Hanna Katarina "Katie" Rolfsen, gift Rodriguez Arias, född den 10 november 1902 i Oslo, död den 22 september 1966 i Rådmansö församling, Frötuna kommun, Stockholms län[1], var en norsk-svensk skådespelare.

Katie Rolfsen
Katie Rolfsen, 1956
Katie Rolfsen, 1956
FöddHanna Katarina Rolfsen
10 november 1902
Oslo, Norge
Död22 september 1966 (63 år)
Rådmansö, Sverige
Aktiva år1919–1966
MakeArvid Richter
(1928–1942; skild)
Ramon Rodriguez Arias
(1952–1961; skild)
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Katie Rolfsen var dotter till bagarmästaren Melchior Falk Rolfsen. Hon gick på Nasjonalteatrets balettskola i Oslo från fem års ålder, hon fortsatte studierna vid Konstakademin och dansade balett i revy från 17 års ålder. Hon debuterade 1920 och engagerades 1921 vid Casinoteatret i Oslo.[2]

Hon filmdebuterade 1925 i Oslo med rollen Theodine i Amund Rydlands och Leif Sindings film Himmeluret. Samma år kom hon till Stockholm och engagerades av Ernst Rolf, som hon arbetade med fram till 1929, för att senare bli engagerad av Björn HodellSödra teatern. Från 1938 medverkade hon i Karl Gerhards revyer. Hon kom att medverka i ett 20-tal svenska filmer. 1963 tilldelades hon Karl Gerhards Hederspris. Hennes sista roll på scen var som Ulla Winblad i Bellmansspelen på Gröna Lund sommaren 1966.[3]

Hon var gift första gången 1928–1942 med sångaren och skådespelaren Arvid Richter (1901–1963) och andra gången 1952–1961 med spanske affärsmannen Ramon Rodriguez Arias (1924–2006).[4][1] Hon hade en son Sven (född 1929) och en dotter Sonja (född 1934).[5]

Rolfsen omkom i en båtolycka 1966 utanför Västernäs vid norra delarna av Stockholms skärgård[6].

Filmografi (urval)

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
 
Katie Rolfsen som Joséphine Baker i Rolfrevyn 1928.
År Roll Produktion Regi Teater
1931 Här va' de' eller Varuhuset Sverige, revy
Karl Gerhard och Gösta Stevens
Södra Teatern[7]
Jenny, hembiträde Sympatiska Simon
Fridolf Rhudin
Fridolf Rhudin
Henning Ohlson
Södra Teatern
1932 Medverkande Här va' de'!, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern[8]
Fru Pontus Vi som går köksvägen
Gösta Stevens
Nils Lundell Södra Teatern[9][10]
1933 Medverkande Ett leende år, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern[11]
1934 Medverkande Sol över Söder, revy
Södra Teatern[12]
1936 Medverkande Klart söderut, revy
Kar de Mumma och Åke Söderblom
Björn Hodell Södra Teatern[13][14]
1937 Bessie Bunting Jill Darling
Marriott Edgar och Vivian Ellis
Karl Kinch Oscarsteatern[15][16]
1944 Medverkande Wallyrevyn
Leif Amble-Naess Cirkus, Stockholm[17]
1947 Medverkande Trivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard
Gösta Terserus Oscarsteatern[18]
1948 Medverkande Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma
Douglas Håge Södra Teatern[19]
1952 Medverkande Kyss mej Katie
Karl Gerhard
Per Gerhard Chinateatern[20]
1956 Medverkande Pst!, revy
Stig Bergendorff och Gösta Bernhard
Gösta Bernhard Blancheteatern[21]
1959 Medverkande Två träd, revy
Karl Gerhard
Hasse Ekman Idéonteatern
1961 Medverkande Ursäkta handsken, revy
Karl Gerhard
Tage Danielsson Idéonteatern[22]
1962 Pasifaë Hjälten
Alfred Werner
Sandro Malmquist Uppsala stadsteater[23]
1964 Magdalena Langensporre,
stiftsjungfru
Apoteket Sparven
Hasse Ekman
Hasse Ekman Intiman
1966 Syster George/June Buckridge Syster George
Frank Marcus
Hans Råstam Borås stadsteater[24]

Radioteater

redigera
År Roll Produktion Regi
1941 Fru Karlsson, institutets innehavare Bliv er själv eller pengarna tillbaka! Ett besök på psykiska korrektionsinstitutet, radiokabaret
Nils-Georg, Einar Hylin och Nils Söderman[25]
1942 Medverkande Upp till kamp, flickor, kabaret[26]
1943 Oss flickor emellan
Georg Eliasson[27]
1946 Medverkande Bortom alla väggar, kabaret
Gustaf Carlström
Johan Falck[28]


Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Rolfsen, Katie i Svenska män och kvinnor (1949)
  3. ^ Svenska Dagbladet 23 september 1966 sid.12
  4. ^ Rolfsen, Hanna Katerina (Katie), skådespelerska, Bromma i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1963 / s 901.
  5. ^ ROLFSEN, H K (KATIE), skådespelerska, Bromma i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1096.
  6. ^ https://rogerlindqvist.blogg.se/2015/june/katie-rolfsens-dod-1966.html
  7. ^ Ord och Bild 1932 s. 127
  8. ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  9. ^ Teateralmanack 1932 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1932 (1933) s. 159
  10. ^ ”Teater Musik Film: Katie Rolfsen gör entré”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 november 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-01/298/14. Läst 3 januari 2016. 
  11. ^ Erik Nyblom (2 januari 1933). ”Söndagens revypremiärer”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 22. 21 december 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-12-21/347/22. Läst 12 juni 2016. 
  13. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 18. 8 december 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-08/335/18. 
  14. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1936). ”'Klart Söderut' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  15. ^ ”Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016. 
  16. ^ Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  17. ^ Sten af Geijerstam (27 maj 1944). ”Wally bjuder till fest på Cirkus”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-27/142/6. Läst 6 februari 2016. 
  18. ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 
  19. ^ Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016. 
  20. ^ S. B-L (1 mars 1952). ”Karl Gerhard på China”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-03-01/60/22. Läst 27 december 2019. 
  21. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 38. 27 april 1956. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-04-27/114/38. Läst 4 september 2020. 
  22. ^ ”Karl Gerhard i högform såg epok passera revy”. Dagens Nyheter: s. 11. 15 april 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-04-15/101/11. Läst 21 januari 2016. 
  23. ^ Ebbe Linde (24 mars 1962). ”Uppsala stadsteater: Dekoren bäst i 'Hjälten'”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-03-24/81/12. Läst 27 maj 2018. 
  24. ^ Barbro Hähnel (22 april 1966). ”Borås stadsteater: Alltför monotont”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1966-04-22/108/20. Läst 9 januari 2021. 
  25. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 1 februari 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-02-01/30/22. Läst 30 januari 2016. 
  26. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-14/43/20. Läst 30 januari 2016. 
  27. ^ Barbro Alving (21 februari 1943). ”Lördagskvällen”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-02-21/50/12. Läst 2 februari 2016. 
  28. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 26 april 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-04-26/112/38. Läst 7 februari 2016.