Kühlungsborn
Kühlungsborn är en stad och en badort i norra Tyskland, tillhörande Landkreis Rostock i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern. Den ligger vid Mecklenburgbukten i Östersjön, 25 km nordväst om Rostock.
| Kühlungsborn | ||
| Stad | ||
 Strandpromenaden i Kühlungsborn
| ||
|
||
| Land |  Tyskland
| |
|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
| Kreis | Rostock | |
| Höjdläge | 10 m ö.h. | |
| Koordinater | 54°8′N 11°46′Ö / 54.133°N 11.767°Ö | |
| Yta | 16,17 km² ()[1] | |
| Folkmängd | 8 037 ()[2] | |
| Befolkningstäthet | 497 inv./km² | |
| Postnummer | 18255 | |
| Riktnummer | (+49) 038293 | |
| Kommunkod | 13 0 72 060 | |
| Geonames | 6550673 | |
| OSM-karta | 394350 | |
  Läget för Kühlungsborn i Tyskland
| ||
 Kühlungsborns läge i Mecklenburg-Vorpommern
| ||
| Webbplats: Kühlungsborn | ||
Staden är känd för sin långa strandpromenad och många badhotell. Kühlungsborn är en av Tysklands äldsta badorter, grundad som badort på 1860-talet. Sommartid är staden en populär destination för badgäster och cykelturister.
Geografi redigera
Kühlungsborn är beläget på en kustslätt längs östersjökusten mellan städerna Bad Doberan och Rerik i distriktet Rostock. Söder om staden ligger landskapet Kühlung, som är en långsmal höjd. Dennas högsta punkten ligger 129,8 meter över havet. Stadsbebyggelsen är ringformigt belägen omkring en central stadsskog, Stadtwald.
Historia redigera
Staden Kühlungsborn grundades 1938 genom sammanläggningen av kommunerna Brunshaupten, Arendsee och Fulgen.[3]
Östtyska tiden redigera
Under DDR-tiden tillhörde staden distriktet Bad Doberan inom länet Rostock (1952–1990). 1953 exproprierades och förstatligades omkring 50 hotel och pensionat i Kühlungsborn. Därefter förvaltades de av fackförbundet FDGB och staden blev Östtysklands största badort.[3] På grund av närheten till Västtyskland övervakades kusten ständigt mellan 1961 och 1989, för att stoppa flyktförsök över Östersjön.
Staden var även under det kommunistiska styret stationeringsort för ett specialförband underordnat Volksmarine, DDR:s attackdykare (Kampfschwimmer). Enheten var bland annat utrustad med materiel inköpt på den öppna marknaden i Sverige.[4]
Befolkningsutveckling redigera
Befolkningsutveckling i Kühlungsborn
Vänorter redigera
Kühlungsborn har följande vänorter:[7]
Büsum i Tyskland- Grömitz, i Tyskland
Zelenogradsk, i Ryssland
Kommunikationer redigera
Stationen Kühlungsborn West är ändpunkten för den smalspåriga järnvägen Kühlungsborn-Bad Doberan, som använder ånglok.
Referenser redigera
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Mika Hallert (29 april 2013). ”DDRGeheim - Spezialkommando Kampfschwimmer - Doku Deutsch über die DDR”. https://www.youtube.com/watch?v=c5GypbO4O0Y. Läst 31 januari 2018.
- ^ Folkmängd 1937: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
- ^ Kühlungsborns vänorter Arkiverad 10 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., www.stadt-kuehlungsborn.de (tyska), Läst: 24 februari 2012
Externa länkar redigera
