Öppna huvudmenyn

Hovedbanegården är Köpenhamns centralstation.

Københavns Hovedbanegård
Copenhagen-Central-Station-København-H.jpg
Stationsinformation
OrtKöpenhamn
Öppnade1911
Trafikeras avDSB
SJ
TrafiktypPassagerare
Kapacitet
Antal spår13 resandespår
varav spår 9-12 för S-togen
Förbindelser
Övriga trafikslagMetro
Bussar
Anslutande linjerKystbanen
Öresundsbanan
Vestbanen
Køge Bugt-banen
Föregående stationDybbølsbro
Efterföljande stationVesterport
Läge
Koordinater55°40′21″N 12°33′53″Ö / 55.67250°N 12.56472°Ö / 55.67250; 12.56472
StationssignaturKh
M under icon.png København H
HovedbanenMetroA.jpg
København H metrostation
Stationsinformation
StadKöpenhamn
Invigd2019
Kapacitet
Antal plattformar2
Förbindelser
LinjeM3,M4

Hovedbanegården är navet i det danska järnvägsnätet för fjärrtåg och en av Köpenhamns mest använda stationer. Den har cirka 80 000 resenärer per vardag. Den största danska järnvägsstationen räknat i antal resenärer är dock den närbelägna Nørreport station (övergång mellan Öresundståg/regionaltåg/S-tåg och metro).

Det finns en stor hall en våning ovanför spåren. Där finns runt 25-30 butiker och serviceinrättningar som till exempel restauranger. På perrongerna finns också kiosker.

Spår och trafikRedigera

Det finns 13 spår på Hovedbanegården: Nummer 1-8 används för fjärr- och regionaltåg (varav normalt 1-4 norrgående, 5-8 sydgående, högertrafik, dock viss flexibilitet i spårval), medan nummer 9-12 används för S-tågen (9-10 norrut, 11-12 söderut). Som en extra perrong finns spår 26 söder om de andra perrongerna för vissa fjärr- eller regionaltåg som inte fortsätter.

S-tågen har ett separat spårsystem och ett annat elsystem så de kan inte blandas med andra tåg. 12 spår är relativt lite för den kraftiga trafikmängden (även om de flesta är genomgående) och tågen får därför inte stanna länge. Det bör inte vara för många vändande tåg och Öresundstågen (vilka räknas som regionaltåg i Danmark) från Göteborg/Helsingborg, Växjö och Karlskrona vänder därför i Helsingör. En heldansk förstärkningslinje längs samma bana Nivå till Kastrup räknas också till detta system. Andra regionaltåg går mot Kalundborg, Slagelse och Nykøbing Falster och de utgår vanligen från Østerport station. SJ kör X 2000-tåg till och från Stockholm, sommartid även till Göteborg.

Många danska fjärrtåg (IC-tog och IC-Lyn, expresståg) utgår från Kastrups flygplats, där det finns en anläggning för att städa och klargöra tågen. De vänder snabbt vid Hovedbanegården (vanligen spår 4-5) och åker mot Fyn och Jylland. X2000 från Stockholm stannar vid spår 26. 2010–2015 stannade de vid ordinarie spår och vände vid Østerport. Sedan Sverige 2015 införde ID-kontroller i Danmark för resa över Öresundsbron utgår SJ:s tåg mot Sverige åter från spår 26 då det går att anordna ID-kontroll där utan att störa övrig trafik, vilket fortsatt efter det att kontrollerna upphörde 2017. En annan internationell linje är till Hamburg via tågfärjelinjen Rødby-Puttgarden. Det tysk-internationella nattågssystemet City Night Line slutade 2015 att trafikera Köpenhamn.

Utöver denna trafik fanns tidigare IC Bornholm-tågen till Ystad med övergång till båt i Ystad. Denna trafik upphörde i december 2017 och ersattes med buss eller hänvisning till vanliga tåg med byte i Malmö.

Trots att samtliga spår är elektrifierade på stationen är de flesta tåg dieseldrivna, utom S-tåg, Öresundståg och SJ-tåg. Även tåg till Sønderborg är eldrivna.

Köpenhamns Metro har en anslutande metrotation København H som trafikeras av linje M3 och från 2020 även linje M4. Stationen har en tvärsgående underjordisk perrong vid Hovedbanegården.

FramtidsplanerRedigera

Utbyggnad har enbart diskuterats och spekulerats omkring, bland annat med en ny "säckterminal" där Post Danmark nu har sin huvudterminal. Den nya järnvägen till Ringsted kommer i sig inte nödvändigtvis beröra stationen, men väl öka trycket ytterligare.

HistorikRedigera

Hovedbanegården invigdes den 1 december 1911, och blev grundligt renoverad 1993-1994. Byggnaden ritades av arkitekt Henrich Wench, som också ritade Østerport station. Före 1911 fanns en station som byggdes 1864 och före den en som byggdes 1847.

En nyhet med Hovedbanegården jämfört med de två tidigare stationerna var att stationen inte var en säckstation utan tillät genomgående tåg. Genomgående tåg möjliggjordes genom att gräva upp en serie gator norrut, och täcka över schakten med tak. Det gjordes under 1910-talet och sträckan kallas Boulevardbanen. Bland annat finns Nørreport station nedgrävd under en gata.

Externa länkarRedigera