Karolinska skolans sigill
Karolinska gymnasiets sigill har funnits från 1579 för Karolinska gymnasiet i Örebro.
Historia Redigera
Heraldiska vapen för skolor blev allt vanligare under senmedeltiden. Detta förekom framförallt inom skolorna i England som vapen eller badges vilket omnämns i boken Uppsala högre allmänna läroverks vapen[1]. Inom Sverige använde inte de medeltida katedral- och stadsskolan vapen i äldre tid, utan kom att använda en gemensam sköld innehållande riset & färlan. Riset & färlans innebörd förklaras inom boken Uppsala högre allmänna läroverks vapen vilket staterar vikten av riset och färlan som en indikation av den “disciplin och affliktiva” bestraffningar som skolan en gång utövade. Tillsammans med riset & färlan förekom skolans skyddshelgon samt skolmästarens initialer vilket förekommer på Karolinska skolans sigill från 1579.
Karolinska skolans sigill från 1579 föreställer ett ris & en färla med texten ”OREBRO SKOLÆ SIGNET”, ”LXXVIIII”, ”SCN” samt till höger symbolen IHS för ”Jesus människornas frälsare. Texten inom sigillet förtäljer ”Örebro Skola sigill “, LXXVIIII (79)” SCN initialerna för Sigfridus Canuti Nericius förekommer under riset & färlan inom sigillet. Sigfridus Canuti Nericius eller Sigfrid Knutsson beträdde posten som skolmästare för Örebro skola omkring år 1579 vilket är det år det ena sigillet anbringades av Canuti. Canuti besatt posten till år 1584 var han förordnades till kyrkoherde i Karlstad samt Hammarö och tillträde posten 1585. Han avledd den 1595 som prost över Östra Värmland som han tillträtt samma år som han skall ha tillträtt posten kyrkoherde i Karlstad samt Hammarö. Det beskrivs ömse i ”Blad ur Örebro skolas historia”[2] och ”Karlstads stift herdaminne”[3] förtäljer Canutis närvaro vid ett kyrkomöte i Uppsala 1593 samt hans underskrivande av ett beslut bifogat av detta möte. Tidigare närvaro av ett kyrkomöte i Örebro år 1588 förtäljs av KF Karlsons text men kan icke bekräftas av den andre. Hans lön från tiden som skolmästare förtäljs av ”Blad ur Örebro Skolas historia” bestå av ”2 läster eller 96 tunnor spannmål, värderande till 96 daler, samt ett klosterhemman N. Stäringe i Edsberg, med uppgifven afkastning i järn, dagsverken och hudar.”. Om Canutis livsförhållanden samt giftermål förtäljer Karlstads stiftherdaminne följande ”Hans gifte och öfriga lefnadsomständigheter äro obekanta”.
Sigillet blir brosch Redigera
Karolinska skolans sigill förekommer som en brosch år 1969. Det var en brosch som tillverkades inför planeringen för skolavslutningen den 13 juni av eleverna Elisabeth Ankarcrona och Eva Carlsson. Inspirationen till broschen, som fanns i materialet brons samt var “präglat med ett gammalt sigill från skolan” förtäljer Ankarcrona, att hon blev inspirerad av hennes äldre systers brosch hon förde under studenten vid Nekolailäroverket år 1958. Broschen flickläroverket låtit framställa var i silver med en symbol från skolan. Användningen av Karolinska skolan sigill, förtäljer Ankarcrona, var ett förslag av förutvarande rektor för skolan Carl Olof Bergström, som föreslog förandet av en brosch.[4]
Idag (2019) Redigera
År 2019 fortsätter användandet av sigillet från år 1579 vid Karolinska gymnasiet i Örebro.
Referenser Redigera
- ^ Kälde, Bengt Olof (1955). Uppsala högre allmänna läroverks vapen. sid. 45-46. Läst 9 december 2019
- ^ Karlson, K. Fr. (1900). Blad ur Örebro skolas historia. sid. 23. Läst 23 november 2019
- ^ ”Karlstads Stift Herdaminne”. http://runeberg.org/. sid. 233. http://runeberg.org/img/carlstadsh/1/0233.1.jpg. Läst 23 november 2019.
- ^ Elisabeth Ankarcrona. ”SEXTIOTALETS KARRO”. ÖREBRO-KAROLINAREN (Sällskapet Örebro-Karolinare i Stockholm).
