Ej att förväxla med Ruhollah Khomeini.

Sayyed Ali Hosseini Khamenei (persiska: آیت‌الله سید علی حسینی خامنه‌ای), född 17 juli 1939[1] i Mashhad, är en tolvshiitisk ayatolla, marja' al-taqlid, sayyid och Irans andra och nuvarande högsta andliga och politiska ledare, Rahbare Enqelab, sedan 4 juli 1989. Khamenei har islamism som politisk ideologi. Enligt ett tillkännagivande från år 2014 anser Gemenskapen av seminarielärare i Qom att han är en av de som det är tillåtet att göra taqlid till.[2]

Ayatolla
Sayyed Ali Khamenei

Ali Khamenei, 2019.

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
4 juni 1989
President Ali Akbar Hashemi Rafsanjani
Mohammad Khatami
Mahmoud Ahmadinejad
Premiärminister Mir-Hossein Mousavi
Företrädare Ruhollah Khomeini

Ämbetsperiod
13 oktober 1981–3 augusti 1989
Premiärminister Mohammad-Reza Mahdavi Kan
Mir-Hossein Mousavi
Företrädare Mohammad Ali Rajai
Efterträdare Ali Akbar Hashemi Rafsanjani

Ämbetsperiod
30 augusti 1981–15 maj 1987
Vicepresident Mir-Hossein Mousavi
Företrädare Mohammad-Javad Bahonar
Efterträdare Partiet upplöst

Född 17 juli 1939 (81 år)
Mashhad, Iran
Nationalitet Iran Iran
Politiskt parti Combatant Clergy Association (1977–idag)
Övrig politisk
anknytning
Islamiska republikanska partiet (1979–1987)
Maka Khojaste Khamenei (1964–idag)
Barn Mojtaba, Mostafa, Masoud, Meysam, Hoda och Boshra
Religion Islam
Webbplats www.khamenei.ir

År 1957 reste Sayyed Khamenei till Najaf, Irak för att bo och studera islam där på den högsta nivån i hawza. Han återvände till Iran år 1958 efter sin fars önskan och fortsatte sina studier i Qom mellan år 1958-1964.[3]

Khamenei var lärare i islamisk filosofi och en nyckelfigur i den iranska revolutionen samt en nära medhjälpare till Ayatollah Khomeini. Han satt inspärrad i Qezel Qaleh-fängelset år 1963.[4] Mellan år 1963-1975 satt han fängslad sex gånger på grund av sitt politiska motstånd mot shahen.[3] År 1976 utvisades han till Iranshahr i tre år, därefter återvände han till hemstaden Mashhad år 1979 och fick samma år se shahen förlora makten över landet.[5]

Khamenei valdes till Irans president 1982[3] efter att Mohammad Ali Rajai hade mördats och blev – som den förste prästmannen i ämbetet – något av en symbol för att Iran övergett en sekulariserad utveckling och att revolutionen skulle leda till ett teokratiskt styre. Strax efter att han tillträtt som president undkom han ett mordattentat under en presskonferens. Folkets mujahedin hade gömt en bomb i en bandspelare som exploderade intill honom och hans högerhand skadades, något som bekräftade hans anseende som levande martyr bland hans anhängare. Han omvaldes 1985.

Vid Ayatollah Khomeinis död 1989 utsåg expertrådet honom till högste ledare.[3]

När det gäller poesi brukade han delta i litterära föreningar tillsammans med kända poeter då han bodde i Mashhad och han brukade recensera dikter. Han har reciterat en del dikter själv och valt pseudonymen "Amin" för sig själv.[6]

År 2010 besökte Khamenei Qom för tredje gången och stannade där i tio dagar innan han återvände till Teheran. I Qom mötte han högre tjänstemän, studenter, lärda och familjer till iranska martyrer. En framstående iransk lagstiftare sa att det stora mottagandet som välkomnade ledaren för den islamiska revolutionen i den heliga staden Qom var en väckarklocka för västerländska medier.[7] Den andra gången som Khamenei besökte Qom var år 2000.[8] Då åkte han på Qoms gator i en bil och möttes av stora folkmassor som trängdes på den flera kilometer långa rutten. Efter att Khamenei kom till staden besökte han Fatima Masumas helgedom och höll ett tal där för Qoms invånare.[9]

Ayatolla Khameneis memoarer "Inna Ma as-Sabri Nasra" på arabiska publicerades år 2019. Boken har även översatts till persiska. Den arabiska versionen presenterades av den libanesiske ledaren för Hizbollah Sayyid Hassan Nasrallah under en ceremoni som hölls i Beirut i februari 2019 för att fira 40-årsjubileumet av den islamiska revolutionens seger. Boken innehåller också foton på den iranske ledaren, hans far och hans barn, utöver en samling illustrationer som relaterar till ämnena i boken.[10][11]

UttalandenRedigera

Den 17 april 2010 meddelade Khamenei Internationella konferensen om kärnvapenavrustning att utöver kärnvapen så är massförstörelsevapen, såsom kemiska och biologiska vapen, också ett allvarligt hot mot mänskligheten. Han nämnde att den iranska nationen, som själv fallit offer för kemvapen, känner av faran med att producera och lagra dessa typer av vapen mer än andra nationer, och är redo att använda alla sina resurser för att motverka sådant. Iran anser att det är förbjudet (haram) att använda sådana vapen och att alla har ansvar att försöka skydda mänskligheten mot denna stora katastrof.[12]

Efter terrorattackerna i Frankrike i januari 2015 skrev Khamenei ett öppet brev till de unga i Europa och Nordamerika gällande islam.[13] I november samma år skrev den muslimske ledaren igen ett öppet brev till de unga i västerländska länder, i samband med den upprepade terrorismen i Frankrike.[14]

Den 9 september 2015 sa ayatolla Khamenei att från den dagen kommer ingenting som heter "Den sionistiska regimen" att existera 25 år senare.[15]

Den 9 januari 2016 sa ayatolla Khamenei i ett möte med folk från Qom att när ni idag lovar lojalitet till Revolutionen, eller när ni förnyar ert löfte om lojalitet, lovar ni i själva verket lojalitet till den helige profeten (Muhammed). Han sa att de som lovar lojalitet till Imam Khomeini i själva verket lovar lojalitet till den helige profeten.[16]

