Karmosin (även karmosinrött, kermesrött, kermeskorn) kan beteckna både en färgnyans och ett rött färgämne som ursprungligen framställdes av kermeslus.

En karmosinröd BMW.
Karmosin som HTML-färg (X11)
— Färgkoordinater —
HTML-färgnamnCrimson
HEX#DC143C
RGBB (R, G, B)(220, 20, 60)
CMYKH (C, M, Y, K)(-, -, -, -)
HSV (H, S, V)(-°, - %, - %)
B: Normaliserat till [0–255] (byte)
H: Normaliserat till [0–100] (hundra)
Nils Bielke (1695) iförd sin karmosinröda riksrådsmantel med kanter av hermelin, samt under högra handen riksrådshatten i samma material.

Färgord redigera

Förutom för färgämnet används "karmosin" också för djupröda kulörer alldeles oavsett hur de har framställts. Bland HTML-färgerna för bildskärmar (X11) finns en färg med det motsvarande engelska namnet crimson, dess koordinater visas i boxen till höger.

Färgämne redigera

Färgämnet karmosin framställdes ursprungligen av kermeslus (Coccus ilices, Kermes vermilio) som lever i medelhavsområdet på kermeseken. De dräktiga lushonorna lägges i ättika och torkas sedan till bruna, glänsande korn. I farmakopéerna kallas kermeskorn Grana kermes eller Grana alkermes. Numera kan karmosin även framställas syntetiskt.

Färgämnet har använts för textilfärgning och kosmetik sedan antiken och har också använts i färglacker för måleriet. Under 1400-talet användes det som ersättning för purpur. I Sverige har det använts sedan 1500-talet. Under 1600-talet minskade användningen till förmån för karmin, som istället framställs av den mexikanska koschenillsköldlusen.

Namnförväxlingar mellan karmosin/kermeskorn/kermeslus och karmin/koschenill/koschenillsköldlus har sedan det senare infördes till Europa varit mycket vanliga och begreppen används ofta som synonymer.

Karmosinfärgämnet är en så kallad antrakinon. I det internationella Colour Index har det beteckningarna C.I. Natural Red 3 (NR3) och C.I. 75460.[1][2][3]

Namnet karmosinrött används också för azorubin, ett livsmedelsfärgämne som främst finns i godis. Färgen har E-nummer E122 och är ett azofärgämne.

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Nicholas Eastaugh, Valentine Walsh, Tracey Chaplin, Ruth Siddall. Pigment Compendium: A Dictionary of Historical Pigments Elsevier, 2004. Läst 20 mars 2016.
  2. ^ Kermesic Acid PubChem Compound Database. Läst 20 mars 2016.
  3. ^ The Color of Art Pigment Database: Pigment Red: NR3 artiscreation.com, David Myers. Läst 20 mars 2016.

Externa länkar redigera