Köpenhamns metro

tunnelbanesystem i Köpenhamn
(Omdirigerad från Köpenhamns Metro)

Köpenhamns metro (danska: Københavns Metro) är ett tunnelbanesystem i Köpenhamn som består av fyra linjer med 39 stationer. Tågen är förarlösa och går dagtid med 2 eller 4 minuters intervall. Nattetid sjunker frekvensen till ett tåg var 10:e eller var 20:e minut. Metron har drygt en miljon påstigande passagerare per vecka[2] (2009). Eftersom tågen bara är 39 meter långa är kapaciteten lägre än i de flesta andra tunnelbanor. Turtätheten i rusningstid är 4 minuter på vardera linje, vilket ger 2-minuterstrafik på den gemensamma sträckan.

M under icon.png
Köpenhamns metro
Screendoorsclosed.jpg
Allmänt
PlatsKöpenhamn, Danmark Danmark
Antal linjer4
Antal hållplatser39
Turtäthet2-3 min
Anslutande järnvägslinjerS-tog
Antal passagerare149 000 / dag (2011) [1]
Organisation
Invigd2002
ÄgareMetroselskabet
TrafikoperatörMetro Service
Tekniska fakta
Banlängd38,8  kilometer
Spårvidd1,435 mm millimeter
Högsta hastighet80 km/h
Elektrifieradja
Matning750 V Strömskena
Linjekarta
Karta över nätet
Köpenhamns metro i centrum (Indre By)
Urban tunnel straight track Urban tunnel station on track
Østerport S-tog.svg Aiga railtransportation 25.svg
Urban tunnel station on track Urban tunnel straight track
Nørreport S-tog.svg Aiga railtransportation 25.svg
Urban tunnel straight track Urban tunnel station on track
Marmorkirken
Unknown BSicon "utABZg+l" Unknown BSicon "utSTRr"
Urban tunnel station on track
Kongens Nytorv M under icon.png
Unknown BSicon "utSTR+l" Unknown BSicon "utABZgr"
Urban tunnel station on track Urban tunnel straight track
Gammel Strand
Urban tunnel straight track Urban tunnel station on track
Christianshavn
Urban tunnel station on track Urban tunnel straight track
Rådhuspladsen
Urban tunnel station on track Urban tunnel straight track
Københavns H S-tog.svg Aiga railtransportation 25.svg
Kongens Nytorv
Vanløse
Metrovagn
Rulltrappor
Metrotåg
Symbolen för Köpenhamns tunnelbana

Linje M1 och M2 (vilka sammanfaller på en lång del) är sammanlagt 20,5 kilometer långa med dubbelspår på båda linjerna, varav knappt 9 kilometer i tunnel. Övriga sträckor går mestadels som högbana (speciellt grenen mot Vestamager, M1). Metron har bland annat en station vid Kastrups flygplats samt ansluter till S-tågen, regionaltåg och Öresundståg vid flera stationer. Linje M3 går under jord i en cirkel under centrala staden. Linje M4 har en gemensam sträckning i centrum med M3 och går till Nordhavnen.

De flesta stationer är placerade några få meter högre än banan strax före respektive efter stationen. Detta ger både lite "gratis" inbromsning före stoppet vid stationen samt lite extra acceleration, när tåget startar igen. Detta gäller även många av stationerna som inte ligger i tunnel. Plattformarna är inte anpassade för längre tåg i framtiden. Samtliga stationer använder dubbla dörrar (en dörr på tåget och en på stationen), orsaken till detta är främst säkerhet, att ingen ska ramla ned på spåret.

Köpenhamn har även ett större 170 km långt lokaltågssystem, kallat S-tågen, som har de flesta egenskaper som en tunnelbana brukar ha, antalet tunnlar är dock få. Delar av systemet går istället som högbana, men vanligast är att tågen kör i öppna tråg. Metron bygges för att komplettera S-tågtrafiken, bland annat mellan Frederiksberg och Vanløse där det tidigare gick S-tåg.

