Kapverdestormsvala

fågelart i familjen nordstormsvalor

Kapverdestormsvala[2] (Oceanodroma jabejabe) är en nyligen beskriven fågelart i familjen nordstormsvalor inom ordningen stormfåglar med omstridd systematik.[3][4]

Kapverdestormsvala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljNordstormsvalor
Hydrobatidae
SläkteOceanodroma
ArtKapverdestormsvala
O. jabejabe
Vetenskapligt namn
§ Oceanodroma jabejabe
Auktor(Bolton, 2007)
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtbredningRedigera

Kapverdestormsvalan häckar i ögruppen Kap Verde utanför västra Afrika, känd från öarna Cima, Branco, Raso och möjligen även småöarna Pássaros och Curral Velho utanför Boa Vista.[5] Den kan också häcka i små antal utmed kusten av några av huvudöarna.[5][6] liksom på Santa Luzia[7].

Fågeln är observerad i Kap Verdeöarna året runt utom i juli. Troligen är det då dessa fåglar som ses regelbundet utanför Västafrikas kust.[8][9][10]

SystematikRedigera

Fram tills nyligen behandlades arten tillsammans med den i Azorerna häckande monteirostormsvalan (Oceanodroma monteiroi) som en del av oceanlöparen (O. castro). Numera anses den dock utgöra en distinkt utvecklingslinje[11] och de båda internationella taxonomiska auktoriteterna Clements et al och IOC behandlar den som en egen art.[3][4] BirdLife Sveriges taxonomikommitté behåller dock populationen fortfarande som en del av oceanlöparen.

Bolton (2007) visade att kapverdestormsvalan inte svarar på läten från monteirostormsvalan[12] Vidare har genetiska studier av Friesen et al (2007) dels funnit att det inte finns något genflöde mellan kapverdestormsvalan och övriga populationer i castro-komplexet, dels att jabejabe skilde sig från resten (inklusive monteirostormsvalan) för cirka 350.000 år sedan.[13]

SläktestillhörighetRedigera

DNA-studier visar att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i Oceanodroma.[14] Vissa auktoriteter inkluderar därför Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet. De flesta internationella auktoriteter har dock inte implementerat denna nya forskning ännu.

UtseendeRedigera

Kapverdestormsvalan är en typisk stormsvala med mörk kropp och vit övergump. Den är mycket lik oceanlöparen (se denna) och ingen studie har ännu utförts som ännu visat på diagnostiska morfologiska skillnader.

HäckningRedigera

Arten häckar från januari till juni[15] i klippskrevor eller bohål nära kusten, ofta i sällskap av andra stormfåglar.[16] Ibland utnyttjar den använda bon utgrävda av fregattstormsvalan (Pelagodroma murina).[17] Häckplatserna besöks enbart nattetid.[16]

Status och hotRedigera

Kapverdestormsvalan tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 15.500 och 67.500 vuxna individer.[1]

NamnRedigera

Fågelns vetenskapliga artnamn kommer av Jabe jabe, ett lokalt namn för fågeln.[18]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2018 Hydrobates jabejabe . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 10 december 2018.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  5. ^ [a b] Hazevoet, C.J. (1995) The Birds of the Cape Verde Islands. An Annotated Cheklist. BOU Check-list 13. British Ornithologists’ Union, Tring, UK.
  6. ^ Hazevoet, C.J., 1994. Status and conservation of seabirds in the Cape Verde Islands. Pp. 279- 293 in: D.N. Nettleship, J. Burger & M. Gochfeld (eds.), Seabirds on islands: threats, case studies, and action plans. BirdLife Conservation Series No. 1. BirdLife International, Cambridge, U.K.
  7. ^ Nuno Oliveira, Jailson Oliveira, Tommy Melo, José Melo, Pedro Luís Geraldes (2013) Possible breeding of Cape Verde storm-petrel Oceanodroma jabejabe (Bocage, 1875) on Santa Luzia, Cape Verde Islands, Zoologia Caboverdiana 4 (1): 17-20. PDF
  8. ^ Marr, T., Newell, D. & Porter, R. (1998) Seabirds off Senegal, West Africa. Bull. Afr. Bird Club 5(1): 22–28.
  9. ^ Wynn, R.B. & Knefelkamp, B. (2004) Seabird distribution and oceanic upwelling off northwest Africa. Brit. Birds 97(7): 323–335.
  10. ^ Laffargue, C. & Doumbouya, A. (2013) Oiseaux des îles Tristao et Alcatraz, Guinée. Malimbus 35(2): 93–130.
  11. ^ Sangster, G., J.M. Collinson, P.A. Crochet, A.G. Knox, D.T. Parkin & S.C. Votier, 2012. Taxonomic recommendations for British birds: eighth report. Ibis 154: 874-883.
  12. ^ Bolton, M. (2007) Playback experiments indicate absence of vocal recognition among temporally and geographically separated populations of Madeiran Storm-petrel Oceanodroma castro. Ibis 149(2): 255–263.
  13. ^ Friesen, V.L., A.L. Smith, E. Gómez-Diaz, M. Bolton, R.W. Furness, J. González-Solis, and L.R. Monteiro (2007), Sympatric speciation by allochrony in a seabird, Proc. Natl. Acad. Sci. 104, 18589-18594.
  14. ^ Nunn, G.B. and S.E. Stanley (1998), Body size effects and rates of cytochrome b evolution in tube-nosed seabirds Mol. Biol. Evol. 15, 1360-1371; Corrigendum (2000) 17, 1774
  15. ^ Brooke, M. (2004) Albatrosses and Petrels Across the World. Oxford University Press, Oxford.
  16. ^ [a b] Warham, J., 1990. The petrels: their ecology and breeding systems. Academic Press, San Diego & London. 440 pp.
  17. ^ Carboneras, C., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2018). Band-rumped Storm-petrel (Hydrobates castro). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52592 5 januari 2018).
  18. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera