Klaus Mann
Klaus Mann, född 18 november 1906 i München, död 21 maj 1949 i Cannes (självmord), var en tysk-amerikansk författare, son till Thomas Mann, bror till Erika Mann och Golo Mann, brorson till Heinrich Mann.
| Klaus Mann | |
 | |
| Född | 18 november 1906[1][2][3] München[4] |
|---|---|
| Död | 21 maj 1949[1][2][5] (42 år) Cannes[6], Frankrike |
| Begravd | cimetière du Grand Jas |
| Medborgare i | Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland och USA |
| Utbildad vid | Wilhelmsgymnasium  |
| Sysselsättning | Författare, journalist, poet, litteraturkritiker, översättare, manusförfattare, självbiograf |
| Föräldrar | Thomas Mann[7] Katia Mann[7] |
| Släktingar | Erika Mann (syskon)[7] Golo Mann (syskon)[7] Heinrich Mann |
| Redigera Wikidata | |
Liv och verk redigera
Klaus Mann debuterade 1925 med romanen Der fromme Tanz, och skrev därefter noveller, essäer, romaner och tidningsartiklar. Han gjorde också resor och framträdanden tillsammans med sin ett år äldre syster Erika, som han stod mycket nära. Tillsammans med Pamela Wedekind (dotter till Frank Wedekind) och Gustaf Gründgens bildade syskonen en teatergrupp, som gjorde skandal med pjäsen Anja och Ester (1925), som handlar om två flickors erotiskt färgade vänskap på en flickpension.
1933 lämnade han Tyskland till följd av nazismen, liksom den övriga familjen. Debutromanen Der fromme Tanz hade tidigare under året bränts under bokbålen runt om i Nazityskland. Från 1936 var han bosatt i USA, och övergick till att skriva på engelska. 1937 träffade Klaus Mann, som var homosexuell, sin amerikanske partner, Thomas Quinn Curtiss. När USA dragits in i andra världskriget gick han ut som frivillig, och återvände till Europa som soldat.
Klaus Mann missbrukade morfin. Hans far Thomas Mann tog offentligt avstånd sedan sonen deklarerat sin homosexualitet i romanen Der fromme Tanz. Efter Tysklands kapitulation upplevde Klaus Mann att han saknade mål, efter att i tolv år kämpat mot nazismen och att han förlorat sitt språk. Han begick till sist självmord.
Klaus Manns mest kända verk är romanen Mephisto, där han beskriver en medlöparnatur. Boken läses ofta som en nyckelroman, där förebilden för huvudpersonen skall vara Klaus Manns tidigare svåger Gustaf Gründgens. I sin memoarbok Vändpunkten skriver Klaus Mann: "Gründgens individuella problem intresserade mig inte. Men den 'kultiverade medlöparens', den talangfulle opportunistens, den åsiktslöse begåvningens problem - det synes mig vara av intresse!"
Hans självbiografi Vändpunkten finns i både en engelsk version från 1942 (The Turning Point) och en mera omfattande tysk version postumt utgiven 1952 (Der Wendepunkt).
Bibliografi (urval) redigera
- Der fromme Tanz. Das Abenteuerbuch einer Jugend. (Enoch, Hamburg 1925, erw. Neuausgabe Rowohlt, Reinbek 2004) ISBN 3-499-23687-7
- Mefisto: romanen om en karriärist i Tredje riket 1949 (Mephisto 1936)
- Vändpunkten 1949, ny upplaga 1989 (Der Wendepunkt 1942)
Vidare läsning redigera
- Weiss, Andrea; Lönn Birgit (2001). "Flykt till livet": berättelsen om Erika och Klaus Mann. Stockholm: Svenska förl. Libris 8376526. ISBN 91-7738-576-4
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Klaus Mann.- Böcker av och om KLaus Mann på svenska bibliotek. Libris.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Klaus Mann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Itaú Cultural, Enciclopédia Itaú Cultural, Itaú Cultural, ISBN 978-85-7979-060-7, Klaus Mann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Klaus Mann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]