Klimatförändring i Sverige

översikt av klimatförändringens påverkan i Sverige

Klimatförändringen i Sverige påverkar redan landet. Sedan slutet av 1800-talet har temperaturen stigit med nästan två grader, vilket kan jämföras med den globala uppvärmningen på cirka en grad.[1]

Sveriges prognosticerade Köppen klimatklassificeringskarta för 2071-2100.

PolitikRedigera

Frågan om klimatförändring i Sverige har fått en stor allmän och även politisk uppmärksamhet. Begränsningen av den globala uppvärmningens effekter har stått högt på dagordningen för de senaste regeringarna från och med regeringen Göran Persson (1996−2006).

KlimatmålRedigera

Sverige införde ett miljömålssystem 1999 och ansvaret för att nå dem är fördelat på 26 nationella myndigheter och arbetet följs upp kontinuerligt av 8 myndigheter. Ett av målen "Begränsad klimatpåverkan" handlar direkt om klimatförändringen.

2015 skrev Sverige under Parisavtalet för att strax därefter, 12 oktober 2016, ratificera det i riksdagen.[2]

För att nå dessa två mål anser Naturvårdsverket att utsläppen bör komma ner till högst 1 ton koldioxid per person och år till 2050.[3] Detta kan jämföras med att en svensk genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp var cirka 10 ton år 2016.[3] Det långsiktiga målet är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären[4] och att därefter ha negativa utsläpp.[5] För att reglerad detta arbete antogs 2017 Klimatlag (2017:720)[6] med en bred politisk förankring[7]. Att minska utsläppen från utrikes flyg ingår dock inte i de svenska klimatmålen.[8]

KoldioxidskattRedigera

Sverige införde en koldioxidskatt, en punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen, 1991.[9] Den reglerades först genom Lag (1990:582) om koldioxidskatt och när den infördes var skatten 25 öre/kg koldioxid[9] men uppdaterades 1995 med Lag (1994:1776) om skatt på energi.[10] Sedan dess varierar skatten per bränsleslag och regleras årligen genom en förordning från regeringen.

Sveriges sentida utsläppRedigera

I den Nationella emissionsdatabasen som sammanställs av SMHI på uppdrag av Naturvårdsverket kan man se Sveriges utsläpp från 1990, 2000, 2005, och sedan årligen från 2010.[11] Diagrammet nedan har data från denna och visar interpolerade värden för mellanliggande år. Som synes i diagrammet redovisas inte data från utrikes transporter.

Se eller redigera rådata.


Pågående effekter av klimatförändringar i SverigeRedigera

Kebnekaises sydtoppRedigera

Kebnekaise har två huvudtoppar, Nordtoppen har fast berg till 2 096,8 meter över havet och är kal på sommaren. Sydtoppen har fast berg till cirka 2 060 meter över havet, och är täckt av en cirka 40 meter tjock glaciär, som är Sveriges enda toppglaciär. Historiskt har glaciären på Sydtoppen gjort denna till Sveriges högsta punkt. Sydtoppens höjd varierar cirka tre meter mellan sommar och vinter. Normalt är toppen som högst i maj och lägst i september.[12] Sydtoppens glaciärer smälter på grund av det förändrade klimatet,[13][14] vilket leder till att Nordtoppen på sikt kommer att bli Sveriges högsta punkt året runt enligt forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet.[12][15]

Framtida klimat i SverigeRedigera

Sveriges klimat kommer att förändras och kommer att vara annorlunda i slutet av seklet. Förändringens omfattning är osäker, där en viktig faktor är omvärldens beslut när det gäller klimatpolitiken.[16]

TemperaturRedigera

Under 2080-talet kommer medeltemperaturen enligt många prognoser att ha ökat med 3–5 °C. Klimatet i Mälardalsregionen kommer då att likna dagens klimat i norra Frankrike.[17] Vintertemperaturen kommer troligen öka mer än vår-, sommar- och hösttemperaturerna. Vid slutet av seklet kan vintrarna i genomsnitt bli upp till 7 °C varmare än idag. Norrlandskusten kommer troligen att bli det område som får de största temperaturökningarna.[16][17]

NederbördRedigera

Sveriges framtida klimat förväntas bli regnigare och intensiva regnväder kommer att uppträda allt oftare.[17] Större delen av nederbördsökningen kommer att ske under vintern och en större andel i form av regn. Somrarna kommer att bli torrare och med en minskning av kraftiga regnväder, särskilt i södra Sverige.[16]

