Knut B. Westman
Knut Bernhard Westman, född 10 mars 1881 i Härnösand[3], död 20 oktober 1967[4] i Uppsala, var en svensk kyrkohistoriker och professor.
| Knut B. Westman | |
 | |
| Född | 10 mars 1881[1] Härnösands församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 20 oktober 1967[2] (86 år) Uppsala domkyrkoförsamling[2], Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[2] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Kyrkohistoriker, universitetslärare, missionär |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Barn | Karin Westman Berg (f. 1914) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Westman blev 1902 filosofie och 1905 teologie kandidat. År 1910 blev han teologie licentiat, 1911 docent i kyrkohistoria, 1915 teologie doktor – allt vid Uppsala universitet. Han prästvigdes 1917, samt fick professors namn, heder och värdighet 1920, och samma år uppfördes han på förslag till biskop i Visby.
Han gjorde sig känd som en mycket betydande medeltidsforskare genom arbetena Birgittastudier I (1911) och Den svenska kyrkans utveckling från S:t Bernhards tidevarv till Innocentius III:s (1915). Därefter kom det stora arbetet Reformationens genombrottsår i Sverige (1918). Han skrev även inledningarna till den moderna editionen av Olaus Petris samlade skrifter (1914–1918).
Åren 1914–1919 var Westman sekreterare i Kyrkohistoriska föreningen. Han var också en drivande kraft i Sveriges kristliga studentrörelse och under flera år medredaktör för Vår lösen. Likaså anlitades han för det internationella andliga samarbetet under och efter första världskriget och var sekreterare i den svenska avdelningen av Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom kyrkosamfunden.
Även åt den yttre missionen ägnade han tidigt intresse och författarskap och sändes våren 1920 av Svenska kyrkans missionsstyrelse till Kina för att bland annat organisera ett svenskt gymnasium som grundval för ett svenskt universitet där. Han blev 1923 rektor för den då inrättade lutherska högskolan i Taohualuen, provinsen Hunan.
År 1930 blev han professor vid teologiska fakulteten i Uppsala, i missionshistoria och ostasiatisk religionshistoria. År 1931 stod han på ärkebiskopsförslag efter Nathan Söderblom tillsammans med Erling Eidem och Tor Andrae (ett rent professorsförslag). Han blev emeritus 1948.
Källor redigera
- Westman, Knut Bernhard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- Westman, Knut B i Vem är det 1967
Noter redigera
- ^ [a b] Härnösands domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010081/C I/5 (1861-1890), bildid: A0017343_00167, sida 165, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”33,(Mars),10,,31,1,,Knut Bernhard”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Svenskagravar.se, Westman, Knut Bernhard, läs online, läst: 27 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Biografi i Vem är det 1943
- ^ Dödsnotis i Vem är det 1969
Vidare läsning redigera
- Bexell, Oloph (2021). Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000: historiska studier. Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia, 0502-7454 ; 120. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. sid. 157–160. Libris dr7zch7sbr1p5c1l. ISBN 9789151310855