Kristdemokraterna (Sverige)

svenskt politiskt parti
(Omdirigerad från KDS)

Kristdemokraterna (KD) är ett kristdemokratiskt politiskt parti i Sverige, bildat 1964.[7] På partiets valsedlar anges partibeteckningen Kristdemokraterna men partiets formella juridiska beteckning är Kristdemokratiska partiet.[8][9] Partiet satt i regering 1991–1994, 2006–2014 och gör det åter sedan 2022. Partiledare är sedan 25 april 2015 Ebba Busch.

Kristdemokraterna
Bokstäverna K och D vertikalt skrivna i vitt. En blå kvadratisk bakgrund med en smal vit kvadratisk ram runt bokstäverna.
Kristdemokraternas logotyp
FörkortningKD
LandSverige
PartiordförandeEbba Busch
PartisekreterareLiza-Maria Norlin
GruppledareCamilla Brodin
Grundat20 mars 1964
HuvudkontorMunkbron 1, Stockholm
Antal medlemmar23 707 (år 2023)[1] (5)
Politisk ideologiKristdemokrati
Socialkonservatism
Värdekonservatism
Politisk positionHöger[2]
Internationellt samarbetsorganKristdemokratiska Internationalen
Internationella Demokratiska Unionen
Europeiskt samarbetsorganEuropeiska folkpartiet (EPP)
Politisk grupp i EuropaparlamentetEPP-gruppen
Färg(er)Vit, blå
UngdomsförbundKristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU)
StudentförbundKristdemokratiska studentförbundet (KSF)
KvinnoförbundKristdemokratiska kvinnoförbundet
Riksdagen (2022)[3]
Röstandel
5,34 procent
Mandat
19 / 349
Regionfullmäktige (2022)[4][5]
Röstandel
7,31 procent
Mandat
133 / 1 720
Kommunfullmäktige (2022)[4][5]
Röstandel
5,36 procent
Mandat
755 / 12 614
Europaparlamentet (2024)[6]
Röstandel
5,71 procent
Mandat
1 / 21
Webbplats
www.kristdemokraterna.se
Svensk politik
Politiska partier
Val

Ideologi

redigera
Huvudartikel: Kristdemokrati

Kristdemokraterna beskrev sig ursprungligen som ett icke-socialistiskt parti, men ville inte heller betecknas som borgerligt, men tog ställning för en borgerlig regering när de inledde ett valsamarbete 1985 med Thorbjörn Fälldins centerparti.

Idag betecknar Kristdemokraterna sig som ett "värdeorienterat idéparti" som "står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund" och hävdar sig till den kontinentala kristdemokratiska traditionen med idéer som personalism, människan och hennes ofullkomlighet, förvaltarskap, subsidiaritet och solidaritet.[10] Partiet profilerar sig främst inom vård, omsorg, familje- och äldrefrågor, integration samt kriminalpolitik.[11]

Kristdemokratin bygger på en kristen människosyn och värdegrund. Enligt kristdemokraterna innebär detta att varje människa är unik och ofullkomlig men samtidigt har ett okränkbart värde och okränkbara rättigheter. Ideologin innefattar också personalism som innebär att människan är en social varelse med behov av olika små, naturliga gemenskaper. Dessa gemenskaper, exempelvis familjen, anser man vara grunden för det goda samhället.

Kristdemokraterna står även för subsidiaritetsprincipen som innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga samhällsnivå och förvaltarskapsprincipen som partiet tillämpar till exempel på miljöpolitiken och den ekonomiska politiken vilken innebär att man ska förvalta det man har idag till förmån för kommande generationer. Kristdemokratin betonar även det solidariska ansvaret mot medmänniskorna.

Kristdemokraterna betraktar de europeiska kristdemokratiska partierna som sina systerpartier trots sitt eget ursprung i en svensk, folklig frikyrklighet som inte är av helt samma karaktär som den katolska kristenhet vilken de tyska, bayerska och italienska motsvarigheterna utgått från.[10] Partiet har dock under en längre tid försökt närma sig denna kontinentala, katolskt sprungna kristdemokrati, som också har idémässiga kopplingar till konservatismen.[12]

Politiskt program

redigera

Kristdemokraterna sätter människovärdet främst och vill prioritera det som är nödvändigt för att bygga ett samhälle som håller ihop.[13] Kristdemokraternas viktigaste områden är familjepolitik, äldreomsorg, hälso- och sjukvård, integrationsfrågor, kriminalpolitik samt gles- och landsbygdspolitik.[11] Partiets prioriterade frågor är vården, äldrefrågorna och tryggheten.[13]

Under lång tid var bistånd en av Kristdemokraternas kärnfrågor, men partiet har släppt enprocentsmålet. Tidigare var även anhöriginvandring, samt rehabilitering och återintegrering i samhället efter avtjänat straff, viktiga profilfrågor.[14]