18 februari 2020 sa den muslimske ledaren Khamenei att USA kommer att sjunka som Titanic. Han sa att på samma sätt som Titanics prakt och ståt inte kunde rädda det från att sjunka, kommer USA:s prakt och ståt inte att hindra det från att sjunka.[17]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”The Office of the Supreme Leader, Sayyid Ali Khamenei” (på engelska). Leader.ir. http://www.leader.ir/langs/EN/index.php?p=bio. Läst 19 juni 2009. 
  2. ^ ”پایگاه اطلاع رسانی جامعه مدرسین حوزه علمیه قم - مراجع معرفی شده توسط جامعه مدرسین حوزه علمیه قم”. www.jameehmodarresin.org. https://www.jameehmodarresin.org/2014-01-23-07-32-22/599-%D9%85%D8%B1%D8%A7%D8%AC%D8%B9-%D9%85%D8%B9%D8%B1%D9%81%DB%8C-%D8%B4%D8%AF%D9%87-%D8%AA%D9%88%D8%B3%D8%B7-%D8%AC%D8%A7%D9%85%D8%B9%D9%87-%D9%85%D8%AF%D8%B1%D8%B3%DB%8C%D9%86-%D8%AD%D9%88%D8%B2%D9%87-%D8%B9%D9%84%D9%85%DB%8C%D9%87-%D9%82%D9%85.html. Läst 21 juni 2020. 
  3. ^ [a b c d] ”Biography of Ayatollah Khamenei the Leader of the Islamic Revolution” (på engelska). Khamenei.ir. 7 september 2014. http://english.khamenei.ir/news/2130/Biography-of-Ayatollah-Khamenei-the-Leader-of-the-Islamic-Revolution. Läst 17 mars 2020. 
  4. ^ ”Ayatollah Khamenei's memory from the time he was imprisoned by Pahlavi regime” (på engelska). Khamenei.ir. 29 september 2018. http://english.khamenei.ir/news/5963/Ayatollah-Khamenei-s-memory-from-the-time-he-was-imprisoned-by. Läst 16 mars 2020. 
  5. ^ ”Biography” (på engelska). www.leader.ir. https://www.leader.ir/en/content/14133/Biography. Läst 17 mars 2020. 
  6. ^ ”دائرة المعارف بزرگ اسلامی:خامنه ای، آیت الله سیدعلی”. www.cgie.org.ir. https://www.cgie.org.ir/fa/publication/entryview/16337#page-3. Läst 29 mars 2020. 
  7. ^ P.T (31 oktober 2010). ”Imam Khamenei Qom visit dispelled delusions” (på english). en.abna24.com. http://en.abna24.com/service/iran/archive/2010/10/31/211221/story.html. Läst 1 april 2020. 
  8. ^ ”مروري بر سفرهاي استاني رهبر معظم انقلاب از آغاز تاكنون”. basirat.ir. https://basirat.ir/fa/news/262469/. Läst 2 april 2020. 
  9. ^ farsi.khamenei.ir - ورود رهبر انقلاب به قم و استقبال پرشور مردم از معظم‌له
  10. ^ ”Leader Ayatollah Khamenei memoirs released” (på engelska). Tehran Times. 4 mars 2019. http://www.tehrantimes.com/news/433663/Leader-Ayatollah-Khamenei-memoirs-released. Läst 5 april 2020. 
  11. ^ ”إن مع الصبر نصرا.. مذكرات الإمام الخامنئي بالعربية +pdf” (på arabiska). https://www.alkawthartv.com | قناة الکوثر. https://www.alkawthartv.com/news/188055. Läst 5 april 2020. 
  12. ^ Khamenei.ir. ”استفتائات - حرمت سلاح کشتار جمعی”. farsi.khamenei.ir. http://farsi.khamenei.ir/treatise-content?id=228. Läst 31 mars 2020. 
  13. ^ ”The recent events in France have convinced me to directly talk to you” (på engelska). Khamenei.ir. 15 november 2015. http://english.khamenei.ir/news/2436/The-recent-events-in-France-have-convinced-me-to-directly-talk. Läst 15 mars 2020. 
  14. ^ ”Today terrorism is our common worry” (på engelska). Khamenei.ir. 29 november 2015. http://english.khamenei.ir/news/2681/Today-terrorism-is-our-common-worry. Läst 15 mars 2020. 
  15. ^ ”There will be no such thing as Israel in 25 years: Ayatollah Khamenei” (på engelska). Khamenei.ir. 1 juli 2016. http://english.khamenei.ir/news/3969/There-will-be-no-such-thing-as-Israel-in-25-years-Ayatollah. Läst 22 april 2020. 
  16. ^ ”Massive election turnout guarantees the security of the country” (på engelska). Khamenei.ir. 9 januari 2016. http://english.khamenei.ir/news/3122/Massive-election-turnout-guarantees-the-security-of-the-country. Läst 22 april 2020. 
  17. ^ ”The US will sink like the Titanic” (på engelska). Khamenei.ir. 19 februari 2020. http://english.khamenei.ir/news/7375/The-US-will-sink-like-the-Titanic. Läst 22 april 2020. 

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Ruhollah Khomeini
Irans högste ledare
1989-
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten
Företrädare:
Mohammad Ali Rajai
Irans president
1981-1989
Efterträdare:
Hashemi Rafsanjani