Kalmar slottslän

Kalmar slottslän var ett slottslän i det som nu är landskapet Småland. Det fanns sedan 1300-talet, då Sverige ingick i Kalmarunionen. Länets administrativa centrum var Kalmar slott.

Länet omfattade i mitten av 1530-talet Handbörds, Aspelanda, Sevede, Stranda och Östra härad samt även Södra Möre härad och Norra Möre härad. I slutet av 1500-talet under kortare tider omfattades dessutom Tunaläns härad (som bildades i mitten av 1500-talet), Konga härad i nuvarande Kronobergs län, samt Södra mot på Öland.

Slottslänet omfattade under Folkungatiden ungefär samma område som det nuvarande Kalmar län med undantag för Öland och Tjust (det senare tillhörde tidigare Kalmar men lades senare under Stegeholm).

Under Vasatiden blev slottslänen mer centralstyrda och fick mer karaktären av fögderier och flera nya fögderier bildades inom de tidigare slottslänen. Förutom slottsfögderiet fanns det fögderier vars omfattning vara annorlunda olika år: ett för Sevede, Aspland, Handbörd och Stranda från 1536, som sedan delades 1544, där delen för Stranda och Handbörd upphörde 1612, samt ett gemensamt för Södra och Norra Möre, vilket fögderi i olika omgångar var självständigt mot Kalmar. Stegeholms län betraktades efter att borgen förstörts 1517 som ett eget fögderi inom Kalmar län med Tjust och Tunaläns härad. Öland som före Vasatiden ingått i slottslänet bildade olika fögderier, där Borgholms län från 1533 hade en från Kalmar län självständig roll och kom att omfatta olika delar över tiden men främst norra delen av Öland (Norra mot).

Slottslänet upphörde när Kalmar län bildades 1634, där slottslänet utgjorde dess central del.

Ståthållare redigera

1525–1526: Arvid Västgöte
1526–1529: Jöns Olsson Liljesparre till Fylleskog
1529–1533: Måns Jönsson Natt och Dag
1533–1534: Måns Peder Svensk
1535–1537: Jöns Nilsson
1538: Måns Svensson Some
1539: Olof Thörne
1540: Ernst Joensson
1540–1559: Germund Svensson (Somme)
1559–1561: Birger Nilsson Grip til Vinäs
1561–1566: Joen Carlsson Gumsehufvud till Etka
1566–1568: Måns Svensson (Somme)
1568–1572: Anders Peersson Lilliehök till Fårdal
1572–1573: Ture Pederson Bielke
1573–1574: Bengt Ribbing och Arvid Sven
1575–1578: Krister Gabrielsson Oxenstierna
1579: Bengt Ribbing
1580: Olof Arvidsson Rosenbielke till Dannäs
1582–1583: Bengt Ribbing
1585–1586: Karl Gustaf Stenbock
1586–1590: Krister Andersson Gyllengrip
1592–1595: Kristoffer Stråle Gyllengrip
1595–1597: Olof Andersson Oxhufvud
1597–1598: Göran Claesson (Stiernsköld)
1598–1599: Johan Sparre
1599–1606: Hans Eriksson (Ulfsparre)
1606–1608: Henrik von Kahlen till Barkestorp
1609–1611: Bo Gustafsson Bååt
1611–1613: Krister Some
1613–1616: Hans Eriksson (Ulfsparre)
1616–1621: Herman Wrangel
1621–1624: Ivar Kristiernson till Hjortö
1623–1625: Herman Wrangel
1626: Åke Axelsson (Natt och Dag)
1627–1630: Kristoffer Ribbing
1630–1633: Mattias Soop
1633–1634: Bengt Kafle

Referenser redigera

Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del 2. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 5