Klaus Härö

Klaus Härö
	Klaus Härö
	Klaus Härö, 18 februari 2010.
Född	Klaus Juhani Härö; 31 mars 1971 (51 år); Borgå eller Sverige
Medborgarskap	Finland
Utbildad vid	Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur
Sysselsättning	Filmregissör
Noterbara verk	Elina – som om jag inte fanns, Den bästa av mödrar och Fäktaren
Utmärkelser
	Anjalankoskis filmpris (2004); Ingmar Bergmanpriset (2004); Statens pris för konst (2004); Humanismens hand (2006); Kyrkans kulturpris (2006); Jussi för bästa regi (2010); Anjalankoskis filmpris (2016); Svenska kulturfondens stora pris
	Redigera Wikidata

Härö har studerat vid Konstindustriella Högskolan i Helsingfors. Han fick 2003 Ingmar Bergman-priset för filmen Elina – som om jag inte fanns^[6] och 2004 tilldelades han finländska Statens konstpris^[7]. Fyra av Härös filmer har utsetts till Finlands bidrag till Oscarsgalans kategori för Bästa icke-engelskspråkiga film: Elina - som om jag inte fanns (2003), Den bästa av mödrar (2005), Post till pastor Jakob (2009) och Fäktaren (2015).

FilmografiRedigera

^ filmportal.de, omnämnd som: Klaus Härö, Filmportal-ID: acd34b260690475499e890aacdf84ad4, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h] Elonet, Nationella audiovisuella institutet, omnämnd som: Klaus Härö, Elonet person-ID: 148531, läst: 7 oktober 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0152205, läst: 29 januari 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Elonet, Nationella audiovisuella institutet, omnämnd som: Klaus Härö, Elonet person-ID: 148531, läst: 26 november 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Juntto, Anssi (5 april 2004). ”Elämänkatsomus näkyy elokuvista” (på finska). Kaleva. https://www.kaleva.fi/elamankatsomus-nakyy-elokuvista/2066599. Läst 30 januari 2023.
^ Kokko, Karri (9 mars 2007). ”Klaus Härö” (på finska). Suomenkuvalehti.fi. https://suomenkuvalehti.fi/kulttuuri/klaus-haro/. Läst 17 november 2022.
^ ”Taiteen valtionpalkinnot Klaus Härölle, Marjo Kuuselalle ja Pan Sonicille” (på finska). ts.fi. 10 november 2004. https://www.ts.fi/kulttuuri/1074006241. Läst 17 november 2022.