Öppna huvudmenyn

Köpenhamns metro

tunnelbanesystem i Köpenhamn
(Omdirigerad från Köpenhamns tunnelbana)

Köpenhamns metro (danska: Københavns Metro) är ett tunnelbanesystem i Köpenhamn som består av tre linjer med 37 stationer, en fjärde håller på att byggas. Tågen är förarlösa och går dagtid med 2 eller 4 minuters intervall. Nattetid sjunker frekvensen till ett tåg var 10:e eller var 20:e minut. Metron har drygt en miljon påstigande passagerare per vecka[2] (2009). Eftersom tågen bara är 39 meter långa är kapaciteten lägre än i de flesta andra tunnelbanor. Turtätheten i rusningstid är 4 minuter på vardera linje, vilket ger 2 minuters trafik på den gemensamma sträckan.

M under icon.png
Köpenhamns metro
Screendoorsclosed.jpg
Allmänt
PlatsKöpenhamn, Danmark Danmark
Antal linjer3
Antal hållplatser37
Turtäthet2-3 min
Anslutande järnvägslinjerS-tog
Antal passagerare149 000 / dag [1]
Organisation
Invigd2002
ÄgareMetroselskabet
TrafikoperatörMetro Service
Tekniska fakta
Banlängd36,5  kilometer
Spårvidd1,435 mm millimeter
Hastighet80 km/h
Elektrifieradja
Matning750 V Strömskena
Linjekarta
Karta över nätet
Köpenhamns metro i city
Urban tunnel straight track Urban tunnel station on track
Østerport S-tog.svg Aiga railtransportation 25.svg
Urban tunnel station on track Urban tunnel straight track
Nørreport S-tog.svg Aiga railtransportation 25.svg
Urban tunnel straight track Urban tunnel station on track
Marmorkirken
Unknown BSicon "utABZg+l" Unknown BSicon "utSTRr"
Urban tunnel station on track
Kongens Nytorv M under icon.png
Unknown BSicon "utSTR+l" Unknown BSicon "utABZgr"
Urban tunnel station on track Urban tunnel straight track
Gammel Strand
Urban tunnel straight track Urban tunnel station on track
Christianshavn
Urban tunnel station on track Urban tunnel straight track
Rådhuspladsen
Urban tunnel station on track Urban tunnel straight track
Københavns H S-tog.svg Aiga railtransportation 25.svg
Kongens Nytorv
Vanløse
Metrovagn
Rulltrappor.
Metrotåg
Symbolen för Köpenhamns tunnelbana

Linje M1 och M2 (vilka sammanfaller på en lång del) är sammanlagt 20,5 kilometer långa med dubbelspår på båda linjerna, varav knappt 9 kilometer i tunnel. Övriga sträckor går mestadels som högbana (speciellt grenen mot Vestamager, M1). Metron har bland annat en station vid Kastrups flygplats samt ansluter till S-tågen, regionaltåg och Öresundståg vid flera stationer. Linje M3 går under jord i en cirkel under centrala staden.

De flesta stationer ligger placerade några få meter högre än banan strax före resp. efter stationen. Detta ger både lite "gratis" inbromsning före stoppet vid stationen samt lite extra acceleration, när tåget startar igen. Detta gäller även många av stationerna som inte ligger i tunnel. Plattformarna är inte anpassade för längre tåg i framtiden. Samtliga stationer använder dubbla dörrar (en dörr på tåget och en på stationen), orsaken till detta är främst säkerhet, att ingen ska ramla ned på spåret.

Köpenhamn har även ett större 170 km långt lokaltågssystem, kallat S-tågen, som har de flesta egenskaper som en tunnelbana brukar ha, antalet tunnlar för S-tågen är dock få. Delar av systemet går istället som högbana, men vanligast är att tågen kör i öppna tråg. Metron bygges för att komplettera S-tågen och sträckan Vanløse–Frederiksberg har omvandlats från S-tågsbana till metro.

