Katharina Elisabeth av Braunschweig-Lüneburg
Katharina, även kallad Elisabeth av hertigdömet Braunschweig-Lüneburg, född 1385, död efter år 1423, grevinna av Holstein-Rendsburg, hertiginna av Schleswig och Sønderjylland. Hon var dotter till hertig Magnus II av Braunschweig-Lüneburg (stupad 1373) och Katharina av Anhalt-Bernburg (död 1390). Hon var regent under sin sons omyndighet 1404–1415.
| Katharina Elisabeth av Braunschweig-Lüneburg | |
 | |
| Född | 1385 eller 1358 |
|---|---|
| Död | 3 april 1423 |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Regent | |
| Make | Gerhard VI av Holstein (g. 1391–)[1] |
| Barn | Henrik IV av Holstein (f. 1397) Ingeborg av Holstein (f. 1398)[2] Hedvig av Holstein (f. 1400) Adolf VIII av Holstein (f. 1401) Gerhard VII av Holstein (f. 1404) |
| Föräldrar | Magnus II av Braunschweig-Lüneburg Katrine af Anhalt-Bernburg |
| Släktingar | Agnes av Braunschweig-Lüneburg (syskon) Henrik den milde av Braunschweig-Lüneburg (syskon) Bernhard I av Braunschweig-Lüneburg (syskon) Sophia av Braunschweig-Lüneburg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Familj redigera
Hertig Magnus II:s dotter Katharina har i äldre verk (såsom exempelvis ES band I, Marburg 1960) sannolikt felaktigt tillskrivits namnet Elisabeth; Katharina torde ha varit hennes riktiga namn då hon hade en syster Elisabeth (död i pesten 1420) vilken senast 5 mars 1399 äktade greve Moritz av Oldenburg (död 1420). Därtill var dubbelnamn vid denna tid fortfarande högst sällsynt.
Katharina gifte sig 1391 med Gerhard VI av Holstein (stupad 1404). Hon fick följande barn:
- Ingeborg av Holstein (1396–1465), abbedissa i Vadstena kloster
- Henrik IV av Holstein (1397–1427), greve av Holstein och hertig av Schleswig
- Hedvig av Holstein (1398–1436), gift 1. med furst Balthasar av Mecklenburg-Werle (död 1421), gift 2. med greve Didrik den lycklige av Oldenburg (död 1440)
- Adolf VIII av Holstein (1401–1459), greve av Holstein och hertig av Schleswig
- Gerhard VII av Holstein (1404–1433), greve av Holstein och hertig av Schleswig
Biografi redigera
Då hon år 1404 blev änka, förmyndare för sin son och regent för hans förläningar, tvingades hon överlåta regentskapet över grevedömet Holstein till sin före detta svåger biskop Henrik av Osnabrück och regenskapet över Sønderjylland liksom vårdnanden för sin äldste son Henrik till drottning Margareta och kung Erik: sonen Henrik sändes då till Danmark och dottern Ingeborg till Vadstena kloster i Sverige. Under de följande åren anslöts många av de områden som hörde till sonens förläning till Danmark genom pant och köp, bland annat Flensburg; då även Gottorp var på väg att anslutas till Danmark avbröt hon dock förbindelserna med Danmark, hämtade hem sonen (1408) och avsände 14 juni 1410 en deklaration om fientlighetstillstånd till kung Erik. Detta ledde till en rad fejder och pantsättningar. Utländska furstar, bland annat hennes bror hertig Henrik av Braunschweig, försökte medla men kunde inte åstadkomma en varaktig fred. År 1415 förklarades sonen myndig, vilket avslutade hennes mandatperiod, och därefter nämns hon sällan. År 1417 närvarade hon vid sin sons sida i Rendsburg vid kung Eriks erövring av Slesvig. År 1423 klagade hennes söner över att hon hade ofredats av kungens soldater trots löftet att lämna henne utanför konflikten: hennes vagn hade attackerats och hennes tjänare rånats och tillfångatagits. Detta är sista gången hon omnämns.
Referenser redigera
Litteratur redigera
- Otto S. Brenner: Nachkommen Gorms des alten (Lyngby, 1978) nr: 1937, 2090, och 2697–2701
- Stammtafeln zur geschichte der Europäischen Staaten (Europäische Stammtafeln) band I (die deutschen Staaten) av W. K. Prinz von Isenburg (Marburg, 1960) , tafel 87 (die Grafen von Holstein und Herzogs von Schleswig aus Schauenburger Geschlecht) och tafel 69 (die Herzoge von Braunschweig-Göttingen)