Kabergolin
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kabergolin[1] (IUPAC-namn: N-[3-(dimetylamino)propyl]-N-[(etylamino)karbonyl]-6-(2-propenyl)-8g-ergolin-8-karboxamid, summaformel C26H37N5O2) är en dopaminagonist, med hög affinitet för dopamin D2 receptorer, som används vid behandling av symptomen vid Parkinsons sjukdom[2][3].
Kabergolin används även för att förhindra laktation (bildandet av bröstmjölk) genom att minska hormonet prolaktin[4]
Kemiskt namn:
1-[(6aR,9R,10aR)-7-Allyl-4,6,6a,7,8,9,10,10a-oktahydroindolo[4,3-fg]kinolin-9-karbonyl]-1-[3-(dimetylamino)propyl]-3-etylkarbamid[5]
Aktuella läkemedel innehållande Kabergolin finns på Fass.
Kabergolin framställdes ursprungligen av läkemedelsföretaget Pfizer.
Referenser redigera
- ^ ”Resultat - FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/result?query=Kabergolin&userType=0. Läst 27 april 2021.
- ^ Curran, Monique P.; Perry, Caroline M. (2004-09-01). ”Cabergoline” (på engelska). Drugs 64 (18): sid. 2125–2141. doi:. ISSN 1179-1950. https://doi.org/10.2165/00003495-200464180-00015. Läst 27 april 2021.
- ^ Jack, D. B. (1991-08). ”Dictionary of drugs: Chemical data, structures and bibliographies, edited by J. Elks and C. R. Ganellin. Chapman and Hall, 1990, ISBN 0412273004.”. Biopharmaceutics & Drug Disposition 12 (6): sid. 480–480. doi:. ISSN 0142-2782. http://dx.doi.org/10.1002/bdd.2510120610. Läst 7 september 2021.
- ^ Tulloch, Karen J.; Dodin, Philippe; Tremblay‐Racine, Fannie; Elwood, Chelsea; Money, Deborah; Boucoiran, Isabelle (2019). ”Cabergoline: a review of its use in the inhibition of lactation for women living with HIV” (på engelska). Journal of the International AIDS Society 22 (6): sid. e25322. doi:. ISSN 1758-2652. PMID 31183987. PMC: PMC6558502. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/jia2.25322. Läst 27 april 2021.
- ^ ”Substans - FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/substance?userType=0&substanceId=IDE4POFHUAZX4VERT1. Läst 27 april 2021.