HistoriaRedigera

Metron är till stor del ett resultat av den rapport om framtidens transporter i Köpenhamn som lades fram 1992. Stora delar av Amager användes inte för bebyggelse eller var jordbruksmark. Köpenhamns stads plan var att bygga ut en tunnelbana som en del av expansionen för att utveckla området Örestad i samband med byggandet av Öresundsbron. Området hade inga pendeltågslinjer och därför ville man skapa ett nytt system. Alternativet var spårväg. Tunnelbanan sågs ha fördelar med sin stora kapacitet och hastigheten. Man såg också säkerheten som en viktig del. 1996 slogs planerna på hur tunnelbanan skulle se ut fast. Ett alternativ som diskuterats tidigare var fler S-banor i tunnel, under benämningen "Tunnelbane"[3], men man valde ett helt nytt slags system, under namnet Metro. Fördelen jämfört med utbyggd S-bane var lägre kostnad genom kortare stationer och smalare och lägre tunnlar. 1997 började konstruktionsarbetet. [4]

Systemet öppnades den 19 oktober 2002. Sträckan Lergravsparken - Lufthavnen öppnades 28 september 2007. Line M3 (Cityringen) öppnades 29 september 2019.

Metron har finansierats med kommunalt garanterade lån, som tagits av metrobolaget. Man hoppas att höjning av värdet på mark som kommunen ägde (och som sålts billigt till metrobolaget) och försäljning av dem ska finansiera metron. Ett område som man särskilt mycket inriktat sig på för detta är Ørestad, där bland annat ett stort köpcentrum byggts (Field's), samt många bostäder.

Förarlösa tågRedigera

Systemet är helt automatiskt, varför det inte finns några förarhytter i tågen. I nödfall kan dock tågen köras manuellt av förare. Längst fram i tågen finns det en lucka som kan öppnas och där det finns utrustning för att köra tågen manuellt. Samtliga underjordiska stationer är försedda med speciella säkerhetsväggar i glas. Säkerhetsväggarna är försedda med dörrar som är placerade exakt anpassat efter tågens dörrar. När tågens dörrar öppnas aktiveras även säkerhetsväggarnas dörrar och öppnas samtidigt. Dörrarna kan också öppnas manuellt om systemet inte skulle fungera. Om tåget skulle stanna på felaktig plats på stationen och tågets dörrar inte hamnar rätt i förhållande till säkerhetsväggarnas dörrar, går det även att nödöppna väggarna så att passagerarna ändå kan komma ut.

Eftersom det är förarlösa tåg kan man köra tätare och kortare tåg. Med förare skulle det vara mer ekonomiskt att köra färre tåg med glesare tidtabell. Linjerna har jämförelsevis lågt antal passagerare jämfört med utländska system eftersom de mest efterfrågade resvägarna täcks av S-tågen. Tågen är 39 meter långa (vilket är mer likt spårvagnar än traditionella tunnelbanor), och har tre vagnar som är 13 meter långa vardera. Tågen kan ta 96 sittande och 204 stående passagerare, och maxfarten är 80 km/h.

Tågen är levererade av det italienska bolaget AnsaldoBreda. AnsaldoBreda har fått kontrakt att leverera fler liknande tåg till utbyggnaden av Köpenhamns metro. AnsaldoBreda har även fått kontrakt att leverera liknande förarlösa tåg till Brescia (39 m långa, i drift 2012), Milano (39 m långa, i drift 2011), Rom (109 m långa, i drift 2014), Taipei (68 m långa, i drift 2015), Thessaloniki (51 m långa, i drift 2012)

LinjerRedigera

Metron har tre linjer M1, M2 och M3, totalt 37 stationer över en sträcka på 36,5 kilometer. Linje M4 kommer att öppnas 2020.

