Karl Magnus (Nilsson) Kyander
Karl Magnus (Nilsson) Kyander, född 1 februari 1774 i Rantasalmi, död 21 januari 1837 i Lit i Jämtland, var en finsk officer och landsflyktig till Sverige efter finska kriget 1808–1809.
Biografi redigera
Karl Magnus Kyanders föräldrar var kollegan vid Rantasalmi trivialskola Nils Kyander (1720–1791) och Märta Innonen (1762–1813). Han växte upp på herrgården Strandgård i Rantasalmi. Karl Magnus Kyander ingick äktenskap 1803 med Anna Lönnroth ( född 1782), som beviljades skilsmässa från mannen på grund av dennes “otrohet” – han hade åren omedelbart efter landsflykten 1809 till Sverige fått två döttrar utom äktenskapet med Christina Henriksdotter Mellin i jämtländska Lits socken.[1] Hustrun och barnen vistades därefter på Strandgård.[2] Kyander gifte sig 1823 med pigan Gunnilla Jonsdotter i Lit, Jämtland.[3]
Karl Magnus Kyander fick med all sannolikhet sin militära utbildning vid den av Göran Magnus Sprengtporten bildade krigsskolan på Haapaniemi gård i Rantasalmi belägen i föräldrahemmets omedelbara närhet, och anslöt sig först till artilleriet (1801–1802) och därefter till Karelska lätta dragonkåren. 1808 ingick han i den samma år nybildade Savolaxbrigaden som en av Johan August Sandels underlydande officerare. Med denna brigad deltog han i finska kriget 1808–1809, bland annat vid det av Johan Ludvig Runeberg i Fänrik Ståls sägner omsjungna slaget vid Virta bro.[2] Som en av Sandels yngre officerare kan man spekulera i om han var en av flera möjliga förebilder till den i allt väsentligt fiktive “Sandels adjutant” som nämns av Runeberg.[4] Savolaxbrigaden gjorde storartade insatser under kriget men led svåra förluster.
Han följde med Savolaxbrigaden under reträtten till Sverige och deltog därmed i Slaget vid Hörnefors i södra Västerbotten den 5 juli 1809 under Joakim Zakarias Duncker, där den ryska framryckningen slutligen stoppades. Brigaden upplöstes i januari 1810, och Karl Magnus Kyander slutade sin militära karriär som ryttmästare. Han dog som landsflyktig i Sverige, på soldattorpet Åsmundgården i Lit, Jämtland.[2][5]
Karl Magnus (Nilsson) Kyander var kusin till fänriken Karl Magnus (Andersson) Kyander (1765–1838), kaptenen Johan Adolf (Andersson) Kyander (1756–1809) och hovsekreteraren Johan Henrik (Johansson) Kyander (1764–1840).
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=kyander&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=8&postid=Fodelse_578396&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab
- ^ [a b c] Sukukirja. Suomen aatelittomia sukuja (toimittanut Axel Bergholm), Bd 1, Helsingfors 1901 s 752.
- ^ https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=kyander&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=6&postid=Vigsel_219529&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab
- ^ J L Runeberg, “Sandels” i Fänrik Ståls sägner, 1848–1860. https://runeberg.org/fstal/1k.html
- ^ https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=kyander&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=4&postid=Doda_537791&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab
Övriga källor redigera
- Sukukirja. Suomen aatelittomia sukuja (toimittanut Axel Bergholm), Bd 1, Helsingfors 1901 s 751f.
- Wirilander, Kaarlo, Herrskapsfolk. Ståndspersoner i Finland 1721–1870. Nordiska Museet. Arlöv 1982. Nordiska Museets Handlingar nr 98.