Kilstjärtad madagaskarsångare

fågelart

Kilstjärtad madagaskarsångare[2] (Hartertula flavoviridis) är en fågel i familjen madagaskarsångare inom ordningen tättingar.[3] IUCN kategoriserar den som nära hotad.

Kilstjärtad madagaskarsångare
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMadagaskarsångare
Bernieridae
SläkteHartertula
Stresemann, 1925
ArtKilstjärtad madagaskarsångare
H. flavoviridis
Vetenskapligt namn
§ Hartertula flavoviridis
Auktor(E. J. O Hartet, 1924)
Synonymer
  • Neomixis flavoviridis
  • Spetsstjärtad lövtimalia

Utseende redigera

Kilstjärtad madagaskarsångare är en rätt liten (12–13 cm) sångare med lång och som namnet avslöjar kilformad stjärt. Ovansidan är grön, strupen gul och örontäckarna grå. Näbben är rätt kraftig och trekantig. Stjärtfjädrarna är ganska lösa och spretar ofta i olika riktningar, framför allt när fågeln födosöker på sitt karakteristiska vis när den hänger upp och ned från buskgrenar.[1]

Utbredning och systematik redigera

Arten återfinns enbart i regnskogar på östra Madagaskar (Sianaka Forest söderut till Vondrozo).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktes- och familjetillhörighet redigera

Tidigare placerades fågeln tillsammans med jeryerna i Neomixis (numera i familjen Cisticolidae) men DNA-studier visar att de endast är avlägset släkt. Istället tillhör arten en grupp sångarliknade fåglar som enbart förekommer på Madagaskar som tidigare haft sin tillhörighet bland så vitt skilda familjer som timalior (Timaliidae), sångare Sylviidae och bulbyler (Pycnonotidae). Denna grupp urskiljs numera som en egen familj, madagaskarsångare (Bernieridae), närmast släkt med gräsfåglarna (Locustellidae) och den enigmatiska sydamerikanska arten donakobius i den egna familjen Donacobiidae.[4]

Levnadssätt redigera

Kilstjärtad madagaskarsångare är vanligast i regnskog på medelhög nivå, mellan 600 och 1400 meters höjd. I de flesta låglänta skogar är den ovanlig och ses tydligen inte alls i mossbelupna bergsskogar. Arten hittas ofta i artblandade flockar och födosöker i undervegetationen på jakt efter insekter som plockas från bladverken.[5]

Häckning redigera

Häckning har konstaterats i januari. Boet är en ovalformad sfär gjord av gräs och andra vegetabilier, med en uppgång nära toppen, som hängs upp mellan en och två meter ovan mark. Däri lägger den två ägg.[6]

Status och hot redigera

Arten tros ha en relativt liten världspopulation som tros minska relativt kraftigt i framtiden på grund av skogsavverkning. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad. Beståndet har inte uppskattats, men den beskrivs som ingenstädes vanlig.[1]  

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Hartertula flavoviridis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Block, N.L. (2012), “Cryptic Diversity and Phylogeography in the Bernieridae, an Endemic Malagasy Passerine Radiation”, Ph.D. Dissertation, University of Chicago.
  5. ^ Morris, P.; Hawkins, F. 1998. Birds of Madagascar: a photographic guide. Pica Press, Robertsbridge, UK.
  6. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera