Carl Carlsson Gyllenhielm

svensk politiker
(Omdirigerad från Karl Karlsson Gyllenhielm)

Carl Carlsson Gyllenhielm, född 4 mars 1574, död 17 mars 1650, adlad Gyllenhielm 1592, friherre 1615, militär; fältmarskalk 1616, riksråd 1617, ståthållare över Ingermanland 1617, riksamiral 1620. Utomäktenskaplig son till hertig Karl och frillan Karin Nilsdotter,[2] prästdotter från Östergötland.

Carl Carlsson Gyllenhielm
Carl Carlsson Gyllenhielm. Porträttet har stor likhet med två porträtt på Uppsala universitet och Karlbergs slott. Det skänktes på 1820-talet till Gripsholms slott, och troddes då förställa hertigen av Sully (därav påskriften). I slutet av 1800-talet upptäcktes att det i själva verket föreställde Gyllenhielm. Det har tidigare tillskrivits Jacob Heinrich Elbfas, men Karl Erik Steneberg har framfört det som troligare att Johan Assman eller Adam Seebach utfört målningen.[1]
Titlar
Tidsperiod 1615
Tidsperiod 1616
Tidsperiod 1617
Tidsperiod 1617–1620
Företrädare Göran Nilsson Gyllenstierna
Efterträdare Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Tidsperiod 1620
Företrädare Göran Nilsson Gyllenstierna
Efterträdare Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Slag/krig 1598 Näftåget
1600 Slaget vid Karksi
1601 Slaget vid Kokenhusen
1601 Belägringen av Wolmar
Personfakta
Född 4 mars 1574
Död 17 mars 1650 (76 år)
Begravd Strängnäs domkyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt Gyllenhielm, oäkta gren av Vasaätten
Sätesgård Gudilov och Ribbingeholm
Far Hertig Karl (senare Karl IX)
Mor Karin Nilsdotter
Familj
Make/maka Kristina Ribbing
Gyllenhielms grav i Strängnäs domkyrka

BiografiRedigera

Carl Carlsson var son till hertig Karl och dennes frilla Karin Nilsdotter, dotter till kyrkoherden Nicolaus Andreæ i Östra Husby. Föräldrarna hade i flera år en utomäktenskaplig relation, före hertigens äktenskap med Maria av Pfalz. Karin Nilsdotter gifte sig därefter med hertigens kammarherre Gustav Andersson. Gyllenhielm uppfostrades på Julita kungsgård, där hertigen ordnade en skola för honom och ett tiotal adliga djäknar. I förläning blev han den förste landshövdingen i Ingermanland och Kexholms län. Han sändes även utomlands för att fullborda sin ståndsmässiga utbildning, bland annat vid franska hovet, innan han återvände till Sverige för ett långt och tidvis pressat liv i faderns och rikets tjänst.

Under kriget med Polen hamnade Carl Carlsson Gyllenhielm efter belägringen av Wolmar 1601 i polsk fångenskap och hölls inspärrad i hela 12 år, tillsammans med Jakob De la Gardie. Efter ett flyktförsök fick Gyllenhielm i sex och ett halvt år bära de fotbojor som fortfarande idag hänger i hans gravkor i Strängnäs domkyrka. Tiden i fångenskap fördrev han med att skriva och översätta psalmer. Sedan han befriats 1613 upphöjdes Gyllenhielm av sin halvbror Gustav II Adolf i tur och ordning till friherre Gyllenhielm till Bergkvara i Småland 1615, till fältmarskalk 1616 och till landshövding 1617. På den posten stannade han i tre år. 1620 blev Carl Carlsson Gyllenhielm riksamiral. Efter Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen 1632 förde han liket till Sverige och blev sedan en av drottning Kristinas fem förmyndare 1633–1644.

1615 erhöll Carl Carlsson Gyllenhielm Huseby som förläning. Gyllenhielm lät här anlägga ett järnbruk som förblev centrum för den sydsvenska järnhanteringen i 300 år. 1622 utökades hans Småländska förläningar med Trestenshult och Midingsbåte, där han lät anlägga landskapets första glasbruk. År 1623 fick han av kungen i förläning ett område sydväst om Neva kring floderna Slavjanka, Izjora och Tosna. Vid Slavjankas utflöde i Neva anlades först sätesgårdarna Gudilov och Ribbingeholm. År 1627 erhöll han det tidigare Sundbyholms klostergods på vilket han lät uppföra en ny huvudbyggnad, Sundbyholms slott. År 1629 lät han även i sitt testamente föreskriva instiftandet av en skola i Sundby socken, som anses vara den första folkskolan på den svenska landsbygden. Denna skola, Gyllenhjelmska skolan, var i drift fram till 1987. Kring 1632 lät han uppföra sitt "hovställe" Karlberg, föregångaren till Karlbergs slott i Stockholm. 1643 lät han bekosta uppförandet av Runö S:ta Magdalena kyrkaRunö, Estland. Han levde sina sista år på Karlbergs slott och är begravd i Strängnäs domkyrka 1650, där gravkorets utsmyckning minner om viktiga skeden i hans liv.

Gyllenhielm blev gift 1615 med Kristina Ribbing (1593–1656), dotter till riksskattemästaren Seved Svensson Ribbing och Anna Eriksdotter Gyllenstierna av Lundholmen. Äktenskapet blev barnlöst. Efter Gyllenhielms död 1650 övergick förläningen i Ryssland i familjen Ribbings ägo.

AnfäderRedigera

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Kristiernsson Vasa
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Johansson Vasa
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Birgitta Gustavsdotter Tre Sjöblad
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gustav I Vasa
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Måns Karlsson Eka
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Cecilia Månsdotter Eka
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sigrid Eskilsdotter Banér
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl IX
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Abraham Kristiernsson Leijonhufvud
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Abrahamsson Leijonhufvud
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Birgitta Månsdotter Natt och Dag
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margareta Eriksdotter Leijonhufvud
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Karlsson Vasa
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ebba Eriksdotter Vasa
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Karlsdotter av Vinstorpa
 
 
 
Carl Carlsson Gyllenhielm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nicolaus Andreæ
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karin Nilsdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karin Hansdotter
 
 
 


Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Gyllenhielms porträtt, artikel av Boo von Malmborg i Sörmlandsbygden 1953.
  2. ^ Field Marshal Carl Carlsson Gyllenhjelm, royal bastard, 1.Friherre af Bergqvara

LitteraturRedigera

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Göran Nilsson Gyllenstierna
Sveriges riksamiral
1620–1650
Efterträdare:
Gabriel Bengtsson Oxenstierna