur Z-avsnittet i denna handbok.

UNS betyder “Utan Närmare Specifikation” och motsvarar det engelska NOS "Not Otherwise Specified" och används då tillståndet i det enskilda fallet till någon del avviker, så att annan specificerad diagnos inte är tillämplig. UNS/NOS används också ofta som beteckning under den medicinska utredningen och föregår ofta en mer definitiv diagnosen. Detta har sin motsvarighet inom fysiska specialiteter där exempelvis en akut sjuk människa efter en svår olycka opereras under en diagnos som i den akuta fasen kallas "Akut buk UNS" men under operationens gång får en tydligare eller helt klarlagd diagnos när kirurgen med egna ögon exakt kan konstatera vilka organ som är skadade eller sjuka.

Störningar som vanligen diagnostiseras hos spädbarn, barn eller ungdomar redigera

Mental retardation redigera

Inlärningsstörningar redigera

Motorisk störning redigera

Kommunikationsstörningar redigera

Genomgripande störningar i utvecklingen redigera

Störningar som domineras av bristande uppmärksamhet och utagerande stört beteende redigera

Uppfödningssvårigheter och ätstörningar hos spädbarn eller småbarn redigera

  • 307.52 Pica
  • 307.53 Idisslande
  • 307.59 Uppfödningssvårigheter hos spädbarn eller småbarn

Tics redigera

  • 307.23 Tourettes syndrom
  • 307.22 Kroniska motoriska eller vokala tics
  • 307.21 Övergående tics
  • 307.20 Tics UNS

Enkopres och enures redigera

Övriga störningar hos spädbarn, barn eller ungdomar redigera

Konfusioner, demenser samt minnesstörningar och övriga kognitiva störningar redigera

Konfusioner redigera

  • 293.0 Konfusion orsakad av... [ange somatisk grund]
  • ---.- Konfusion under substansintoxikation
  • ---.- Konfusion under substansabstinens
  • ---.-- Konfusion UNS

Demenser redigera

Minnesstörningar redigera

  • 294.0 Minnesstörning orsakad av...[ange somatisk grund]
  • ---.- Substansbetingad varaktig minnesstörning
  • 294.8 Minnesstörning UNS

Övriga kognitiva störning redigera

  • 294.9 Kognitiv störning UNS

Psykiska störningar med somatisk grund som inte klassificeras annorstädes redigera

Substansrelaterade störningar redigera

Alkoholrelaterade störningar redigera

Amfetaminrelaterade störningar (inkl. amfetaminliknande substanser) redigera

Cannabisrelaterade störningar redigera

Fencyklidin (PCP)-relaterade störningar (inkl. Fencyklidinliknande substancer) redigera

Hallucinogenrelaterade störningar redigera

Koffeinrelaterade störningar redigera

  • 305.90 Koffeinintoxikation
  • 292.89 Koffeinbetingat ångestsyndrom
  • 292.89 Koffeinbetingad sömnstörning
  • 292.9 Koffeinrelaterad störning UNS

Kokainrelaterade störningar redigera

Lösningsmedelsrelaterade störningar redigera

Nikotinrelaterade störningar redigera

  • 305.10 Nikotinberoende
  • 292.0 Nikotinabstinens
  • 292.9 Nikotinrelaterad störning UNS

Opiatrelaterade störningar redigera

Störningar betingade av sedativa, hypnotika eller anxiolytika redigera

  • 304.10 Beroende av sedativa, hypnotika eller anxiolytika
  • 305.40 Missbruk av sedativa, hypnotika eller anxiolytika
  • 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaintoxikation
  • 292.0 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaabstinens
  • 292.81 Konfusion under sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaintoxikation
  • 292.81 Konfusion under sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaabstinens
  • 292.82 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad varaktig demens
  • 292.83 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad varaktig minnesstörning
  • 292.xx Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat psykotiskt syndrom
  • 292.84 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat förstämningssyndrom
  • 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat ångestsyndrom
  • 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad sexuell funktionsstörning
  • 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad sömnstörning
  • 292.9 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikarelaterad störning UNS

