Kimchi (koreanska: 김치), andra stavningar gimchi, kimchee, eller kim chee, är en traditionell koreansk fermenterad rätt som ofta baseras på kinakål. Det är även Nordkoreas nationalrätt.

Kimchi
Various kimchi.jpg
Näringsvärde per100 g
Vatten88,8 %
Energi29 kcal / 121 kJ
Protein2,2 g
Kolhydrater4,5
Varav sockerarter1,7 g
Kostfiber0,7 g
Fett0,5 g
Vitamin A16 μg
Tiamin (B1)0,05 mg
Riboflavin (B2)0,08 mg
Askorbinsyra (C)21 mg

Kimchi kan också referera till grönsaksrätter som inte är fermenterade.[1][2][3] Det finns hundratals olika variationer av kimchi, skapade av olika grönsaker som kinakål, rättika, salladslök eller gurka.[4] Kimchi är den vanligaste sidorätten i Korea. Den är också huvudingrediens i många populära koreanska rätter som kimchi-gryta, kimchi-soppa, och stekt ris med kimchi.

Historik redigera

 
Forntida kimchi

Det äldsta skriftliga omnämnandet av kimchi är mellan 2 600 och 3 000 år gammalt.[5] Det finns i den kinesiska poesisamlingen Sångernas bok (詩經). Där kallas kimchi jeo (菹). Termen ji ersattes senare av chimchae, dimchae och timchae, där det sistnämnda ordet användes i Koreas tre kungariken.[6] Ordet moderniserades senare till jimchi och nutida kimchi.

En tidig variant av kimchi var gjord av kål och köttbuljong. Röd chili introducerades i Korea under 1500-talet. Sedan dess används torkade röda chiliflarn, gochugaru, till den klassiska varianten.

Huvudingredienser redigera

 
Chilipeppar under torkning för kimchi

Kimchi-variationer bestäms av de olika grönsakerna som fermenteras, varav den mest populära är "baechu" (kinakål). Regionala, säsongaktuella grönsaker används, och Kimchi-museet i Seoul har dokumenterat 187 historiska och nutida varianter. Ingredienserna i kimchi varierar också, men för de vanliga varianterna av rätten används vitlök, rättika, ingefära, fisksås och torkade chiliflarn.

Näringsinnehåll redigera

Kimchi innehåller mycket kostfiber och är kalorisnålt. En portion ger upp till 80 % av dagligt rekommenderat intag av vitamin C och karoten.[7] Kimchi är också vanligen rikt på vitamin A, tiamin (B1), riboflavin (B2), kalcium, järn[8][9] och mjölksyrabakterier. Bland de typiska arterna finns Lactobacillus kimchii.[10][11][12]

 
Kimchi jjigae, en populär gryta baserad på kimchi

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [1] Encyclopedia Britannicas artikel om "kimchi"
  2. ^ Kim, M., & Chun, J. (2005). Bacterial community structure in kimchi, a Korean fermented vegetable food, as revealed by 16S rRNA gene analysis. International Journal of Food Microbiology, 103(1), 91-96. See Abstract.
  3. ^ Chin, Mei. ”The Art of Kimchi”. Saveur.com. http://www.saveur.com/article/Kitchen/The-Art-of-Kimchi. Läst 9 augusti 2010. 
  4. ^ Saveur.com A World of Kimchi
  5. ^ (koreanska) The origin of the etymology on Kimchi Arkiverad 23 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine. from Kimchi Expo 2003 website
  6. ^ (koreanska) 김치의 이름(명칭) from Hankyoreh21
  7. ^ ”Kimchi Nutrition Facts”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150110053441/http://ilovekimchi.org/learn-about-kimchi/kimchi-nutrition-health/. Läst 5 juni 2014. 
  8. ^ ”Food in Korea”. Asianinfo.com. http://www.asianinfo.org/asianinfo/korea/food.htm#KIM%20CHI. Läst 30 januari 2007. 
  9. ^ ”Kimchi”. Tour2korea.com. Arkiverad från originalet den 30 september 2012. https://web.archive.org/web/20120930041245/http://english.visitkorea.or.kr/enu/OO/OO_EN_13_1_2.jsp?cid=347478. Läst 30 januari 2007. 
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 april 2008. https://web.archive.org/web/20080409085855/http://ijs.sgmjournals.org/cgi/reprint/50/5/1789.pdf. Läst 30 maj 2011. 
  11. ^ Jung-Sook Leea, Gun-Young Heoa, Jun Won Leea, Yun-Jung Oha, Jeong A Parka, Yong-Ha Parka, Yu-Ryang Pyunb and Jong Seog Ahn; Analysis of kimchi microflora using denaturing gradient gel electrophoresis. International Journal of Food Microbiology Volume 102, Issue 2, 15 July 2005, Pages 143-150
  12. ^ Myungjin Kim and Jongsik Chun; Bacterial community structure in kimchi, a Korean fermented vegetable food, as revealed by 16S rRNA gene analysis. International Journal of Food Microbiology, Volume 103, Issue 1, 15 August 2005, Pages 91-96

Externa länkar redigera