Ekonomi och skatter

redigera

Under valrörelsen 2006 profilerade de sig starkt för sänkt bensinpris[15][16] och för slopad fastighetsskatt. Under den kommande mandatperioden var de en drivande faktor inom Alliansen till att avskaffa fastighetsskatten, som togs bort den 1 januari 2008.[17] Kristdemokraterna är emot att införa en flygskatt[18] och emot höjd bensinskatt.[19]

Familjepolitik

redigera

Kristdemokraterna förespråkar en familjepolitik som innebär att barnens omhändertagande främst är familjens ansvar, snarare än staten eller andra politiska instanser. Genom exempelvis vårdnadsbidraget ska familjen själv få en möjlighet att välja omsorg för sitt barn. Inom barnomsorgen har Kristdemokraterna drivit en fråga om att införa ett kommunalt vårdnadsbidrag, samt även en barnomsorgspeng så att föräldrar kan välja olika former av barnomsorg. De vill se en fri föräldraförsäkring där familjen kan välja själv hur ledighetsveckorna ska fördelas.[20][21]

Kristdemokraterna är för könsneutrala äktenskap, men vill överlåta äktenskapsbegreppet till civilsamhället och för att tydligare skilja på kyrka och stat i lagstiftningen. År 2015 antog Kristdemokraternas riksting en motion som ställde sig bakom lagstiftningen som tillåter samkönade par att prövas som adoptivföräldrar.[22]

Hälsa och sjukvård

redigera

Inom hälso- och sjukvårdspolitiken vill Kristdemokraterna avskaffa regionerna och förstatliga hälso- och sjukvården för att effektivsera samt kunna garantera en likvärdig vård i hela landet.[23] De vill även återinföra den så kallade "kömiljarden" som en morot att minska vårdköerna.[24]

Partiet står bakom nuvarande svensk abortlagstiftning.[25][26]

Näringsliv och arbetsmarknad

redigera

Kristdemokraterna vill utöka jobbskatteavdraget till riktade grupper; för personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning, för unga, för småbarnsföräldrar samt för personer över 64 år.[27][21] De vill införa ett förhöjt bostadstillägg för pensionärer.[28]

Inom företagspolitiken vill Kristdemokraterna bland annat sänka arbetsgivaravgifterna för företagen. De vill även utöka taket i RUT-avdraget till 75 000 kr, samt vidga RUT till att också omfatta flyttjänster, tvättjänster och trygghetstjänster för att stimulera branschen och skapa nya jobb.[27]

Rättsväsende

redigera

Inom kriminalpolitiken värnar Kristdemokraterna proportionalitetsprincipen och vill se straff i relation till den kränkning som brottsoffret utsatts för. De förespråkar skärpta straff för vålds- och sexualbrott. De vill stärka arbetet mot hedersvåld och var pådrivande i att införa hedersbrott som en särskild brottsrubricering. De vill tillåta anonyma vittnen i rättegångar kopplade till organiserad brottslighet. De vill se ökade resurser till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket.[29]

Skola och utbildning

redigera

Inom utbildningspolitiken vill Kristdemokraterna se ökade resurser till skolor i utsatta områden för att uppnå ökad likvärdighet mellan skolor. De vill se ett lönelyft för lärartjänster i utanförskapsområden för att öka kvaliteten. De är för friskolor och det fria skolvalet. De vill satsa på särskilda utbildningsträffar för föräldrar där dessa ska få information om skolvalet och hur de kan stötta sina barn i skolarbetet.[30] De vill utöka antalet idrottstimmar i skolan från 500 till 700. De vill att nationella prov ska rättas externt och på ett tydligare sätt än idag kopplas till elevens slutbetyg, detta för att främja rättvisande betyg.[30]

Välfärd och äldreomsorg

redigera

Inom äldreomsorgen lyfter Kristdemokraterna särskilt upp de äldres rätt till ett värdigt liv. De vill införa en lägsta standard för vad en boende på äldreboende kan kräva. Äldre ska även kunna få välja om de vill bo kvar hemma eller om de ska bo på ett äldreboende.[28]

Historia

redigera

Kristdemokraterna antog sitt nuvarande partinamn 1996. Det ersatte då namnet Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS) som använts från 1987, och som i sin tur hade ersatt namnet Kristen demokratisk samling (KDS) som partiet antog vid grundandet 1964.

Kristet Samhällsansvar (1956-1964)

redigera

År 1956 bildades gruppen Kristet Samhällsansvar (KSA) för att lyfta fram kristna kandidater och värderingar, men så småningom växte bland flera företrädare, av vilka Lewi Pethrus var den mest pådrivande, fram en idé att grunda ett kristligt parti. En bidragande orsak var 1963 års förslag till ny gymnasiereform där kristendomsämnet skulle skäras ned mycket kraftigt. Trots en namninsamling som gav 2,1 miljoner underskrifter (vilket då motsvarade cirka 30 % av Sveriges befolkning), och därmed var Sveriges största namninsamling genom tiderna sett till befolkningsantal, drevs förslaget igenom i riksdagen, vilket skapade mycket kritik.

