Kapsporrhöna

afrikansk hönsfågel
(Omdirigerad från Kapfrankolin)

Kapsporrhöna[2] (Pternistis capensis) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Kapsporrhöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläktePternistis
ArtKapsporrhöna
P. capensis
Vetenskapligt namn
§ Pternistis capensis
Auktor(Gmelin, 1789)
Utbredning
Synonymer
  • Francolinus capensis
  • Kapfrankolin

Utseende och läte redigera

Kapsporrhönan är en stor och mestadels mörkbrun sporrhöna med ljusa fjäderkanter som skapar ett fint fjälligt mönster på kroppen. Vidare har den en rödaktig näbb med mörkt längst upp och gult vid näbbroten. Benen är mattröda. På huvudet kontrasterar ett ljust ögonbrynsstreck och ljus strupe med mörkt ansikte. Liknande gråvingad frankolin har gula ben, roststrimmigt bröst och ett halsband i grått och brunt. Lätet är ett ljudligt galande "kak-kaak, kak-keek, kak-keek) som ökar i tonhöjd men minskar i ljudstyrka.

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i Sydafrika, i flodnära snår i södra och västra Kapprovinsen.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades den i släktet Francolinus. Flera genetiska studier visar dock att Francolinus är starkt parafyletiskt, där arterna i Pternistis står närmare t.ex. vaktlar i Coturnix och snöhöns.[5][6][7][8][9] Även de svenska trivialnamnen på arterna i släktet har justerats från tidigare frankoliner till sporrhöns (från engelskans spurfowl) för att bättre återspegla släktskapet.[2]

Levnadssätt redigera

Kapsporrhönan hittas i fynbos, halvtorra områden och kustnära buskmarker. Den är vida spridd, vanlig och lätt att komma nära.

Status redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Pternistis capensis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  5. ^ Bloomer, P. & Crowe, T.M. (1998) Francolin phylogenetics: molecular, morphobehavioral, and combined evidence. Mol. Phyl. & Evol. 9(2): 236–254.
  6. ^ Crowe, T.M., R.C.K. Bowie, P. Bloomer, T.G. Mandiwana, T.A.J. Hedderson, E. Randi, S. Pereira, and J. Wakeling (2006a), Phylogenetics, biogeography and classification of, and character evolution in, gamebirds (Aves: Galliformes): Effects of character exclusion, data partitioning and missing data, Cladistics 22, 495-532.
  7. ^ Crowe, T.M., P. Bloomer, E. Randi, V. Lucchini, R. Kimball, E. Braun, and J.G. Groth (2006b), Supra-generic cladistics of landfowl (Order Galliformes), Acta Zool. Sinica 52, S358-S361.
  8. ^ Meng, Y., B. Dai, J. Ran, J. Li, B. Yue (2008), Phylogenetic position of the genus Tetraophasis (Aves, Galliformes, Phasianidae) as inferred from mitochondrial and nuclear sequences, Biochem. Syst. Ecol. 36, 626-637.
  9. ^ Mandiwana-Neudani, T.G., R.C.K. Bowie, M. Hausberger, L. Henry, and T.M. Crowe (2014), Taxonomic and phylogenetic utility of variation in advertising calls of francolins and spurfowls (Galliformes: Phasianidae), Afr. Zool. 49, 54-82.

Externa länkar redigera