Kangasala
Kangasala är en stad i landskapet Birkaland i Finland. Kangasala har 32 622 invånare och har en yta på 870,85 km².
| Kangasala | ||
| Kangasala (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Birkaland | |
| Admin. centrum | Kangasala kyrkoby | |
| Area | 870,85 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 658,04 km² | |
| - vatten | 212,81 km² | |
| Folkmängd | 32 622 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 15 992 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 16 222 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 49,57 invånare/km²[2][1] | |
| Kommunkod | 211 | |
| Geonames | 654441 | |
| Läge | 61°27′50″N 24°04′20″Ö / 61.46389°N 24.07222°Ö | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
98,2 % 0,3 % 1,6 % | |
 Kangasala stads läge
| ||
| Webbplats: www.kangasala.fi | ||
Kangasala avskildes från Birkala som en egen kyrksocken i slutet av 1300-talet och nämns första gången år 1403. Kring 1400 anslöts Pälkäne kapell till Kangasala men redan under första hälften av 1400-talet avskildes det till en egen kyrksocken.[3]
Den 1 januari 2005 slogs Kangasala samman med Sahalax och 2011 med Kuhmalax förutvarande kommun. Den 1 januari 2018 blev Kangasala stad.
Kangasala är enspråkigt finskt.
I kommunen finns åsarna Haralaåsen, Kejsaråsen, Kuohuåsen, Kyrkåsen och Vehoniemiåsen samt egendomen Växiö. I kommunen ligger del av en tätort (Tammerfors centraltätort) och tre tätorter: Kuhmalax kyrkoby, Ruutana och Sahalax kyrkoby.
Utsikt över traktens sjöar beskrivs i Sommardag i Kangasala av Zacharias Topelius.
UtbildningRedigera
Det finns en gymnasieskola i Kangasala. Det finns en yrkeskola i Kangasala som heter Tammerfors regions yrkeskola Tredu. Det finns två högstadieskolor i Kangasala: Pikkola högstadieskola och Pitkäjärvi högstadieskola.
SevärdhetenRedigera
Kimmo Pyykkö konstmuseum ligger i Kangasala.
Heraldiskt vapenRedigera
Vapnet ritades av Olof Eriksson 1951.[4]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Kangasala stad 1975–2020[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 20 564 | |||
| 1980 | 21 877 | |||
| 1985 | 23 225 | |||
| 1990 | 24 407 | |||
| 1995 | 25 106 | |||
| 2000 | 25 630 | |||
| 2005 | 27 927 | |||
| 2010 | 29 675 | |||
| 2015 | 30 607 | |||
| 2020 | 32 214 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
VänorterRedigera
Se ävenRedigera
Externa länkarRedigera
KällorRedigera
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 85, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 296
- ^ ”Kangasala kommunalverk”. Arkiverad från originalet den 8 september 2014. https://web.archive.org/web/20140908133404/http://www.kangasala.fi/foreign_visitors/pa_svenska/kangasala_kommunalverk/. Läst 8 september 2014.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 24 mars 2023.
- ^ ”Ystävyyskunnat”. Arkiverad från originalet den 16 november 2012. https://web.archive.org/web/20121116205958/http://www.kangasala.fi/tietoa_kangasalta/ystavyyskunnat/. Läst 12 oktober 2015.