VindRedigera

Klimatmodellerna skiljer sig åt huruvida Sveriges klimat kommer att bli blåsigare eller inte. Vissa modeller förutspår en ökning av den genomsnittliga vindhastigheten, medan andra förutspår en minskning. En klimatmodell som kan hantera vindbyar, förutsäger att vindhastigheten kommer att öka i framtiden.[16]

ÖstersjönRedigera

När lufttemperaturen ökar kommer Östersjöns yttemperatur öka. Vissa klimatmodeller förutsäger att ytvattentemperaturen kommer att öka med upp till 4 °C. Havsisen förväntas minska och kommer i slutet av seklet att begränsas till norra Bottenviken. Salthalten i Östersjön förutspås i vissa klimatmodeller att sjunka till följd av ökat tillströmning av sötvatten från fastlandet, medan andra modeller skiljer sig och förutspår en ökning av salthalten.[16][17]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Climate change in Sweden.

NoterRedigera

  1. ^ ”Klimatindikator - temperatur”. www.smhi.se. SMHI. 5 juli 2021. https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430. Läst 11 januari 2022. 
  2. ^ Godkännande av klimatavtalet från Paris, Betänkanden från riksmötet 2016/17, 6 oktober 2016, Wikidata Q98407415, http://data.riksdagen.se/dokument/H401MJU6 
  3. ^ [a b] (PDF) Begränsad klimatpåverkan – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019. Bromma: Naturvårdsverket. januari 2019. sid. 20. ISBN 978-91-620-6859-2. https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6800/978-91-620-6859-2.pdf. Läst 15 januari 2022 
  4. ^ Renewables 2014 Global Status Report, page 29
  5. ^ (PDF) Begränsad klimatpåverkan – underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019. Bromma: Naturvårdsverket. januari 2019. sid. 21. ISBN 978-91-620-6859-2. https://www.naturvardsverket.se/globalassets/media/publikationer-pdf/6800/978-91-620-6859-2.pdf. Läst 15 januari 2022 
  6. ^ ”Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/sveriges-klimatmal-och-klimatpolitiska-ramverk/. Läst 18 december 2021. 
  7. ^ Mikael Karlsson (15 maj 2021). ”DN Debatt. ”Skogsdebatten kan lära av arbetet med klimatlagen””. DN.SE. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/debatt/skogsdebatten-kan-lara-av-arbetet-med-klimatlagen/. Läst 15 januari 2022. 
  8. ^ ”Klimatet och transporterna”. www.naturvardsverket.se. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-transporterna/. Läst 1 april 2022. 
  9. ^ [a b] (PDF) Ekonomiska styrmedel i energisektorn - En utvärdering av dess effekter på koldioxidutsläppen från 1990. Energimyndigheten. 2006. https://energimyndigheten.a-w2m.se/Test.ashx?ResourceId=2227. Läst 14 januari 2022 
  10. ^ Lag (1994:1776) om skatt på energi”. Svensk författningssamling 1994. 20 december 1994. Wikidata Q100697905. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/_sfs-1994-1776. 
  11. ^ ”Nationella emissionsdatabasen, SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/data/miljo/nationella-emissionsdatabasen/nationella-emissionsdatabasen-1.174774. Läst 1 april 2022. 
  12. ^ [a b] ”Kebnekaises sydtopp en meter lägre än nordtoppen - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/2.1275/profilomr%C3%A5den/klimat-hav-och-milj%C3%B6/kebnekaises-sydtopp-en-meter-l%C3%A4gre-%C3%A4n-nordtoppen-1.451813. Läst 16 februari 2021. 
  13. ^ ”Kebnekaises sydtopp fortsätter att smälta - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/nyheter/kebnekaises-sydtopp-forts%C3%A4tter-att-sm%C3%A4lta-1.520263. Läst 16 februari 2021. 
  14. ^ ”Kebnekaises sydtopp inte längre Sveriges högsta”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/kebnekaises-sydtopp-smalter-sverige-har-fatt-en-ny-hogsta-punkt/. Läst 16 februari 2021. 
  15. ^ Bergstedt, Therese (16 september 2019). ”Klimatförändringar gör att Sveriges glaciärer smälter bort”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/klimatforandringar-gor-att-sveriges-glaciarer-smalter-bort. Läst 16 februari 2021. 
  16. ^ [a b c d e] Regeringskansliet, Regeringen och (1 oktober 2007). ”Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2007/10/sou-200760-/. Läst 17 november 2020. 
  17. ^ [a b c d] Bernes, Claes . (2017). En varmare värld [Elektronisk resurs Växthuseffekten och klimatets förändringar - Tredje upplagan]. Stockholm. sid. 99-113. Libris 20048537. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6880 

Externa länkarRedigera