Kaino Kalevi Wiik, född 2 augusti 1932 i Åbo, död där 12 september 2015, var en finländsk professor i fonetik vid Åbo universitet.[1]

Kalevi Wiik (2010)

Wiik avlade filosofie doktorsexamen 1965. Från 1968 till 1997 verkade han som professor i fonetik vid Åbo universitet och från 1966 till 1968 som tillförordnad professor i allmän språkvetenskap vid Helsingfors universitet. År 1991 utnämndes han till hedersdoktor vid Tartu universitet.[2]

Wiiks doktorsavhandling Finnish and English vowels var en experimentalfonetisk och systembaserad jämförelse av finskans och engelskans vokaler, som också hade pedagogiska tillämpningar och blev ett av de första bidragen till tillämpad språkvetenskap i Finland.

Sedermera blev han mest känd för populariseringen av sina idéer om finska språkets ursprung och finnarnas rötter, bl.a. i böckerna Eurooppalaisten juuret (2002) och Suomalaisten juuret (2004), som i den seriösa forskningen anses som pseudovetenskap.[3][4]

Utmärkelser redigera

[Redigera Wikidata]

Källor redigera

Referenser redigera

  1. ^ Elina Knuutila (23 september 2015). ”Turun murteen asiantuntija Kalevi Wiik on kuollut”. Turun Sanomat. Läst 29 september 2015.  (finska)
  2. ^ ”Honorary Doctors of the University of Tartu”. Tartu universitet. Arkiverad från originalet den 27 december 2015. https://web.archive.org/web/20151227145658/http://www.ut.ee/en/university/structure-and-staff/honorary-doctors. Läst 26 december 2015. 
  3. ^ Ante Aikio, Raimo Anttila, Sheila Embleton, Sirkka-Liisa Hahmo, Arja Hamari, Cornelius Hasselblatt, Esa Itkonen, Juha Janhunen, Petri Kallio, László Keresztes, Jorma Koivulehto, Ulla-Maija Kulonen, Johanna Laakso, Martti Leiwo, Jouko Lindstedt, Asko Parpola, Janne Saarikivi, Merlijn de Smit, Jussi Ylikoski. Tieto-Finlandia-ehdokkaana silkkaa huuhaata?. Helsingin Sanomat 
  4. ^ Jani-Matti Tirkkonen (på finska). Lopullinen totuus pohjoiseurooppalaisten alkuperästä"? Kalevi Wiik vallankumouksellisen paradigman edustajana juuret-kiistassa. Joensuu: Itä-Suomen yliopisto. http://urn.fi/urn:nbn:fi:uef-20120723 
  5. ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1983, s. 21 .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, president.ee , läst: 19 februari 2024.[källa från Wikidata]