Kaari Utrio
Kaari Marjatta Utrio-Linnilä, född 28 juli 1942 i Helsingfors, är en finländsk historiker och författare av främst historiska romaner. Hon är dotter till Untamo Utrio och ingick 1974 äktenskap med författaren Kai Linnilä.
| Kaari Utrio | |
 Kaari Utrio, 1 oktober 2011. | |
| Född | Kaari Marjatta Utrio 28 juli 1942[1] (81 år) Helsingfors |
|---|---|
| Medborgare i | Finland[2] |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, författare, historiker, förläggare |
| Befattning | |
| Akademiker (2000–) | |
| Arbetsgivare | Centralkommissionen för konst (1995–2000) |
| Politiskt parti | |
| Finlands Socialdemokratiska Parti | |
| Make | Kai Linnilä (g. 1974–2017) |
| Barn | 3 |
| Föräldrar | Untamo Utrio Meri Utrio |
| Utmärkelser | |
| Statspriset för litteratur (1973) Kirjapöllö (1992) Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1993) Wareliuspriset (1999) Statens pris för informationsspridning (2002) Suomen Kirjailijaliittos hederspris (2014) Alfred Kordelin-priset (2021)[3] Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden (2023)[4] | |
| Webbplats | kaariutrio.fi/ |
| Redigera Wikidata | |
Utrio blev filosofie kandidat 1967 och debuterade året därpå med Kartanonherra ja kaunis Kirstin (1968, svensk översättning Sjöhjälten och skön Kristin, 1969). Med sina historiska romaner, både underhållande och kunskapsrika, nådde hon snabbt en stor publik. Hon har framför allt lyft fram medeltida kvinnoöden i det svenska riket, men småningom har det historiska och geografiska perspektivet vidgats, samtidigt som det dokumentära fått allt större plats i hennes författarskap. Eevan tyttäret (1984, svensk översättning Evas döttrar, 1985) ger en bred beskrivning av kvinnans ställning under olika historiska skeden. Ett monumentalt kulturhistoriskt verk är den sexdelade sviten Familia (1995–1997; alla delar ingår i samlingsvolymen Perhekirja, 1998), som tecknar den europeiska familjens historia. Till 100-årsminnet av den allmänna rösträttens införande i Finland skrev hon Suomen naisen tie (2006), som följer den finländska kvinnans historiska väg från piga till president.
Utrio var konstnärsprofessor 1995–2000 och har verkat i ledningen för en rad nationella kulturorganisationer, bland annat som vice ordförande i statens litteraturkommission 1985–1988 och ordförande i Minna Canth-samfundet sedan 1999[5]
Böcker översatta till svenska redigera
Skönlitteratur redigera
- Sjöhjälten och skön Kristin, 1969 (Kartanonherra ja kaunis Kristin)
- Sunneva Jarlsdotterm 1970 (Sunneva Jaarlintytär)
- Sunneva i kejsarens stad, 1971 (Sunneva keisarin kaupungissa)
- Elina, jungfru av Viborg, 1981 (Viipurin kaunotar)
- Pirita, Karelens dotter, 1981 (Pirita, Karjalan tytär)
- Med näbb och klor, 1983 (Aatelisneito, porvaristyttö)
- Offereldar, 1998 (Uhritulet)
- Min älskade falk, 2000 (Haukka, minun rakkaani)
Facklitteratur redigera
- Evas döttrar: En berättelse om kvinnans, barnets och familjens historia i Europa, 1985 (Eevan tyttäret)
Priser och utmärkelser redigera
- 1985 – valdes hon till Årets kvinna av Finlands yrkeskvinnors förbund
- 1993 – Pro Finlandia-medaljen[6]
- 1998 – Marja-Liisa Vartio-priset
Litteratur redigera
- Malmio, Kristina: Lilja av stål: Kaari Utrio och den romantiska genrens normer. 1991.
Källor redigera
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 7 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kordelin.fi .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, ritarikunnat.fi , läst: 4 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Widén, Gustaf: Utrio, Kaari i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ ”Suomen Leijonan Pro Finlandia -mitalin saajat 1945–2015” (på finska). Riddarordnarnas kansli. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612143515/http://www.ritarikunnat.fi/index.php/fi/ritarikunnat/rekisterit/173-suomen-leijonan-pro-finlandia-mitalin-saajat-1945-2015. Läst 19 maj 2016.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Kaari Utrio.- Från piga till president
- Skriver våra moderna prosaister in sig i litteraturhistorien?! På spaning efter blivande klassiker. Lysmasken 5.12.2008.
