Carl Bonde (1581–1652)

svensk politiker (1581-1652)
(Omdirigerad från Karl Bonde (1581-1652))

Carl Philipsson Bonde, född 19 oktober (?) 1581 i Trästena socken, död 29 februari 1652Ekebergs herrgård i Lillkyrka socken, var en svensk friherre, kammarherre, riksråd och ståthållareVästerås slott samt över Västmanland, Dalarna och Bergslagen 1620. Vidare var han ståthållare över Jönköpings län 1624–1625, och över Närke och Värmland samt västra Västmanlands bergslag 1628–1634.[4]

Carl Bonde
Född25 oktober 1581[1]
Trästena församling[1], Sverige
Död29 februari 1652[1] ​eller ​1652[2]
Lillkyrka församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
Befattning
Häradshövding[1]
Kammarråd[1]
Kammarjunkare[1]
Landshövding, Järle län (1641–1648)[1]
MakaBeata Oxenstierna
(g. 1613–1621)
BarnCatharina Bonde (f. 1614 och 1614)[3]
Gustaf Bonde (f. 1620)[3]
Christer Bonde (f. 1621)
FöräldrarFilip Jönsson Bonde[3]
Carin Snakenborg[3]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Carl Bonde var son till Filip Jönsson Bonde och hovfunktionären Carin Snakenborg. Han tillhörde den svenska Bondeätten.

När Järle län, även kallat Nora och Linde län, konstiturerades år 1641 blev Carl Bonde landshövding över Järle stads hövdingedöme.[5] Han var involverad i byggandet av den ofullbordade Järle kanal.

I sitt äktenskap med Beata Oxenstierna, Axel Oxenstiernas syster, blev han far till riksskattmästaren Gustaf Bonde och landshövding Krister Bonde.

Bonde blev kammardräng hos hertig Karl 1595, och användes därefter tidigt som biträde i frågor rörande bergsbruk, och där kom senare hans främsta verksamhet att ligga, efter några års utländska resor och en tids krigstjänst. Som ståthållare på olika håll i bergslagen arbetade han aktivt som främjare av såväl järnhanteringen som verksamheten vid Falu koppargruva. 1637 blev han chef för det nyinrättade Bergskollegium. Bonde blev 1633 riksråd och upphöjdes 1651 till friherrligt stånd. Han förlänades då Laihela friherrskap i Österbotten, som 1652 utökades med också Malax socken.[6]

Han lät uppföra Cruuska palatsetRiddarholmen i Stockholm, på en tomt som han 1635 fått av drottning Kristinas förmyndarregering. Han var den förste ägaren till Hässelby slott.

Carl Bonde ligger begravd i Rinkaby kyrka.

Familj redigera

Bonde gifte sig första gången 30 maj 1613 med friherrinnan Beata Oxenstierna (1591–1621). Hon var dotter till riksrådet Gustaf Gabrielsson (Oxenstierna) och Barbro Axelsdotter Bielke. De fick tillsammans barnen Catharina Bonde (1614–1652) som var gift med riksrådet Conrad Falkenberg af Trystorp, Margareta Bonde (1615–1658) som var gift med guvernören Nils Kagg, Filip Bonde (född 1616), Gustaf Bonde (1620–1667), Birta Bonde (född 1621) och riksrådet Christer Bonde (1621–1659).[7]

Bonde gifte sig andra gången 1624 med Beata Sparre. Hon var dotter till rikskanslern Erik Sparre och grevinnan Ebba Brahe. Beata Sparre var änka efter riksrådet Abraham Leijonhufvud.[7]

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h] Carl Bonde, läst: 9 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, Kaarle Filipinpoika Bonde, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Waldén 1960, sid. 44.
  5. ^ Waldén 1960, sid. 27.
  6. ^ Hägg 1977, sid. 81–85.
  7. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 521. Libris 10076137 

Tryckta källor redigera

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Ämbetstitlar
Ny titel  Landshövding i Järle län
1641–1644
Efterträddes av
Christer Bonde