HistorikRedigera

Metroprojektet baserades på en rapport om framtidens transporter i Köpenhamn, som lades fram 1992. Delar av ön Amager planerades för ny bebyggelse. Köpenhamns stads plan var att bygga ut en tunnelbana som en del av expansionen för att utveckla området Ørestad i samband med byggandet av Öresundsbron. Området hade inga pendeltågslinjer och därför ville man skapa ett nytt system. Även andra redan tätbebyggda områden såsom Christianshavn och Amagerbro saknade spårbunden trafik och där det inte fanns utrymme för järnväg på marken. Alternativet var spårväg i gator. Metron sågs ha fördelar med sin stora kapacitet och hastigheten. Man såg också säkerheten som en viktig del. År 1996 fastslogs planerna på tunnelbanan. Ett alternativ som diskuterats tidigare var fler S-banor i tunnel, under benämningen "Tunnelbane"[3][källa behövs], men ett nytt slags system valdes. Fördelen jämfört med utbyggd S-bana var lägre kostnad genom kortare stationer och smalare och lägre tunnlar. Byggandet började 1997.[4]

Den första etappen av Metron öppnades den 19 oktober 2002 och sträckan Lergravsparken – Lufthavnen (numera benämnd Københavns Lufthavn) den 28 september 2007. Line M3 (Cityringen) öppnades den 29 september 2019[5] och för Line M4 (Nordhavn) ägde öppnandet rum 28 mars 2020.[6] Metron har finansierats med kommunalt garanterade lån, som tagits av metrobolaget. Man hoppas att höjning av värdet på mark som kommunen ägde (och som sålts billigt till metrobolaget), och försäljning av mark, ska finansiera metron. Ett område som man särskilt mycket inriktat sig på för detta är Ørestad, där bland annat ett stort köpcentrum byggts (Field's), kontor och många bostäder.

Förarlösa tågRedigera

Systemet är helt automatiskt, varför det inte finns några förarhytter i tågen. I nödfall kan dock tågen köras manuellt av förare. Längst fram i tågen finns det en lucka som kan öppnas och där det finns utrustning för att köra tågen manuellt. Samtliga underjordiska stationer är försedda med speciella säkerhetsväggar i glas. Säkerhetsväggarna är försedda med dörrar som är placerade exakt anpassat efter tågens dörrar. När tågens dörrar öppnas aktiveras även säkerhetsväggarnas dörrar och öppnas samtidigt. Dörrarna kan också öppnas manuellt om systemet inte skulle fungera. Om tåget skulle stanna på felaktig plats på stationen och tågets dörrar inte hamnar rätt i förhållande till säkerhetsväggarnas dörrar, går det även att nödöppna väggarna så att passagerarna ändå kan komma ut.

Eftersom det är förarlösa tåg kan man köra tätare och kortare tåg. Med förare skulle det vara mer ekonomiskt att köra färre tåg med glesare tidtabell. Linjerna har jämförelsevis lågt antal passagerare jämfört med utländska system eftersom de mest efterfrågade resvägarna täcks av S-tågen. Tågen är 39 meter långa (vilket är mer likt spårvagnar än traditionella tunnelbanor), och har tre vagnar som är 13 meter långa vardera. Tågen kan ta 96 sittande och 204 stående passagerare, och maxfarten är 80 km/h.

Tågen är levererade av det italienska bolaget AnsaldoBreda. AnsaldoBreda har fått kontrakt att leverera fler liknande tåg till utbyggnaden av Köpenhamns metro. AnsaldoBreda har även fått kontrakt att leverera liknande förarlösa tåg till Brescia (39 m långa, i drift 2012), Milano (39 m långa, i drift 2011), Rom (109 m långa, i drift 2014), Taipei (68 m långa, i drift 2015),[7] Thessaloniki (51 m långa, troligen i drift 2023).[8]

LinjerRedigera

Metron har fyra linjer: M1, M2, M3 och M4 med totalt 39 stationer.