Linje Sträcka Öppnad Längd Stationer
M1 Vanløse   - Frederiksberg   - Nørreport     - Kongens Nytorv   - Christianshavn - Ørestad   - Vestamager 2002 13,7 km 15
M2 Vanløse   - Frederiksberg   - Nørreport     - Kongens Nytorv   - Christianshavn - Amagerbro - Lufthavnen     2002 14,2 km 16
M3 Københavns H     - Frederiksberg   - Nørrebro   - Østerport     - Kongens Nytorv   - Københavns H     2019 15,5 km 17
M4 Ny Ellebjerg   - Københavns H     - Kongens Nytorv   - Østerport     - Nordhavn   - Orientkaj 2020/2024
Totalt 36,5 km 37

Metron har anslutning till S-tågen bl.a. vid København H och Nørreport station, Danmarks mest använda järnvägsstation, samt i Vanløse, Flintholm, Østerport och Nørrebro. Det finns anslutning med Re-tåg i København H, Nørreport, Østerport, Ørestad och Kastrup lufthavn. För att ta sig mellan en metrostation och ett fjärrtåg kan man byta vid København H, Kastrup lufthavn eller Nørreport.

Metron räknas i Danmark som en sorts järnväg, även om den har egna standarder och inga andra tåg kan gå där. Även Köpenhamns S-tåg har stora likheter med ett tunnelbanenät. Det är tekniskt sett fråga om två separerade system med helt egna spår, där båda systemen kör såväl ovan mark som under.

Utöver dessa tåg finns de så kallade "Re-tågen" (yttergående pendeltåg) till vilka Öresundstågen räknas på den danska sidan. Dessa tåg kör på ordinarie järnväg på längre sträckor ut ur HUR-området på båda sidor om sundet. Inom HUR-området är biljettsystemet gemensamt med Metro, S-tåg och lokalbussar. På svenska sidan kör Öresundståg både som IC-tåg (till Göteborg, Kalmar och Karlskrona) och som regionaltåg i Skåne, delvis som alternativ till de lokala Pågatågen, med vilka det är gemensamma biljetter inom Skåne.

I Danmark finns ett flertal lokala tågsystem vars tåg korsar tariffsystemgränserna (ex. finns knappt 100 zoner inom HUR-området, med ett gemensamt biljettsystem). Bara regionaltåg och fjärrtåg korsar HUR-områdets gränser. T.ex. till Skåne, och för resor över Öresund finns ett annat biljettsystem. Exempel på danska städer som har direkt pendeltågsanknytning med centrala Köpenhamn inom HUR-området är Helsingør, och Roskilde. Och med S-tåg till Hillerød, Køge och Frederikssund samt utanför området med regionaltåg Ringsted, Holbæk, Slagelse,Korsør, Kalundborg, Næstved samt Nykøbing Falster medan Nakskov bara nås via byte i Nykøbing /F. Förutom S-tågen, Metron och Re-tågen finns även rälsbussliknande lokalbanor Jægersborg-Nærum, Hillerød-Helsingør ("raka vägen", var under en tid på 90-talet inräknad till S-tågen utan att ha S-tågsstandard) ,Hillerød-Gilleleje(-Helsingør) ,ej avsedd för pendling hela vägen Helsingør-Hillerød, Hillerød-Tilsvildeleje, ,Helsingør-Gilleleje(-Hillerød), Hillerød-Frederiksværk-Hundested och Køge-Fakse Ladeplads/Rødvig Tågen på Gribskovbanen/Hornbækbanen bildar således numera en tåglinje Helsingør-Hillerød via Gilleleje. Hela resan tar c:a 80 minuter, medan Nordbanen Helsingør-Hillerød förvisso går via Fredensborg, men tar bara lite drygt 20 minuter. Nordbanen kör (som ett tredje spår) parallellt med Kystbanen mellan Helsingør och Snekkersten.

