Carl Wijnbladh
Carl Wijnbladh, född 30 april 1705 på Risberga gård, död 6 mars 1768 på Kvalsta (Kvallsta/Qvallsta), Östuna socken, Uppland, var en svensk militär och författare i arkitektoniska och ekonomiska ämnen.
| Carl Wijnbladh | |
| Född | 30 april 1705[1] Risberga gård, Sverige |
|---|---|
| Död | 6 mars 1768[1] (62 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt, grafiker[2], tecknare[2], illustratör[2], byggentreprenör[2], militär, författare, soldat[2] |
| Barn | Johan Wijnbladh (f. 1733) Brita Hedvig Knös (f. 1735) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Svärdsorden (1767)[3] | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Carl Wijnbladh var son till överstelöjtnant Olof Wijnbladh till Risberga och Qvalstad och dennes tredje hustru av fyra, Christina Clo; båda föräldrarna var Bureättlingar. Wijnbladh, som blev kapten vid fortifikationen, producerade en lång rad mönsterritningar för herrgårdar och uppgjorde generalplaner för gårdarnas närmaste omgivningar. Därmed fick han ett väsentligt inflytande över det sena 1700-talets herrgårdsbyggande i mellersta Sverige. Wijnbladh stod även som arkitekt bakom byggnaden som idag inrymmer Mora stenar, belägen strax sydost om Uppsala längs den gamla riksvägen mellan Uppsala och Rimbo/Norrtälje.
I ritningarna synes huvudvikten vara lagd på inredningen och grupperingen. Fasadbildningen däremot är enformig, med oftast rusticerade bottenvåningar, frontespiser och mansardtak. Han sluter sig i det hela till den på italiensk-franska senrenässansmönster grundade riktning, som Carl Hårleman och Carl Fredrik Adelcrantz följde.
Edsbergs slott i dagens Sollentuna kommun uppfördes 1760 på uppdrag av Thure Gustaf Rudbeck. Huset byggdes i en förenklad fransk rokokostil med två våningar, putsad fasad, valmat mansardtak och med fasta flyglar. De bevarade originalritningarna är osignerade, men mycket tyder på att Carl Wijnbladh var ansvarig arkitekt.[4]
Wijnbladhs verksamhet vann stort erkännande även från det offentligas sida, och han hade stor betydelse, direkt och indirekt, för privatbyggnadskonsten på den svenska landsbygden och de mindre städerna. Han framlade resultaten av sin praktiska erfarenhet och sina teoretiska studier av Giacomo Barozzi da Vignola, Andrea Palladio m.fl. i en följd av skrifter, rikt illustrerade med kopparstick av bland andra Jakob Gillberg. Hans övriga skrifter ger ett sammandrag av byggnadsläran med redogörelse för kolonnordningarna, för arkitektoniska, termer och konstruktioner.
Familj redigera
Wijnbladh var gift med Sophia Lovisa Ferber, dotter till assessorn i Karlskrona Johan Eberhard Ferber och Hedvig Henriksdotter Westheusen. Paret fick 14 barn. Deras äldsta dotter Christina Elisabeth Wijnbladh var gift med jägmästaren Johan Gumaelius i hans första äktenskap (stamfader för den släkten) och hennes syster Brita Hedvig Wijnbladh var gift med domprosten Anders Knös. De hade tre bröder, verksamma inom militären. Bland sönerna märks Adolf Fredrik Wijnbladh som var officer inom fortifikationen och engagerad jordbrukare samt byggherre för Stora Frösunda gård i Solna.
Bibliografi i urval redigera
- Ritningar på fyratio wåningshus af sten och trettio af träd samt åtskilliga lusthus etc. (1755; ny, förändrad upplaga 1757)
- Ytterligare tillökning af Ritningar på wåningshus sextio af sten och tjugu af träd etc. (1756)
- Afhandling om mur- och taktegelbruks inrättande (1761, av ständerna belönad med 6000 daler silvermynt)
- Generalplaner til fem sätesgårdar (1765)
- Tillökning af Generalplaner till tio sätesgårdar (1765)
- Beskrifning huru allmogens byggnader så af sten som träd måge med största besparing uppföras (1766)
Källor redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wijnbladh, 1. Karl, 1904–1926.
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Carl Wijnblad, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Adelsvapen-Wiki.[källa från Wikidata]
- ^ Informationstavla på platsen, uppsatt av Sollentuna kommun
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- Linnéa Rollenhagen Tilly, "Le premier recueil d’architecture illustré suédois, Carl Wijnblad : une vision modeste et ambitieuse", R. Carvais, V. Nègre, J.-B. Cluzel, J. Hernu-Bélaud, Traduire l'architecture. Texte et image un passage vers la création, Paris, Picard, 2015, s.221-231.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Carl Wijnbladh.- Carl Wijnbladh (1705-1768) hos Litteraturbanken
