Karl Carstens
Karl Carstens, född 14 december 1914 i Bremen, Tyskland, död 30 maj 1992 i Meckenheim, Nordrhein-Westfalen, Tyskland, var en tysk politiker som tillhörde kristdemokraterna (CDU).
| Karl Carstens | |
 | |
| Född | 14 december 1914[1][2][3] Bremen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 30 maj 1992[1][2][3] (77 år) Meckenheim, Nordrhein-Westfalen, Tyskland |
| Begravd | Riensbergs begravningsplats |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Yale Law School Münchens universitet Kölns universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, jurist, diplomat, advokatfuldmægtig[4] |
| Befattning | |
| Secretary of state from Germany (1966–1967) Leder av forbundskanslerens kontor (1968–1969) Ledamot av Förbundsdagen sjunde förbundsdagen (1972–1976)[5] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1973–1973)[6] Ordförande för CDU/CSU:s Förbundsdagsgrupp (1973–1976) Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1974–1977)[6] Ledamot av Förbundsdagen åttonde förbundsdagen (1976–1979)[7] Förbundsdagspresident (1976–1979) Tysklands förbundspresident (1979–1984) | |
| Arbetsgivare | Kölns universitet |
| Politiskt parti | |
| Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (–)[4] CDU | |
| Maka | Veronica Carstens |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
1976–1979 var han talman (förbundsdagspresident) för den tyska förbundsdagen och mellan 1979 och 1984 var han förbundspresident i Förbundsrepubliken Tyskland.
BiografiRedigera
Carstens föddes i stadsdelen Schwachhausen i Bremen. Hans far stupade i första världskriget innan sonen föddes. Efter studenten 1933 började han studera juridik och statsvetenskap i Frankfurt am Main, Greifswald, Dijon, München, Königsberg och Hamburg. Han tog sin första juridiska statsexamen 1936 och sina andra 1939. 1938 promoverades han till Dr. jur. och började arbeta i Bremen. Han deltog i andra världskriget vid ett luftvärnsartilleri där han blev löjtnant. 1940-1945 var han medlem i NSDAP.
Efter kriget började han arbeta som advokat i Bremen. Han var 1945-1947 även periodvis verksam hos borgmästaren Theodor Spitta och var med och tog fram Bremens författning. 1948 började han studera vid Yale i New Haven där han tog en Masters of Laws 1949. 1949-1954 följde arbete som rättslig rådgivare hos senaten i Bremen och samtidigt var han lärare vid Kölns universitet. 1954 började hans karriär vid tyska utrikesdepartementet.
Han började som västtysk ständig representant vid Europarådet i Strasbourg och var sedan verksam vid tyska UD i Bonn. Han var expert för europafrågor och ställföreträdare för utrikesministern. 1958 övertog han avdelningen West I Europa. 1960 utnämndes han till professor.
Carstens var medlem av CDU sedan 1955. Hans politiska karriär tog vidare fart 1960 då han blev statssekreterare. 1966 följde statssekreterarposten i försvarsministeriet. 1968-1969 var Carstens chef för Bundeskanzleramt under Kurt Georg Kiesinger.
1972 blev han förbundsdagsledamot. Han var ordförande för CDU/CSU:s förbundsdagsgrupp 1973-1976 och utnämndes 1976 till förbundsdagens president. 23 maj 1979 valdes han till Tysklands femte förbundspresident som efterträdare till Walter Scheel.
UtmärkelserRedigera
Storofficer av Italienska republikens förtjänstorden, 19 december 1959[8]
Storofficer av Kristi militärorden, 4 februari 1960[9]
Hederstecken i silver och band av Österrikiska republikens förtjänstorden, 1962[10]- Hedersmedborgare i Bonn, 1964
- Hedersmedborgare i Berlin, 1964
Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden, 8 augusti 1965[11]
Storkors av Kristi militärorden, 13 oktober 1966[9]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors, 1976
Stort hederstecken i guld med band av Österrikiska republikens förtjänstorden, 1977[10]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen, 1979[12][13]
Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden, 18 september 1979[14]
Storkedja av Sankt Jakobs Svärdsorden, 23 december 1980[9]
Storkors med kedja av Karl III:s orden, 28 september 1981[15]
Österrikiska republikens förtjänstorden i guld, 1982[10]- Karlspriset, 31 maj 1984[16]
- Lucius D. Clay Medal, 1986
- Hanns Martin Schleyer-Preis, 1986
Storkorset av Isabella den katolskas orden
Bayerska förtjänstorden[17]
Jamaicaorden[18]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
KällorRedigera
- ^ [a b] Discogs, artist-id i Discogs: 2696880, omnämnd som: Karl Carstens, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, katalognamn: 11000321, läs online, läst: 13 april 2018, licens: unknown value.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] filmportal.de, omnämnd som: Karl Carstens, Filmportal-ID: 17d77dc6a4aa4169adba42fda4a04c2f, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Angehörige des Bundestags / I. -. X. Legislaturperiode : ehemaliger NSDAP- & / oder Gliederungsmitgliedschaften, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 28 december 2018, licens: unknown value.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.assembly.coe.int.[källa från Wikidata]
- ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 12 juli 2021, licens: unknown value.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.quirinale.it.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.ordens.presidencia.pt.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.parlament.gv.at.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.quirinale.it.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.quirinale.it.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1981-27457.[källa från Wikidata]
- ^ Der Karlspreisträger 1984 Karl Carstens (på tyska), läs online, läst: 14 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.bayerischer-verdienstorden.de.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, jis.gov.jm.[källa från Wikidata]
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Karl Carstens.- www.dhm.de – Biografi Deutsches Historisches Museum
- www.bundespraesident.de – Biografie på bundespraesident.de
