Öppna huvudmenyn

Kejsarskarv[2] (Phalacrocorax atriceps) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[3]

Kejsarskarv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Imperial Shags b.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläktePhalacrocorax
ArtKejsarskarv
P. atriceps
Vetenskapligt namn
§ Phalacrocorax atriceps
AuktorKing, 1828
Synonymer
Leucocarbo atriceps
Underarten atriceps
Underarten atriceps
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utbredning och systematikRedigera

Kejsarskarv delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Phalacrocorax atriceps atriceps – förekommer på öarna och kusterna i södra Argentina och Chile
  • Phalacrocorax atriceps albiventer – förekommer på Falklandsöarna

Vissa, bland andra BirdLife International, behandlar arterna sydgeorgisk skarv (P. georgianus), crozetskarv (P. melanogenis), antarktisskarv (P. bransfieldensis), heardskarv (P. nivalis) och macquarieskarv (P. purpurascens) alla som underarter till kejsarskarven.[1][4]

SläktestillhörighetRedigera

Tongivande International Ornithological Congress placerar arten och dess närmaste släktingar i det egna släktet Leucocarbo,[5] och numera gör även Birdlife International detta efter genetiska studier.[1][6] Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Skarvarnas släktskapRedigera

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[7] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[3]

Status och hotRedigera

Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus för alla arter i komplexet (se ovan) tillsammans, som livskraftig. Både populationens storlek och utveckling är okänd, men utbredningsområdet är mycket stort.[1]

BilderRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2018 Leucocarbo atriceps . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 1 december 2018.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  6. ^ Kennedy, M. & Spencer, H.G. (2014) Classification of the cormorants of the world. Mol. Phylogenet. Evol. 79: 249–257.
  7. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning

Externa länkarRedigera