Kemijärvi

stad i landskapet Lappland i Finland

Kemijärvi (svenska: också Kemiträsk; enaresamiska: Kemijävri; nordsamiska: Giemajávri) är en stad vid sjön Kemi träsk i Lappland i Finland. Kemijärvi har 7 105 invånare (2021) och en yta på 3 930,91 km². Centralort i kommunen är tätorten Kemijärvi centraltätort med &&&&&&&&&&&04283.&&&&&04 283 invånare enligt Statistikcentralens definition. I kommunen finns även tätorten Isokylä-Kallanvaara med &&&&&&&&&&&01030.&&&&&01 030 invånare och kommunen har en tätortsgrad av 69,9 %.[4][5] Kemijärvi fick stadsrättigheter 1973 och är Finlands nordligaste stad.

Kemijärvi
Kemijärvi (finska)
Kommun
Kemijärvi stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Lappland
Admin. centrum Kemijärvi centraltätort
Area 3 930,91 km² (2016-01-01)[1]
 - land 3 504,99 km²
 - vatten 425,92 km²
Folkmängd 7 105 (2021-12-31)[2]
 - män 3 638 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 3 553 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 2,03 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 320
Geonames 653274
Språk (2021-12-31)[3]
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
98,3 %
0,1 %
0,0 %
1,6 %
Läge 66°42′50″N 27°26′00″Ö / 66.71389°N 27.43333°Ö / 66.71389; 27.43333
Kemijärvi stads läge
Kemijärvi stads läge
Kemijärvi stads läge
Webbplats: www.kemijarvi.fi
Kemijärvi kyrka.

Kemijärvi är enspråkigt finskt.

Historia redigera

Kolonisationen av Kemi lappmark inleddes i Kemijärvi. Redan 1630 ska några bönder ha slagit sig ned vid Kemi träsk, men de första odlingsförsöken misslyckades. Nya bönder tog dock vid och 1635 fanns ett hemman vid träsket. Bönderna försörjde sig främst genom svedjebruk och fiske, vilket orsakade problem för den samiska befolkningen i området.[6]

Lantmätare Oluf Tresk noterade vid sin kartering av Kemi lappmark 1642 att det fanns ett hemman vid Kemi träsk. Han föreslog också att en kyrka skulle byggas vid sjös övre ända (där orten Kemijärvi nu ligger) eftersom där fanns gott om renlav, brännved och fiskemöjligheter. Samerna från fyra av de fem lappbyar som låg inom Kemi älvs vattenområde, Sodankylä, Sombio, Kemikylä och Kuolajärvi, samt Kitkajärvi öster om vattendelaren mot Vita havet, skulle lätt kunna ta sig dit. Kyrkplatsen i Kemijärvi anlades några år därefter och fick egen präst 1648. Det var en av de två första kyrkorna i Kemi lappmark – den andra, som tillkom samtidigt, låg i Enare.[7]

Kyrkbygget förde med sig en ökad inflyttning till Kemijärvi. År 1647 fanns tolv hemman vid träsket, varav sex öde, och 1648 tretton hemman, varav fem öde. Efter den förste prästens, Jakob Lapodius, död placerades prästen Esaias Mansueti Fellman i Kemijärvi 1662. Han verkade för en ökad inflyttning av bönder från Ijo och Uleå socknar. År 1692 fanns 20 hemman vid Kemi träsk.[6]

Administrativ historik redigera

Kemijärvi köping utbröts ur Kemijärvi landskommun 1957. De återförenades dock 1973, då de tillsammans bildade den nuvarande Kemijärvi stad.[8]

Tätorter redigera

Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns två tätorter inom Kemijärvi stads område:[9]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kemijärvi centraltätort 3 932
2 Isokylä-Kallaanvaara 966

Politik redigera

Mandatfördelning i Kemijärvi stad, valen 1976–2021 redigera

ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197610521413
1052143
3583,7
19809411614
94164
3583,3
1984851174
85174
3579,5
19887511714
75174
3575,2
199266141512
664152
3573,5
19965531912
553192
3564,6
20005441912
544192
3558,4
2004733193
733193
3562,4
2312
20088321723
8321723
3563,6
2213
201254151514
545154
3562,2
2015
20175241312
524132
2759,9
198
20213335814
333584
2751,6
198
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2021 Tulevaisuuden Kemijärvi yhteislista (3).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Valresultat i kommunalvalet 2017 redigera

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel % Antal
+−
Andel %
+−
Antal +−
  Centern i Finland &&&&&&&&&&&01785.&&&&&01 785 45,0 +52 +5,1 13 -2
  Vänsterförbundet 658 16,6 +64 +2,9 5 0
  Sannfinländarna 526 13,3 -99 -1,1 4 -1
  Samlingspartiet 373 9,4 -150 -2,6 2 -2
  Finlands Socialdemokratiska Parti 372 9,4 -87 -1,2 2 -2
  Kristdemokraterna i Finland 254 6,4 +41 +1,5 1 0
  Sitoutumaton Mahdollisuus-yhteislista* 0 0 -183 -4,2 0 -1
  Kommunistiska Arbetarpartiet - för fred och socialism* 0 0 -13 -0,3 0 0
  Förändring 2011* 0 0 -5 -0,1 0 0
Giltiga röster totalt &&&&&&&&&&&03968.&&&&&03 968 100,0 -380 27 -8
Ogiltiga röster 24 0,8
Valdeltagande &&&&&&&&&&&03999.&&&&&03 999 59,9 -2,3
Röstberättigade &&&&&&&&&&&06673.&&&&&06 673 -369

Källa:[10]

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet.

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Kemijärvi stad 1975–2020[11]
ÅrFolkmängd
1975
  
12 759
1980
  
12 621
1985
  
12 762
1990
  
12 331
1995
  
11 775
2000
  
10 484
2005
  
9 293
2010
  
8 418
2015
  
7 766
2020
  
7 191
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk redigera

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[12][3]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 6 996 100,0
Inhemska språk totalt 6 847 97,9
Finska 6 839 97,8
Svenska 5 0,1
Samiska 3 0,0
Främmande språk totalt 149 2,1
Ryska 56 0,8
Tagalog 29 0,4
Språk med färre än 10 talare 64 0,9
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (97,8 %)
  Svenska (0,1 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (2,1 %)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ [a b] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 
  4. ^ ”026 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2016”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201600.px/. Läst 22 februari 2018. 
  5. ^ ”025 -- Tätortsgrad efter område 31.12.2016”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_024_201500.px/. Läst 22 februari 2018. 
  6. ^ [a b] Tegengren, Helmer (1952). En utdöd lappkultur i Kemi lappmark: studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Acta Academiae Aboensis. Humaniora, 99-0435282-8 ; 19:4. Åbo: Åbo akademi. sid. 70–71. Libris 1172930 
  7. ^ Tresk, Olof; Ahnlund, Nils (6 februari 1928). ”Kartor över Kemi och Torne lappmarker 1642–1643”. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105073127/http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/kirja.pdf. Läst 29 oktober 2013. 
  8. ^ ”Väestön elinkeino: Väestö elinkeinon mukaan kunnittain vuosina 1880–1975”. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/91484/xtia_vael_1880-1975_1979_dig_63.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 7 september 2014. 
  9. ^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 9 april 2023. 
  10. ^ ”Kemijärvi - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_320.html. Läst 22 februari 2018. 
  11. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  12. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar redigera