Polysubstansrelaterad störning redigera

Annan (eller okänd) substansrelaterade störningar redigera

Schizofreni och andra psykotiska syndrom redigera

Förstämningssyndrom redigera

Depressiva syndrom redigera

Bipolära syndrom redigera

Ångestsyndrom redigera

Somatoforma syndrom redigera

Patomimier redigera

Dissociativa störningar redigera

Sexuella störningar och könsidentitetsstörningar redigera

Sexuella funktionsstörningar redigera

Sexuella avvikelser redigera

Könsidentitetsstörningar redigera

Övrigt redigera

Ätstörningar redigera

Sömnstörningar redigera

Primära sömnstörningar redigera

Sömnstörningar relaterade till annan psykisk störning eller sjukdom redigera

  • 307.42 Insomni i samband med... [ange diagnos på axel I eller axel II]
  • 307.44 Hypersomni i samband med...[ange diagnos på axel I eller axel II]

Andra sömnstörningar redigera

Impulskontrollstörningar som ej klassificeras annorstädes redigera

Maladaptiva stressreaktioner redigera

  • 309.xx Maladaptiv stressreaktion
    • 309.0 med nedstämdhet
    • 309.24 med ångestkänslor
    • 309.28 med både ångest och nedstämdhet
    • 309.3 med stört beteende
    • 309.4 med både emotionella störningar och stört beteende
  • 309.9 Maladaptiv stressreaktion UNS

Personlighetsstörningar redigera

Andra tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling redigera

Psykiska faktorer som påverkar somatisk sjukdom redigera

  • 316 ... [Specifik psykisk faktor] som påverkar... [ange somatisk sjukdom]

Rörelsepåverkan orsakad av medicinering redigera

Andra störningar orsakade av medicinering redigera

Relationsproblem redigera

  • V61.9 Problem som förknippas med en psykisk störning eller somatisk sjukdom
  • V61.20 Problem mellan föräldrar och barn
  • V61.1 Samlevnadsproblem
  • V61.8 Problem mellan syskon
  • V62.81 Relationsproblem UNS

Problem relaterade till övergrepp eller försummelser redigera

Övriga tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling redigera

  • V15.81 Bristande behandlingsföljsamhet
  • V65.2 Simulering
  • V71.01 Antisocialt beteende hos vuxna
  • V71.02 Antisocialt beteende hos barn eller ungdomar
  • V62.89 Marginell mental retardation
  • 780.9 Åldersrelaterad kognitiv störning
  • V62.82 Okomplicerad sorg
  • V62.3 Studieproblem
  • V62.2 Problem i arbetslivet
  • 313.82 Identitetsproblem
  • V62.89 Religiösa eller andliga problem
  • V62.4 Kulturella anpassningssvårigheter
  • V62.89 Livskriser

Övriga koder redigera

  • 300.9 Ospecificerad psykisk störning (ej psykotisk)
  • V71.09 Diagnos eller tillstånd på axel I föreligger ej
  • 799.8 Diagnos eller tillstånd på axel I ej fastställd
  • V71.09 Diagnos på axel II föreligger ej
  • 799.9 Diagnos på axel II ej fastställd

Kritik redigera

Den diagnostiska kulturen[1] är ett begrepp som belyser att diagnostik i sig kan anses lika viktigt eller viktigare än adekvat behandling. Antalet diagnoser, särskilt psykiatriska sådana, växer lavinartat,[2] och de som klubbas i DSM-IV har ibland påståtts tillkomma genom omröstning av ett litet fåtal personer på American Psychiatric Associations sammanträden.

Referenser redigera

  1. ^ Den stora diagnosleken i: Den medicinska vetenskapen, kap.1.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 december 2007. https://web.archive.org/web/20071221125347/http://www.2000taletsvetenskap.nu/uppladdning/vetbepr/vetbepk1.htm. Läst 23 september 2009. 
  2. ^ Leif Elinder: Inget behov av fler psykiatriska diagnoser. Sydsvenskan 1/6 2010.