Grundandet (1964)

redigera

Partiet bildades som föreningen Kristen Demokratisk Samling (KDS) den 20 mars 1964. Den 15 april samma år konstituerades föreningen som ett parti och Birger Ekstedt valdes till partiordförande.

Småparti (1965-1985)

redigera

Under sina första två decennier var KDS ett småparti utan riksdagsmandat. Riksdagsledamoten Dagmar Heurlin lämnade dock Högerpartiet (nuvarande Moderaterna) under pågående mandatperiod i maj 1968 och gick med i KDS. Även om hon formellt sett då var partilös, en så kallad "politisk vilde", fram till riksdagens upplösning i oktober samma år, kan hon därmed göra anspråk på att vara "den första KDS:aren i riksdagen".

 
Alf Svensson

Efter att Ekstedt avlidit 1972 valdes Alf Svensson på rikstinget 1973 till ny partiordförande.

Samverkan med Centerpartiet (1985-1988)

redigera
Huvudartikel: Centern (valsamverkan)

År 1985 hade Kristen demokratisk samling (KDS) en valsamverkan med Centern som innebar att man gick fram med egna listor men under den gemensamma beteckningen Centern. Tanken med samarbetet var att KDS skulle kunna kringgå fyraprocentsspärren och ta sig in i riksdagen och att det borgerliga blocket med hjälp av KDS skulle kunna få en icke-socialistisk majoritet i riksdagen. Samverkan kritiserades därför inte oväntat från socialdemokratiskt håll. Valet blev i en bemärkelse en framgång för KDS, då man fick in Alf Svensson i riksdagen och därmed sin första riksdagsledamot som blivit invald för partiet. Dock fick man inte riksdagsledamöter i proportion till den andel röster som tillfallit KDS inom ramen för den gemensamma valbeteckningen, och en stor del av partiets ledning ansåg sig därmed ha tjänat mindre på samarbetet än vad man gav till Centerpartiet i form av nya röster.

År 1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS).

Riksdagsparti (1991-2006)

redigera

År 1991 kom partiet för första gången över fyraprocentsspärren och tog därmed plats i riksdagen. Samtidigt bildade borgerligheten regeringen Carl Bildt där KdS fick tre statsråd. Tre år senare, i riksdagsvalet 1994, var partiet dock nära att åka ur riksdagen men de höll sig kvar med ett valresultat bara något över fyraprocentsspärren.

År 1996 bytte partiet åter namn, nu till det nuvarande Kristdemokraterna.[8] I riksdagsvalet 1998 uppnådde partiet sitt hittills bästa valresultat i ett riksomfattande val med 11,8 procent av rösterna.

I april 2004 lämnade Alf Svensson partiledarposten efter drygt 30 år för att efterträdas av Göran Hägglund.

Alliansregeringen (2006-2014)

redigera

Kristdemokraterna deltog i det borgerliga samarbetet Allians för Sverige (vardagligt "Alliansen") som skapades 2004. Alliansen vann riksdagsvalet 2006 och bildade en regering, regeringen Reinfeldt, som satt fram till 2014. I den hade Kristdemokraterna tre statsrådsposter, besatta av Göran Hägglund (2006–2014), Maria Larsson (2006–2014), Mats Odell (2006–2010) och Stefan Attefall (2010–2014).

I oktober 2011 accepterade Mats Odell de nomineringar han hade fått till posten som partiledare för Kristdemokraterna och utmanade därmed Göran Hägglund om partiledarskapet. På ett extra riksting den 28 januari 2012 fick Hägglund förnyat förtroende på posten som partiledare.[31]

Oppositionsparti (2014-2022)

redigera

Göran Hägglund efterträddes 25 april 2015 som partiledare av Ebba Busch Thor. Övriga kandidater till partiledarposten var Jakob Forssmed,[32] och i ett tidigare skede Acko Ankarberg Johansson, som båda dock drog tillbaka sina kandidaturer.[33] Även Lars Adaktusson hade nominerats men tackat nej.[34]

Kristdemokraternas riksting fattade den 9 oktober 2015 beslutet att partiet skulle lämna den så kallade decemberöverenskommelsen.[35]

Under mandatperioden 2014–2018 låg Kristdemokraterna i många opinionsmätningar under 4%-spärren (i juni 2018 så lågt som 2,4 procent i Sifos mätning). Inför riksdagsvalet 2018 den 9 september 2018 lyckades man dock valspurta, och slutade som sjätte största parti med valresultatet 6,37 procent.[36][37]

Regeringsparti (2022-)

redigera

Sedan riksdagsvalet 2022 ingår partiet i regeringen Kristersson med sex statsråd.

Partisymbol

redigera

Från 1996 till 2017 hade Kristdemokraterna en vitsippa som partisymbol.[38] År 2017 bytte partiet till en grafiskt enkel blåvit logotyp baserad på de båda bokstäverna K och D.[39]

Organisation

redigera

Partiets organisation består av tre nivåer: partiavdelning, partidistrikt och riksorganisation. Medlemsinflytande utövas direkt av medlemmarna på partiavdelningsnivå och av de ombud som medlemmarna utser för partidistrikts- och riksorganisationsnivå.

Vid alla tre nivåer finns en styrelse som väljs av respektive partiavdelningsårsmöte, partidistriktsårsmöte eller riksting. Därtill har de tre associerade förbunden rätt att utse varsin ledamot och ersättare på respektive organisationsnivå.

Partiordförande

redigera
Namn Bild Född Tillträde Avgick
  Birger Ekstedt   19 december 1921 1964 avliden 5 juli 1972
  Alf Svensson   1 oktober 1938 januari 1973 3 april 2004
  Göran Hägglund   27 januari 1959 3 april 2004 25 april 2015
  Ebba Busch   11 februari 1987 25 april 2015 nuvarande

Förste vice partiordförande

redigera
1964–1968 Lewi Pethrus, därefter "hedersordförande"
1968–1979 Åke Gafvelin
1979–1982 Ernst Johansson
1982–1985 Maj-Lis Palo
1985–1993 Jan Erik Ågren (riksdagsledamot 19911994)
1993–2003 Inger Davidson
2003–2015 Maria Larsson
2015– Jakob Forssmed

Andre vice partiordförande

redigera
1965–1976 Sven Enlund
1976–1979 Jona Eriksson
1979–1982 Maj-Lis Palo
1982–1987 Stig Nyman (landstingsråd 1991–1994, 1998–2002, 2006–)
1987–1989 Rose-Marie Frebran (riksdagsledamot 19912002)
1989–1990 Britt-Marie Laurell
1990–1993 Ingrid Näslund (riksdagsledamot 19912000)
1993–2003 Anders Andersson (landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar län 20022006)
2003–2004 Göran Hägglund
2004–2012 Mats Odell
2012–2015 David Lega
2015–2017 Emma Henriksson
2017–2019 Lars Adaktusson
2019– Bengt Germundsson

Partisekreterare

redigera
1964–1972 Bertil Carlsson
1972–1978 Stig Nyman (landstingsråd 1991–1994, 1998–2002)
1978–1985 Per Egon Johansson
1985–1989 Dan Ericsson (riksdagsledamot 1991–2000)
1989–1991 Inger Davidson
1991–1993 Lars Lindén (riksdagsledamot 2002–2008)
1993–1994 Dan Ericsson (riksdagsledamot 1991–2000)
1994–2002 Sven Gunnar Persson (riksdagsledamot 2002–2008)
2002–2006 Urban Svensson
2006–2010 Lennart Sjögren
2010–2018 Acko Ankarberg Johansson
2018–2022 Peter Kullgren
2022–2023 Johan Ingerö
2023– Liza-Maria Norlin

Partistyrelse (2023)

redigera

Ordinarie[40]
Presidium

Ledamöter

Ersättare[40]

Samverkande organisationer

redigera

Ungdomar

redigera

Kvinnor

redigera

Kristna

redigera

Partiet har en oberoende nomineringsgrupp i kyrkovalet

Övriga grupperingar

redigera

Utbildning

redigera

Tankesmedjor, stiftelser och fonder

redigera

Kristdemokraterna ägde, via Samhällsgemenskaps Förlags AB, tidningen Poletik, som lades ned 2016.[41] Partiet utgav tidigare tidskriften Kristdemokratisk Debatt mellan åren 1992 och 2003 och Kristdemokraten 1979 till 2015.[42][43] Kristdemokraterna ger även ut tidningen Vardagsliv fyra gånger om året.

Internationella samarbeten

redigera

I Europaparlamentet är Kristdemokraterna en del av Europeiska folkpartiets grupp (EPP). Partiet är medlem av det Europeiska folkpartiet, Internationella Demokratiska Unionen och Kristdemokratiska internationalen.

Valresultat

redigera

Riksdagsval

redigera

Kristdemokraterna fick in sin första representant i riksdagen 1985 genom en valsamverkan med Centerpartiet. De kom in under eget namn 1991, och har varit ett riksdagsparti sedan dess.

Partiet är det sjätte största i Sveriges riksdag efter att i riksdagsvalet 2022 fått 5,3 procent av rösterna. Partiet hade sitt starkaste stöd i Jönköpings län, Kalmar län, Västra Götalands läns östra valkrets och Västra Götalands läns södra valkrets.

Valår % Mandat
1964
1,78 procent
0 av 230
1968
1,50 procent
0 av 230
1970
1,80 procent
0 av 350
1973
1,75 procent
0 av 350
1976
1,36 procent
0 av 349
1979
1,39 procent
0 av 349
1982
1,87 procent
0 av 349
1985*
2,64 procent
1 av 349
1988
2,94 procent
0 av 349
1991
7,14 procent
26 av 349
1994
4,07 procent
15 av 349
1998
11,77 procent
42 av 349
2002
9,15 procent
33 av 349
2006
6,59 procent
24 av 349
2010
5,60 procent
19 av 349
2014
4,57 procent
16 av 349
2018
6,32 procent
22 av 349
2022
5,34 procent
19 av 349
*Vid valet 1985 var Kristdemokraterna i valsamverkan med Centerpartiet under beteckningen "Centern".

Resultat i riksdagsval per kommun

redigera
 
Resultat i riksdagsvalet 2022 på kommunnivå

Kristdemokraterna har ända sedan grundandet haft sitt starkaste fäste i Jönköpings läns valkrets och då främst i det område som brukar kallas svenska bibelbältet. Detta är ett område med en stark kyrklig tradition och en djupt rotad kristen tro. Detta har helt naturligt lett till att kristdemokraterna är starka i dessa områden, då de anses ta vara på de kristna värdena. I kommunerna Sävsjö, Gnosjö, Aneby och Vaggeryd har detta lett till ett mycket starkt stöd. Röstsiffrorna för kristdemokraterna i dessa kommuner uppgår till nära eller över 25 % av rösterna, vilket leder till att de får mycket starkt inflytande.

Gruppledare i riksdagen

redigera
1991–2002 Göran Hägglund
2002–2010 Stefan Attefall
2010–2012 Mats Odell
2012–2015 Emma Henriksson
2015–2022 Andreas Carlson
2022– Camilla Brodin

Andra kända riksdagsledamöter

redigera

Regionval (Landstingsval till 2018)

redigera
Valår %
1966
1,94 procent
1970
1,93 procent
1973
2,07 procent
1976
1,93 procent
1979
2,04 procent
1982
2,40 procent
1985
1,99 procent
1988
3,05 procent
1991
7,00 procent
1994
3,74 procent
1998
9,98 procent
2002
8,20 procent
2006
6,65 procent
2010
5,01 procent
2014
5,17 procent
2018
7,11 procent
2022
7,3 procent

Kommunalval

redigera
Valår %
1966
1,52 procent
1970
1,84 procent
1973
2,07 procent
1976
1,96 procent
1979
2,09 procent
1982
2,42 procent
1985
2,01 procent
1988
2,80 procent
1991
5,78 procent
1994
3,21 procent
1998
8,00 procent
2002
7,09 procent
2006
5,80 procent
2010
4,36 procent
2014
3,98 procent
2018
5,20 procent
2022
5,4 procent

Kyrkoval

redigera

Partiet har inte längre någon nomineringsgrupp i Svenska kyrkan, utan har ersatts av nätverket Kristdemokrater för en levande kyrka (KR).

Europaparlamentsval

redigera

I Europaparlamentsvalet 2019 erhöll Kristdemokraterna 8,6 procent av rösterna och två mandat i Europaparlamentet. Partiets två europaparlamentariker blev Sara Skyttedal och David Lega.[6] I EU-valet 2024 minskade partiet till 5,7 procent och miste ett av sina två mandat. Ny EU-parlamentariker blev Alice Teodorescu Måwe.

Valår % Mandat
1995
3,98 procent
0 av 22
1999
7,64 procent
2 av 22
2004
5,68 procent
1 av 19
2009
4,68 procent
1 av 18
2014
5,93 procent
1 av 20
2019
8,62 procent
2 av 20
2024
5,71 procent
1 av 21

Europaparlamentariker

redigera

Regeringsmedverkan

redigera
 
Mats Odell, den ende kristdemokrat som varit minister i två svenska regeringar; kommunikationsminister 1991–1994 och kommun- och finansmarknadsminister 2006–2010.

Kristdemkraterna har deltagit i följande regeringar:

  1. Regeringen Bildt 1991–1994
  2. Regeringen Reinfeldt 2006–2014
  3. Regeringen Kristersson 2022–

Kristdemokraterna gjorde sitt intåg i riksdagen på egen hand 1991 och blev samtidigt ett regeringsparti, en regering som satt fram till valet 1994. Mellan 2006 och 2014 var partiet åter i regeringsställning, och igen sedan 2022. De två första regeringarna som Kristdemokraterna ingick i var koalitionsregeringar där Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna ingått och där Moderaterna innehaft statsministerposten. I den nuvarande (2024) regeringen deltar Kristdemokraterna tillsammans med Liberalerna och Moderaterna där Moderaterna innehar statsministerposten.

Statsråd från Kristdemokraterna i olika regeringar

redigera

Regeringen Bildt

1991–1994 Alf Svensson (biståndsminister)
1991–1994 Inger Davidson (civilminister)
1991–1994 Mats Odell (kommunikationsminister),

Regeringen Reinfeldt

2006–2010 Mats Odell (kommun- och finansmarknadsminister)
2006–2014 Maria Larsson (äldre- och folkhälsominister till 2010, därefter barn- och äldreminister)
2006–2014 Göran Hägglund (socialminister)
2010–2014 Stefan Attefall (civil- och bostadsminister)

Regeringen Kristersson

2022– Ebba Busch (energi- och näringsminister samt vice statsminister)
2022– Jakob Forssmed (socialminister)
2022– Acko Ankarberg Johansson (sjukvårdsminister)
2022– Erik Slottner (civilminister)
2022– Andreas Carlson (infrastruktur- och bostadsminister)
2022– Peter Kullgren (landsbygdsminister)

Kristdemokratiska reformer

redigera

Styre i regioner och kommuner

redigera

Under mandatperioden 2018–2022 är Kristdemokraterna med och styr i 12 av Sveriges 21 regioner och i 156 av Sveriges 290 kommuner (se ). I 3 kommuner har Kristdemokraterna över 1/3 av alla fullmäktigemandat:

  • Markaryd (15 av 35 ledamöter). Här styr KD i majoritet med M och C
  • Laxå (12 av 31 mandat). Här styr KD i majoritet tillsammans med C och MP.
  • Ödeshög (12 av 35 mandat). Här styr KD i majoritet tillsammans med S och C.

Kontroverser

redigera

Under 2000-talet var partiet kritiserat för att vara motståndare till utökade rättigheter för homosexuella.[52][53] Diskussionerna handlade om partiets syn på äktenskapslagstiftningen och vilka par som ska tillåtas att prövas som adoptivföräldrar. Partiet blev år 2000 kritiserat av RFSL efter ett uttalande gällande homosexuellt samlag av den kristdemokratiske riksdagsledamoten Rolf Åbjörnsson.[54]

