Kaunisvaara (finska för "det vackra berget") ligger en halv kilometer sydväst om Kaunisjärvi, 1 km norr om Kaunisvaara kyrka, 26 km norr om Pajala och intill riksväg 99.[5] Det är en småort i Pajala distrikt (Pajala socken) i Pajala kommun.

Kaunisvaara
småort
Södra infarten till Kaunisvaara 2015.
Södra infarten till Kaunisvaara 2015.
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Pajala kommun
Distrikt Pajala distrikt
Koordinater 67°22′58″N 23°20′15″Ö / 67.38278°N 23.33750°Ö / 67.38278; 23.33750
Area 0,63 km² (2020)[1]
Folkmängd 58 (2020)[1]
Befolkningstäthet 92 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0978
Tätortskod TX854[2]
Småortskod S9165[3]
Beb.områdeskod 2521TB107 (1960–1970)[4]
2521SB115 (1990–)[4]
Geonames 605250
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Kaunisvaara
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Cirka 1,5 km sydväst om Kaunisvaara ligger Sahavaara och cirka 1 km söder om Kaunisvaara ligger Vaararinta.

Historik redigera

Den förste kände person som, vid 1700-talets slut, bosatte sig på platsen var Hans Mickelsson Vänkkö, kallad ”Laukka-Hannu”, vilken tidigare hade varit den förste som bosatte sig i Liviöjärvi och även varit bosatt i Sattajärvi. Öknamnet Laukka-Hannu betyder Löpare-Hans. Han fick detta namn på grund av sin benägenhet att flytta.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Kaunisvaara 1960–2015[6][7][8][9][10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
269 76
1965
  
203 76
1990
  
98 52#
1995
  
102 56#
2000
  
81 56#
2005
  
76 61#
2010
  
66 62#
2015
  
60 63#
Anm.: Upphörde som tätort 1970.
 # Som småort.

Vid folkräkningen 1890 var 196 personer skrivna i Kaunisvaara.[12]

Gruvnäring redigera

Huvudartikel: Kaunisvaaragruvan

Företaget Northland Resources öppnade 2012 en gruva som dagbrott i Tapulivuoma utanför Kaunisvaara. Planerna var därefter att öppna gruvor vid Stora Sahavaara och Pellivuoma. När företaget gick i konkurs 2014 var dagbrottet 40 meter djupt.[13]

I september 2017 skrev konkursförvaltaren ett avtal med företaget Abecede AB (senare Kaunis Iron AB), som då kom att äga hela gruvan, med planerat tillträde i december samma år. I oktober 2017 lämnade företaget en ansökan till Bergsstaten om att brytningstillståndet skulle överföras till företaget från konkursboet. Kaunis Iron AB anställde den tidigare kommunchefen i Pajala, geologen Åsa Allan, som gruvchef. Gruvan beräknades medföra omkring 350 nya arbetstillfällen.[14]

Källor redigera

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 12 februari 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Kaunisvaara kyrka”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 5 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160105213418/https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=693517. Läst 27 december 2015. 
  6. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84 
  7. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76 
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 
  9. ^ Statistiska meddelanden. Småorter 1990: Befolkningskoncentrationer i glesbygd. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 11 april 1995. sid. 56. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 27 oktober 2016 
  10. ^ Statistiska meddelanden. Småorter 1995: Befolkningskoncentrationer i glesbygd. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 30 juni 1997. sid. 62. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 27 oktober 2016 
  11. ^ ”Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0811/LandarealSmaort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 
  12. ^ ”Folkräkningen 1890 - Norrbottens län”. Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 19 september 2016. https://web.archive.org/web/20160919052950/http://www2.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=&txtfnamn=&txtenamn=&ns=exakt&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=Kaunisvaara&yrke=&selkon=&selciv=&sortering=&action=S%F6k. Läst 11 juli 2016. 
  13. ^ ”Spåren efter Northlands konkurs”. Svenska Dagbladet. 5 februari 2015. http://www.svd.se/sparen-efter-northlands-konkurs#sida-2. Läst 27 december 2015. 
  14. ^ Dagens Industri 3 oktober 2017: Nytt liv i konkursad gruva, läst 5 oktober 2017