För andra betydelser, se Klippan (olika betydelser).

Klippan är ett område som gränsar mot älvstranden i västra delen av Göteborg, nära Älvsborgsbron. Klippan ligger i stadsdelen Majorna,[1] tillhör stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné och ingår i primärområdet Kungsladugård.[2]

Färjan 2, Klippan-Färjenäs, före detta Bonnafröjda som döptes till Färjan 2 då den inköptes av Göteborgs stad. Ersattes 1928 av nya Färjan 2 (foto i Gamla Kvarnbergspojkars arkiv).

Historik redigera

Namnet Klippan eller Ekenäsklippan[3] anses komma av det berg, "Lilla Klippan"[4] eller "Skinnareklippan", som låg nordost om Gamla Älvsborgs fästning, och som delvis bildade själva hamnplatsen "klippan". Redan i Karlskrönikan från 1450-talet omnämns "Klippan".[5] På det lilla berget reser sig nu Sankta Birgittas kapell, uppfört 1857 av David Carnegie d.y. Berget Stora Klippan är sedan länge jämnat med marken.[6]

Klippan kan sägas vara Göteborgs första riktiga hamn, eftersom man helt enkelt inte kom längre in i älven då den var för grund. Därefter skedde omlastning till hemförarbåtar, som förde varor och passagerare vidare in mot staden.

 
Gamla Sockerbruket i Klippan, vy mot öster.
 
Klippans färjeläge, juni 2009

I början av 1600-talet startade den första färjeförbindelsen med Hisingen över Göta älv. Färjan gick mellan Klippan och Färjestaden på hisingsidan. I samband med Älvsborgsbrons öppnande 1967 upphörde den reguljära färjetrafiken.

Vid Klippan hade Ostindiska kompaniet sin hamn för de skepp som kom tillbaka från Kina.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 160
  2. ^ Gatuadressregister efter basområden Arkiverad 1 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2011-02-06.
  3. ^ ' Berättelser ur Göteborgs Historia under Frihetstiden, [1719-1772], Hugo Fröding, Göteborg 1919 , s. 184
  4. ^ Majornas historia, P Hallén/K Olsson/L Rosenberg/P Sandberg, Landsarkivet i Göteborg 2007 ISBN 978-91-631-4116-4 ISSN 0283-4855 s.108
  5. ^ Gamla Älvsborg i nytt ljus : arkeologiska undersökningar 2004-2006, Mona Lorentzson, Mats Sandin, Tom Wennberg ; med bidrag av Staffan von Arbin, Göte Nilsson Schönborg, Tommie Vester; redaktör: Ulf Ragnesten, Göteborgs stadsmuseum, Göteborg 2011, Serie: Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum, 1651-7636 ; 2011:1, s. 22
  6. ^ Charta öfver Stora och Lilla Klippan uti Götheborgs och Bohus län, Säfwedahls Härad och Örgryte Socken, H. Hallberger 1816

Tryckta källor redigera

  • Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson/Curt Svenson 1981
  • Göteborgsguiden, STF/Gbg. Info.avd. 1979
  • Göteborg förr och nu, Göteborgs Hembygdsförbund 1962

Vidare läsning redigera

  • Ekman, Håkan; Attman Artur (1958). Sockerbruket vid Klippan 1808-1958: till minne av f.d. Lorentska fabrikerna och D. Carnegie & Co:s och dess arvtagares verksamhet inom sockerindustrin i Göteborg samt ett tack till alla dem som verkat därute från släkten Ekman. Göteborg: [s.n.]. Libris 792264 
  • Bodman, Gösta; Reuterskiöld Sigvard (1934). Sockerbruket i Göteborg 1808-1934: historisk del. Göteborg: [Wettergren & Kerber]. Libris 1368075 
  • Lindälv, Elof (2001[1977]). Klippans kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 12 (Faks.-uppl.). Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 3331250 

Externa länkar redigera