Öppna huvudmenyn
Kardinaler har röda kalotter, påven har vit. Kardinaler har röda kalotter, påven har vit.
Kardinaler har röda kalotter, påven har vit.
Kilmössan ingår i folkdräkter från bland annat Värmland (Ny, vänster) och Hälsingland (Delsbo, höger). Kilmössan ingår i folkdräkter från bland annat Värmland (Ny, vänster) och Hälsingland (Delsbo, höger).
Kilmössan ingår i folkdräkter från bland annat Värmland (Ny, vänster) och Hälsingland (Delsbo, höger).

Kalott (franska: calotte) är en liten mjuk hatt utan brätten, som tätt omsluter hjässan.[1] Den förekommer i många kulturer och i många utföranden. Österländska män bär den ibland under turbanen, och under beteckningen zucchetto ingår den i den romersk-katolska prästdräkten.

Kalotten (italienska zucchetto, efter zucca – 'huvud'[2]) tillhör den romersk-katolska prästdräkten[1] och bärs av prelaterna över tonsuren. Den har samma färg som kaftanen; de lägre prästerna har svart, biskoparna violett, kardinalerna har röd,[2] medan påvens kalott är vit.

I Sverige var kalott vanlig under stormaktstiden. En svart kalott tillhörde den äldre prästdräkten[1] men brukades också inom den lärda yrkena, liksom av ”högre” borgare.

En variant av kalott, kallad kilmössa eftersom den är sydd av kilformade delar, är del av vissa svenska folkdräkter.[1] Den kalott som bärs av judar kallas kippa.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] "kalott". NE.se. Läst 18 november 2013.
  2. ^ [a b] Braun, J. (1912):"Zucchetto". Newadvent.org. Läst 18 november 2013. (engelska)