Öppna huvudmenyn
Klomipramins systematiska namn är 3-klor-10,11-dihydro-N,N-dimetyl-5H-dibens- [b,f]azepin-5-propanamin.

Klomipramin är ett antidepressivt läkemedel. Det används vid djupa depressioner och har också god effekt vid ångesttillstånd med panikattacker. Medlet har också effekt mot tvångstankar, men denna effekt kommer ofta först efter en längre tid än den antidepressiva effekten.

Preparatet går i Sverige under varunamnet Anafranil. Det var även det första läkemedel som visade resultat vid behandling av svåra premenstruella besvär i en klinisk studie i början av 90-talet, då i princip alla försökspersoner som fått den aktiva substansen upplevde någon form av förbättring, mer eller mindre. Läkemedlet ges i pillerform, som injektion och dropp.

VerkningsmekanismRedigera

Klomipramin tillhör gruppen tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) och verkar genom att den och dess metabolit hämmar återupptaget av serotonin och noradrenalin i synapsklyftan. Koncentrationen av dessa förblir då hög och kan därför hålla sina respektive receptorer aktiva en längre period. En del biverkningar blir en följd av att klomipramin även påverkar andra monoaminers effekt såsom acetylkolin och histamin.

Liksom alla TCA har klomipramin många fler biverkningar jämfört med SSRI men är i gengäld mycket effektivare. Klomipramin har dock starkare biverkningar i form av svettningar, myrkrypningar och sexuell dysfunktion än andra TCA. [källa behövs]

Klomipramin påverkar serotonin mer än andra TCA-preparat. Det finns t.o.m. de [vilka?] som menar att effekten på serotoninet är starkare än den som SSRI-preparaten uppvisar - trots att klomipramin inte är selektivt. Klomipramin (egentligen klorimipramin) är en vidareutveckling av imipramin (Tofranil), som var det första antidepressiva TCA-preparatet och kom 1957. Det som skiljer är att klomipramin har en kloratom. Kemiskt finns också likheter med det först lanserade neuroleptikumet klorpromazin (Hibernal) från 1952.[källa behövs]

Klomipramin har nästan enbart effekt på serotonin men dess metabolit har starkare effekt på noradrenalin. Genom att ge klomipramin intravenöst ökar effekten på serotoninet i förhållande till noradrenalinet. Att ge klomipramin i dropp är ett alternativ till ECT. (Källa: https://www.netdoktor.se/psykiatri/depression-angest/fraga-doktorn/anafranil-dropp/) När anafranil lanserades hävdades det att det var den första antidepressiva medicin som gav lika god effekt mot depression som elchocker. (Källa: Eva Marling: "Serotoninet gör oss gladare - och kanske intelligentare" i Svenska Dagbladet 1970-11-27).

Klomipramin har samma biverkningar som andra TCA-preparat som muntorrhet, svettningar, viktökning, dimsyn m.m. Men problemet med svettningar kan vara större liksom nedsättning av sexuell förmåga (till exempel oförmåga att få orgasm). Dessutom kan en del få myrkrypningar. Klomipramin kan dessutom ge vissa darrningar och andra extrapyramidala bieffekter som påminner om neuroleptikabiverkningar.[källa behövs]