År 2005 blev Erik Slottner vald till KDU:s ordförandepost, och hoppades att valet av honom till ordförande i ungdomsförbundet skulle bidra till att motverka kritik mot partiet kring homosexuella.[55][56] Slottner tvingades dock avgå efter ett år som ordförande efter att ha förlorat medlemmarnas förtroende.[57][58] År 2015 antog Kristdemokraternas riksting en motion som ställde sig bakom lagstiftningen som tillåter samkönade par att prövas som adoptivföräldrar.[22]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ ”Sverigedemokraternas succé: Har ökat med 616 procent sedan 2010”. tv4.se. 30 januari 2024. https://www.tv4.se/artikel/4qymCb8MP4JfkFWouZhCvM/sverigedemokraternas-succe-har-oekat-med-616-procent-sedan-2010. Läst 17 maj 2024. 
  2. ^ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-forsatt-hogersvang-for-kd-och-ebba-busch-thor
  3. ^ ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 17 september 2022. sid. 86. https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_00_RD.pdf. Läst 19 september 2022. 
  4. ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022. 
  5. ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022. 
  6. ^ [a b] ”Fördelning av mandat i Europaparlamentet och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 31 maj 2019. sid. 3. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf. Läst 31 maj 2019. 
  7. ^ Marie Demker (24 oktober 2014). ”Kristdemokraterna”. Göteborgs universitet, partiforskningsprogrammet. Arkiverad från originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610135501/http://partiforskning.gu.se/Partibloggen/kristdemokraterna. Läst 14 maj 2016. 
  8. ^ [a b] Karlsson, Börje (29 juni 1996). ”KDS riksting: KDS blir kristdemokraterna”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/kds-riksting-kds-blir-kristdemokraterna-namnbytet-klubbades-pa-rikstinget-forkortningen-blir-kd/. Läst 27 september 2023. 
  9. ^ ”Stadgar för Kristdemokraterna”. Kristdemokraterna. 2021. https://kristdemokraterna.se/download/18.7e87a1dd18113f5e7a62d2/1653910846967/Stadgar%20Kristdemokraterna.pdf. Läst 27 september 2023. 
  10. ^ [a b] ”Ideologi”. Vår Politik. Kristdemokraterna. Arkiverad från originalet den 27 februari 2014. https://archive.is/20140227172031/http://web.archive.org/web/20050926142519/www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Ideologi.aspx. Läst 12 oktober 2008. 
  11. ^ [a b] ”Vår politik”. Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
  12. ^ Hagevi, Magnus. Det våras för regionen, avsnitt Kristna i det politiska rummet. http://som.gu.se/digitalAssets/1294/1294376_123-138_hagevi.pdf. Läst 13 maj 2016  Arkiverad 26 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ [a b] ”Vårt parti”. kristdemokraterna.se. https://kristdemokraterna.se/vart-parti. Läst 27 augusti 2023. 
  14. ^ ”Drama och ”gråtstämning” – men ingen kan utmana Ebba Busch”. Omni. 14 april 2023. https://omni.se/drama-och-gratstamning-men-ingen-kan-utmana-ebba-busch/a/q1eM8w. 
  15. ^ ”Stockholmarna kräver sänkt bensinskatt”. Kristdemokraterna. 13 juli 2006. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606143210/http://www.kristdemokraterna.se/PressOchMedia/Pressmeddelanden/KommunikationerOchIT/sankmomsenpabensin.aspx. 
  16. ^ ”Kristdemokraternas står fast: Sänk bensinpriset!”. Kristdemokraterna. 1 september 2006. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606143148/http://www.kristdemokraterna.se/gunillatjernberg/Artiklar/060901bensinutspel.aspx. 
  17. ^ ”Fastighetsskatten tas bort 2008”. Dagens Nyheter. 3 april 2007. http://www.dn.se/ekonomi/fastighetsskatten-tas-bort-2008/. 
  18. ^ ”Busch Thor till Lövin: Inte oss flygskatten drabbar”. Omni. Läst 11 maj 2019.
  19. ^ ”Busch Thor: ’Bygg ut kärnkraften istället för att straffa glesbygden’”. Aftonbladet. Läst 11 maj 2019.
  20. ^ ”Busch Thor: ’Kvinnor offras på feministiskt altare’”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.
  21. ^ [a b] ”Vår politik: Familjen” Arkiverad 5 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine.. Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
  22. ^ [a b] ”KD-ja till samkönades adoptionsrätt”. SvD.se. http://www.svd.se/kd-ja-till-samkonades-adoptionsratt. Läst 11 december 2015. 
  23. ^ ”Vår politik: Hälso- och sjukvård” Arkiverad 5 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine.. Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
  24. ^ ”Busch Thor: ’Kris normalläge i svensk sjukvård”. Expressen. Läst 11 maj 2019.
  25. ^ Ekots Lördagsintervju (14 februari 2015). ”Vad vill du med Kristdemokraterna, Ebba Busch Thor?”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/501360?programid=3071&start=1087. 
  26. ^ ”Behövs säkerhetsmarginaler”. SVT. Läst 3 september 2018.
  27. ^ [a b] ”Vår politik: Arbete och företagande” Arkiverad 24 november 2020 hämtat från the Wayback Machine.. Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
  28. ^ [a b] ”Vår politik: Äldre” Arkiverad 4 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine.. Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
  29. ^ ”Vår politik: Trygghet” Arkiverad 24 november 2020 hämtat från the Wayback Machine.. Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
  30. ^ [a b] ”Vår politik: Skola och utbildning” Arkiverad 5 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine.. Kristdemokraterna. Läst 5 juni 2019.
  31. ^ Högström, Erik (28 januari 2012). ””"Stolt att leda KD””. Expressen. Arkiverad från originalet den 31 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120131141321/http://www.expressen.se/nyheter/1.2693158/goran-hagglund-stolt-att-leda-kd. Läst 28 januari 2012. 
  32. ^ ”Jakob Forssmed ger upp partiledarstrid”. Dagens Nyheter. 11 mars 2011. http://www.dn.se/nyheter/politik/jakob-forssmed-ger-upp-partiledarstrid/. 
  33. ^ ”Ankarberg hoppar av som KD-kandidat”. Aftonbladet. 26 februari 2015. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20378699.ab. 
  34. ^ ”Lars Adaktusson vill inte bli KD-ledare”. Aftonbladet. 9 februari 2015. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20286357.ab. 
  35. ^ ”Sara Skyttedal: ”Det är en segerns dag””. Svenska Dagbladet. 9 oktober 2015. http://www.svd.se/sara-skyttedal-det-ar-en-segerns-dag/om/kds-riksting-2015. 
  36. ^ Johansson, Linnea (9 september 2018). ”Ebba Busch Thor: ’Räkna aldrig, aldrig ut en kristdemokrat igen’” Arkiverad 10 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Metro. Läst 12 september 2018.
  37. ^ ”Rödgröna större än Alliansen när alla röster är räknade”. SVT. Läst 13 september 2018.
  38. ^ ”Här är KD:s nya partisymbol”. Aftonbladet/TT. 7 april 2017. https://www.aftonbladet.se/a/3aWQe. Läst 9 maj 2019. 
  39. ^ ”Nu byter vi logotyp”. Kristdemokraterna. 7 april 2017. Arkiverad från originalet den 9 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190509062955/https://kristdemokraterna.se/ny-grafisk-profil/. Läst 9 maj 2019. 
  40. ^ [a b] ”Partistyrelsen”. kristdemokraterna.se. https://kristdemokraterna.se/vart-parti/foretradare/partistyrelsen. Läst 12 april 2023. 
  41. ^ ”– Tidningen POLETIK –”. www.poletik.net. http://www.poletik.net/. Läst 11 juli 2015. 
  42. ^ Kristdemokratisk debatt.. Stockholm: Civitas. 1992–2003. Libris 8264774 
  43. ^ ”Tidningen Kristdemokraten!!”. kristdemokraten.se. Arkiverad från originalet den 12 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150712155513/http://kristdemokraten.se/. Läst 11 juli 2015. 
  44. ^ [a b] ”KD på väg att överge hjärtefråga”. Svenska Dagbladet. 24 februari 2011. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/48990f27-5a08-3668-bcab-2761ec5eede2/kd-pa-vag-att-overge-hjartefraga. Läst 28 maj 2022. 
  45. ^ Ölmedal, Klara (21 september 2009). ”Skolan och Samhället: Kristen etik i skolans värdegrund”. Skolan och Samhället. Skolan och Samhället - en blogg av tolv lärarstudenter om värdegrund. http://vardegrund45.blogspot.com/2009/09/laroplanen-lpo-94-som-galler-nu-inleds.html. Läst 28 maj 2022. 
  46. ^ Zachrisson Winberg, Johan; Sima, Lotta (6 mars 2019). ”Landsbygden betalar för skattesänkning i storstäderna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/landsbygden-betalar-for-skattesankning-i-storstader. Läst 28 maj 2022. 
  47. ^ Olsson, Lova (25 oktober 2013). ”KD tror på valfrihet i kommuners regi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/fe207e23-5230-3167-95cc-f7a7d263abe1/kd-tror-pa-valfrihet-i-kommuners-regi. Läst 28 maj 2022. 
  48. ^ Mellgren, Fredrik (25 maj 2019). ”Förslag om kömiljard nära – inte bara rika belönas”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/8wyBXW/forslag-om-komiljard-nara-inte-bara-rika-belonas. Läst 28 maj 2022. 
  49. ^ Agneskog, Catinka Mannerfelt (11 november 2014). ”Regeringen tvingas behålla vårdval”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/f2d2721a-ae4a-319c-abcc-dfbc49b99819/regeringen-tvingas-behalla-vardval. Läst 28 maj 2022. 
  50. ^ ”Livets ord vinnare – på KD-reformen”. www.aftonbladet.se. 13 januari 2012. https://www.aftonbladet.se/a/6nXPQ8. Läst 28 maj 2022. 
  51. ^ Holmin, Maria (28 februari 2014). ”Förslag om större friggebodar sågas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lagradet-sagar-attefallshuset. Läst 28 maj 2022. 
  52. ^ ””Alla ska ha rätt till en mamma och en pappa””. Svenska Dagbladet. 20 augusti 2006. http://www.svd.se/alla-ska-ha-ratt-till-en-mamma-och-en-pappa. 
  53. ^ ”Kd motarbetar homosexuella”, Aftonbladet, 2006-07-31
  54. ^ ”Sex bara för barnalstring säger Kristdemokraterna”. RFSL. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2000. https://web.archive.org/web/20001027092238/http://www3.rfsl.se/pressmeddelanden/action.lasso?-database=Pressmeddelanden&-response=visa.html&-RecID=32783&-layout=Webb&-search. 
  55. ^ Bögfaktorn, svt.se
  56. ^ KDU valde bög till ny ordförande Arkiverad 3 november 2011 hämtat från the Wayback Machine., Sylvester, 2004-05-21
  57. ^ Erik Slottner tvingades avgå Arkiverad 23 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Sylvester, 2005-05-06
  58. ^ "De knivhögg mig i ryggen", Aftonbladet, 2005-05-06

Vidare läsning

redigera
  • Arbøl, Niels; Svensson Ingvar (1986). Kristdemokraterna - en världsrörelse. Stockholm: Samhällsgemenskap. Libris 7744830. ISBN 91-85036-22-6 
  • Ekstedt, Birger (1970). Kristen demokratisk samling - en politisk nödvändighet. [Solna]: Samhällsgemenskaps förl. Libris 740828 
  • Hjorth Attefall Cecilia, red (2004). Partiet som lyfte: 40 år med svensk kristdemokrati : 1964–2004. Stockholm: Samhällsgemenskaps förl. Libris 9411162. ISBN 91-85036-52-8 (inb.) 
  • Johansson, Göran V. (1985). Kristen demokrati på svenska: studier om KDS tillkomst och utveckling 1964–1982 = [Christian democratic parties and Christian democracy]. Bibliotheca historica Lundensis, 0519-9700 ; 59. Malmö: LiberFörlag/Gleerup. Libris 7270934. ISBN 91-40-05103-X 
  • Lindfelt, Erik (1991). Moralpartiet: en bok om KDS. Stockholm: Carlsson. Libris 7666016. ISBN 91-7798-433-1 
  • Nilsson, Torbjörn (2010). ”Tron bar in i politiken”. Populär historia (nr. 6): sid. s. 38–41. ISSN 1102-0822. 
  • Olsson, Bernt (2004). Upprinnelsen: om Kristdemokraternas första tid i Sverige. Stockholm: Samhällsgemenskap. Libris 9566982. ISBN 91-85036-56-0 (inb.) 
  • Sandström, Allan (1979). KDS, partiet bakom fromhetsvallen. LT pocket, 99-0117456-2. Stockholm: LT. Libris 7252293. ISBN 91-36-01329-3 
  • Sjöstedt Erik, red (2009). FFFF: frihet, familj, flit, företagsamhet : en ny kristdemokrati : inspirationsbok. Lidingö: Ett Till förlag. Libris 11478204. ISBN 978-91-978245-0-7 
  • Svensson, Alf (1984). I tiden: från motvind till uppvindar. Stockholm: Samhällsgemenskap. Libris 7744825. ISBN 91-85036-10-2 

Externa länkar

redigera