Katalanskans uttal och fonologi

Uttalet i katalanskan och dess fonologi – erbjuder både likheter och olikheter gentemot grannspråken spanska och franska. Dessutom skiljer sig en del uttal åt beroende på dialekt och varietet (valencianskan i söder har fler likheter med spanskan).

Katalansk fonologi
Ljudprov på katalanska (kort presentation av Montjuïc). Betydelse – uttalsreglerna i katalanska Varianter – bl.a. mellan östkatalanska (inkl. baleariska), centralkatalanska (i bl.a. Barcelona) och västkatalanska (bl.a. i valencianska)

Betoning och uttalsmarkörer

Katalanskans betoning liknar det i spanska, med några betydelsefulla skillnader. Det följer i stort sett fyra grundregler:

1. Vid ordslut på diftong betonas den sista stavelsen.
2. Vid ordslut på (enkel) vokal, (enkel) vokal + s, -en eller -in betonas den näst sista stavelsen.
3. I övriga ord betonas den sista vokalen/diftongen.
4. Undantag från ovanstående regler markeras med accenttecken, som exempelvis i sofà ('soffa'), jardí ('trädgård'), progrés ('framsteg'), París och sorprèn ('hen kommer').

Till skillnad från i spanska sätts därför ingen betoningsaccent ut vid ord som passaran (spanska: pasarán, 'de kommer att passera') eller Maria (spanska: María), trots att de har samma betoning som i spanskan.

I katalanskan finns två olika ordaccenter – grav och akut.

1. [a], betonat [ɛ] och betonat [ɔ] har bara grav accent: à, è och ò.
2. [é], [í], [ó] och [ú] har bara akut accent: é, í, ó och ú.

Accenttecken används även i en- och tvåstaviga ord med samma stavning men olika betydelse och/eller uttal. Exempel:

• déu ('gud') – deu ('tio')
• dóna ('hen ger') – dona ('kvinna')
• féu ('hen har gjort') – feu ('ni gör', 'gör [ni]')
• nét ('barnbarn) – net ('ren')
• té ('hen tar') – te ('te')

Trema används i fyra olika situationer:

1. när i och u uttalas som separata vokaler och inte som del av diftong: raïm ('klase'), reüll ('sidoblick')
2. när i inte är stumt utan uttalas som vokal: reïx ('hen går ut igen')
3. när u inte är stumt utan del av diftong: aigües ('vatten', plural)
4. när i är vokaliskt och inte konsonantiskt: conduïa ('jag/hen körde')

Vokaler

Katalanskan innehåller fonologiskt sju eller åtta olika vokalljud, beroende på dialekt. Där finns öppen, främre, icke-rundad (/a/), halvsluten, främre, icke-rundad (/e/), halvöppen, främre, icke-rundad (/ɛ/), sluten, främre, icke-rundad (/i/), halvsluten, bakre, rundad (/o/), halvöppen, bakre, rundad (/ɔ/), sluten, bakre, rundad (/u/) och mellanposition, central (/ə/). Den sistnämnda, ofta benämnd neutral vokal, saknas i de västligaste/södra dialekterna och förekommer endast i obetonad position i de centrala och östliga dialekterna; lokalt i baleariskan kan den neutrala vokalen även användas i betonad position. Den neutrala vokalens omfattande användning gör att många pluralformer av (feminina) substantiv kan låta likadant på spanska och katalanska; på spanska är då standardstavningen -as och på katalanska -es.

Not: Mellan parenteser = endast i vissa positioner/dialekter.

	Främre	Central	Bakre
Sluten	i  u e o (ə) ɛ ɔ a
Halvsluten
Mellanposition
Halvöppen
Öppen

Konsonanter

Katalanskans konsonanter har likheter med både spanska och occitanska. Dessutom finns vissa uttalsskillnader beroende på dialekt. Bland likheterna med spanskan finns (i många dialekter) en tendens att i många sammanhang uttala bokstäverna 'b' och 'v' som /β/; dessutom uttalas ll som /ʎ/ och 'd' ofta som /ð/; . Bland likheterna med franskan finns uttal av 'j' samt 'g' före mjuk vokal som /ʒ/, av 'z' som /z/ plus nolluttal av många slutkonsonanter samt inledande 'h'.

Uttalstabell för konsonanter

Bokstav	IPA	Exempel	Anmärkningar
b	/b/ /β/ /bb/ /p/ /-/	bo arriba amable dissabte amb	normalfallet (NF) NF vid -bl framför tonlös konsonant i final ställning
c	/k/ /s/	correus (post) cinc (fem)	framför a, o, u eller konsonant i final ställning
ç	/s/ /z/	començar (börja) feliçment (lyckligt)	NF framför tonande konsonant
d	/d/ /ð/ /t/ /-/	demà (i morgon) vegades (gånger) fred (kall) records (inspelningar)
f	/f/	agafa	NF
g	/g/ /ɣ/ /gg/ /ʒ/ /k/	garatge (garage) agafa arreglar (reglera) girar (svänga) llarg (bred)	framför a, o, u eller konsonant efter vokal, frikativ, likvid framför e, i framför tonlös konsonant eller finalt
gu	/g/ /ɣ/	guia digui	framför e, i efter vokal, frikativ, likvid
h	/-/	hola	stumt
j	/ʒ/	ja
k	/k/	kurd	endast i utländska lånord
l	/l/	telefonar (ringa)	NF
l·l	/ll/	pel·lícula (film)	NF
ll	/ʎ/	ella (hon)	NF
m	/m/	família (familj)	NF
n	/n/ /ɲ/ ŋ /m/	anar (gå) enginyer (ingenjör) 'encara confitura (sylt)	NF framför palataler framför velarer och stumma g, c framför labialer
ny	/ɲ/	sennyor (herre)	NF
p	/p/ /-/	aeroport (flygplats) comptar (räkna), camp (fält)	NF mellan m/n och en klusil/frikativ; i final ställning efter m
q qu	/k/ /k/	quatre (fyra) aquesta (denna)	framför /w/ framför e, i
r	/r/ /ɾ/ /-/	records ara (nu) senyor	NF intervokalt finalt i flerstaviga ord
rr	/r/	arribo (jag anländer)	NF
s	/s/ /z/ /-/	seny casa (hus) aquest	NF intervokalt i orden aquest och aquests
ss	/s/	pessetes (pesetas)	NF
t	/t/ /d/ /-/	taxi viatge urgent, curts	NF intervokalt i konsonantgrupp framför tonande ljud i final ställning efter n eller l; mellan r och s i final ställning
v	/b/ /β/	vostè (Ni) avui (idag)	NF efter vokal, frikativ, likvid
x	/ks/ /ʃ/ /gz/	taxi marxa exemple	(NF) efter konsonant eller i; initialt mellan initialt e och vokal/tonande konsonant
z	/z/	onze	NF

Referenser

Källförteckning

• Nosell, Dan; Casas i Vilella, Marta (1996). Diccionari català-suec. Diccionaris d'enciclopèdia catalana / Sèrie diccionaris bilingües (1. ed., [korrigerat nytr.]). Barcelona: Enciclopèdia Catalana. ISBN 84-7739-838-0