Av lokalbanorna är Nordbanen av högre standard och kör t.ex. in på Helsingørs slutstation. Medan tågen via Gilleleje mer påminner om en spårvagn, som fram till 70-talet stannade på motsatt sida stationens pampiga fasad. Under 80- och 90-talen stannade Hornbækbanens tåg istället utanför stationen (parallellt med stationen), medan de idag passerar hela stationsbyggnadens längd och stannar något syd om den egentliga stationen. Nærumbanen skiljer sig likaså från de övriga, genom en avsevärt mer urban prägel genom centrum av Kongens Lyngby i norra Köpenhamn, samt en tidtabell med 10-minutersdrift. Den är dock dieseldriven och i huvudsak enkelspårig, men har mycket små stationsavstånd. Gemensamt för de övriga linjerna (utom Nærumbanen) är att somliga stopp är stationer, där tågen alltid stannar medan somliga mer är att likna vid hållplatser, som bara stannas vid när passagerare trycker på en knapp. Då dieseldrift inte kräver samma höjd som eldrivna tåg med luftledningar, kör lokalbanorna delvis genom mycket tät lövskog.

Dessutom finns fjärrtåg, som kallas IC eller Lyntog. Totalt inom Köpenhamns trafikområde finns cirka 175 stationer för de totalt sex olika tågtyper som betjänar Köpenhamnsområdets 1,9 miljoner invånare.

Pågående utbyggnaderRedigera

 
Karta över nätet efter utbyggnaden av M4, cirka 2024

M4Redigera

Cityringen kommer att få en anslutande linje M4. Det har beslutats (2012) om dragning av linje M4 till Orientkaj i en gren från Østerport, via Nordhavns S-tågstation. En ombyggnad av i princip hela norra delen av hamnen, från Nordhavnen till Refshaleøen och Prøvestenen pågår just nu. Ett avtal mellan stat och kommun fattades, och häri ingick förlängning av Nordhavnsdelen. Linjen invigs 2020.[5].

Linje M4 (Orientkaj - Köpenhamns central) till Ny Ellebjerg med den s.k "Sydhavnsmetron" är under byggnation och ska stå klar 2024. Sydhavnsmetron kommer bestå av fem stationer sydväst om centralstationen, någon möjlighet till byte vid S-tågsstationen Dybbølsbro kommer inte finnas, trots att metron kommer skära S-banan däromkring. Ny Ellebjerg planeras däremot bli en större större knutpunkt än den är idag, då också alla tåg på den nya Ringstedbanan (som är en del av Fehmern Bält projektet) kommer stanna där fr.o.m. 2018. I spårdragningen mot Ny Ellebjerg kommer en station förläggas vid Mozarts Plads. Liksom i Nordhavn är metron tänkt som "dragplåster" för bebyggelse av de gamla hamnkvarteren och magasinsbyggnaderna. Det är tänkt att bli attraktiva vattennära bostäder.[6]

Den tidigare idén om metro till det så kallade "nordvästkvarteret" (från Nørrebro och norrut, omkring Brønshøj, Bispebjerg, Høje Gladsaxe) verkar för närvarande (2009) få vänta.

Bland rena idéer finns också en gammal tanke på en ny (underjordisk) S-tågslinje från Hovedbanegården via bland annat sjukhuset Rigshospitalet till Farumbanan.

En snabbspårvägssträcka (Ring 3 Letbane) är beslutad, som (i markplanet) skall följa vägen Ring 3 via bland annat Herlev, Glostrup och flera andra förorter väster om Köpenhamn.

Även ett förslag på metrotunnel till Malmö har nämnts 2011 av socialdemokraterna Ilmar Reepalu, kommunstyrelseordförande i Malmö och Frank Jensen, överborgmästare i Köpenhamn.[7] Det har inte visats hur en sådan linje bör dras. Skall det vara en länk med bara två stationer, eller kommer linjen gå vidare inom båda städerna? Ännu har t.ex. 10-minuterstrafik på Öresundsbron bara införts under en timme i morgonrusningen, och då kör de extrainsatta tågen bara till Hyllie, i Malmös södra utkant. (Kommentar, 10-minuters-trafik går nu över bron genom Malmö till Lund och vidare ca 7-9 och 15-18,30)

NoterRedigera

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera