Kühlungsborn är en stad och en badort i norra Tyskland, tillhörande Landkreis Rostock i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern. Den ligger vid Mecklenburgbukten i Östersjön, 25 km nordväst om Rostock.

Kühlungsborn
Stad
Strandpromenaden i Kühlungsborn
Strandpromenaden i Kühlungsborn
Wappen Kühlungsborn.svg
Kühlungsborns vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Mecklenburg-Vorpommern
Kreis Rostock
Höjdläge 10 m ö.h.
Koordinater 54°8′N 11°46′Ö / 54.133°N 11.767°Ö / 54.133; 11.767
Yta 16,17 km² ()[1]
Folkmängd 7 896 ()[2]
Befolkningstäthet 488 inv./km²
Postnummer 18255
Riktnummer (+49) 038293
GeoNames 6550673
Kommunkod 13 0 72 060
OSM-karta 394350
Läget för Kühlungsborn i Tyskland
Red pog.svg
Läget för Kühlungsborn i Tyskland
Kühlungsborns läge i Mecklenburg-Vorpommern
Kühlungsborns läge i Mecklenburg-Vorpommern
Webbplats: Kühlungsborn

Staden är känd för sin långa strandpromenad och många badhotell. Kühlungsborn är en av Tysklands äldsta badorter, grundad som badort på 1860-talet. Sommartid är staden en populär destination för badgäster och cykelturister.

GeografiRedigera

Kühlungsborn är beläget på en kustslätt längs östersjökusten mellan städerna Bad Doberan och Rerik i distriktet Rostock. Söder om staden ligger landskapet Kühlung, som är en långsmal höjd. Dennas högsta punkten ligger 129,8 meter över havet. Stadsbebyggelsen är ringformigt belägen omkring en central stadsskog, Stadtwald.

HistoriaRedigera

Staden Kühlungsborn grundades 1938 genom sammanläggningen av kommunerna Brunshaupten, Arendsee och Fulgen.[4]

Östtyska tidenRedigera

Under DDR-tiden tillhörde staden distriktet Bad Doberan inom länet Rostock (1952–1990). 1953 exproprierades och förstatligades omkring 50 hotel och pensionat i Kühlungsborn. Därefter förvaltades de av fackförbundet FDGB och staden blev Östtysklands största badort.[4] På grund av närheten till Västtyskland övervakades kusten ständigt mellan 1961 och 1989, för att stoppa flyktförsök över Östersjön.

Staden var även under det kommunistiska styret stationeringsort för ett specialförband underordnat Volksmarine, DDR:s attackdykare (Kampfschwimmer). Enheten var bland annat utrustad med materiel inköpt på den öppna marknaden i Sverige.[5]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutveckling i Kühlungsborn

Källa:[6],[7]

VänorterRedigera

Kühlungsborn har följande vänorter:[8]

KommunikationerRedigera

 
Ånglok vid stationen Kühlungsborn West

Stationen Kühlungsborn West är ändpunkten för den smalspåriga järnvägen Kühlungsborn-Bad Doberan, som använder ånglok.

ReferenserRedigera

  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 4 mars 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  5. ^ Mika Hallert (29 april 2013). ”DDRGeheim - Spezialkommando Kampfschwimmer - Doku Deutsch über die DDR”. https://www.youtube.com/watch?v=c5GypbO4O0Y. Läst 31 januari 2018. 
  6. ^ Folkmängd 1937: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  7. ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
  8. ^ Kühlungsborns vänorter Arkiverad 10 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., www.stadt-kuehlungsborn.de (tyska), Läst: 24 februari 2012

Externa länkarRedigera