Qasym-Zjomart Kemeluly Toqajev (kazakiska: Қасым-Жомарт Кемелұлы Тоқаев), född 17 maj 1953 i Alma-Ata i Kazakiska SSR i Sovjetunionen (nu Almaty i Kazakstan), är en kazakisk politiker och diplomat. Han tillträdde som Kazakstans andra president den 20 mars 2019, efter Nursultan Nazarbajevs avgång.[2]

Qasym-Zjomart Toqajev
Kassym-Jomart Tokayev (19-08-2022).jpg
Född17 maj 1953[1] (69 år)
Almaty
MedborgarskapKazakstan
Utbildad vidMoskvas statliga institut för internationella relationer
Ryska utrikesministeriets diplomatakademi Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, diplomat
Befattning
Förenta nationernas kontor i Genève
Kazakstans premiärminister
Kazakstans utrikesminister (1994–1999)
Kazakstans utrikesminister (2003–2007)
Kazakstans president (2019–)
ArbetsgivareFörenta nationerna
Politiskt parti
Nur Otan
Amanat
MakaNadezjda Tokajeva
(g. 1980–2020)
BarnTimur Tokajev (f. 1964)
FöräldrarKemel Tokajev
Turar Sjabarbajeva
Utmärkelser
Ryska vänskapsorden (2004)
Hedersorden (2017)
Tredje klass av Jaroslav den vises orden
Medaljen "Kazakstans självständighet 25 år"
Gyllene örnens orden
Nøytralitetens orden
«Қазақстан Республикасы Конституциясына 10 жыл» мерейтойлық медалі
Samväldesorden
Medaljen "Kazakstans självständighet 20 år"
Medalj "Kazakstans konstitution 20 år"
Serbiens flaggorden
Medalj "Kazakstans parlament 10 år"
Otan-orden
Parasatorden
Medalj "Astana 10 år"
Nazarbajev-ordenen
Medalj "Kazakstans självständighet 10 år"
Astanamedaljen
Duslyk-orden
Redigera Wikidata

Fadern var författare av detektivromaner och modern var språklärare. Toqajev studerade bland annat mandarin vid Moskvauniversitetet från 1970. Han började sin karriär 1975 då han arbetade som diplomat i Singapore och Kina. 1992 blev han Kazakstans biträdande utrikesminister. I den rollen drev han på mot linjen om nedmontering av kärnvapnen i de forna sovjetrepublikerna. I oktober 1999 blev han utsedd till premiärminister. Från 2002 tjänstgjorde Toqajev som utrikesminister, där han fortsatte att spela en aktiv roll i kärnvapenfrågan. Därefter tjänstgjorde han som talman i senaten från den 11 januari 2007 till den 15 april 2011 och från den 16 oktober 2013 till den 19 mars 2019. Mellan den 12 mars 2011 och den 16 oktober 2013 var han generaldirektör för FN:s kontor i Genève.[3]

Den 20 mars 2019 avgick hans företrädare Nursultan Nazarbajev från presidentposten, vilket resulterade i att Toqajev blev tillförordnad president. Kort därefter utlyste han extraval den 9 juni 2019, och blev med den förre presidenten Nazarbajevs goda minne kandidat för det styrande partiet Nur Otan. Toqajev valdes till president med 71 % av rösterna i ett kritiserat val.[4]

Den 2 januari 2022 utbröt i landets oljerika västra delar protester mot en höjning av energipriserna. Protesterna utvecklade sig till tumult, möjligen underblåst av anhängare till förre presidenten Nazarbajev, och över 8000 personer greps av polis. Toqajev begärde hjälp från CSTO (Collective Security Treaty Organization). Nazarbajev petades från rollen som ordförande för säkerhetsrådet, regeringen entledigades och Älichan Smajylov förordnades som ny premiärmininster. Toqajev lyckades behålla och kanske stärka sin makt.[5][6]

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

FotnoterRedigera

Externa länkarRedigera