Linje Sträcka Öppnad Längd Stationer
M1 Vanløse   - Frederiksberg   - Nørreport     - Kongens Nytorv   - Christianshavn - Ørestad   - Vestamager 2002 13,7 km 15
M2 Vanløse   - Frederiksberg   - Nørreport     - Kongens Nytorv   - Christianshavn - Amagerbro - Københavns Lufthavn     2002 14,2 km 16
M3 København H     - Frederiksberg   - Nørrebro   - Østerport     - Kongens Nytorv   - København H     2019 15,5 km 17
M4 Ny Ellebjerg   - København H     - Kongens Nytorv   - Østerport     - Nordhavn   - Orientkaj 2020/2024 -/4,5 8/5 km
Totalt 38,8 km 39

Metron har anslutning till S-tågen bl.a. vid København H och Nørreport station, Danmarks mest använda järnvägsstation, samt i Vanløse, Flintholm, Østerport och Nørrebro. Det finns anslutning med Re-tåg i København H, Nørreport, Østerport, Ørestad och Københavns Lufthavn. För att ta sig mellan en metrostation och ett fjärrtåg kan man byta vid København H, Københavns Lufthavn eller Nørreport.

Metron räknas i Danmark som en sorts järnväg, även om den har egna standarder och inga andra tåg kan gå där. Även Köpenhamns S-tåg har stora likheter med ett tunnelbanenät. Det är tekniskt sett fråga om två separerade system med helt egna spår, där båda systemen kör såväl ovan mark som under.

Utöver dessa tåg finns de så kallade "Re-tågen" (yttergående pendeltåg) till vilka Öresundstågen räknas på den danska sidan. Dessa tåg kör på ordinarie järnväg på längre sträckor ut ur HUR-området på båda sidor om sundet. Inom HUR-området är biljettsystemet gemensamt med Metro, S-tåg och lokalbussar. Förutom S-tågen, Metron och Re-tågen finns i Köpenhamns närhet även lokalbanan Jægersborg-Nærum. En snabbspårväg, Ring 3 Letbane, är under byggnad.

Pågående utbyggnadRedigera

 
Karta över nätet efter utbyggnaden av M4, cirka 2024

M4Redigera

Cityringen (M3) har en anslutande linje, M4. Dragningen av linjen bestämdes år 2012. Den 2,3 kilometer långa norra delen av linje M4 till Nordhavn, i en gren från Østerport via Nordhavns S-tågstation till Orientkaj, blev färdig 2020.[6] En ombyggnad av i princip hela norra delen av hamnen, från Nordhavnen till Refshaleøen och Prøvestenen pågår. I avtalet mellan stat och kommun från den 2 december 2005 ingick förlängning av Nordhavnsdelen.

Den så kallade Sydhavnslinjen, en förlängning av M4 från Københavns Hovedbanegård (centralstationen) till Ny Ellebjerg, är under byggnad och beräknas vara klar 2024 med fem nya stationer: Havneholmen, Enghave Brygge, Sluseholmen, Mozarts Plads och Ny Ellebjerg. Stationen Ny Ellebjerg planeras bli en större knutpunkt. Liksom i Nordhavnen byggs metron i Sydhavnen i ett äldre hamnområde där man byggt nya bostäder.[9]

Föreslagna utbyggnaderRedigera

Den tidigare idén om metro till det så kallade "nordvästkvarteret" (från Nørrebro och norrut, omkring Brønshøj, Bispebjerg, Høje Gladsaxe) verkar för närvarande (2009) få vänta då medel ej anslagits till en tunnelanslutning.[10]

Flera kommuner väster om Köpenhamn vill att linje M4 förlängs via Ny Elleberg till Hvidovre Hospital och Rødovre Centrum.[11]

Ett förslag på metrotunnel till Malmö har nämnts 2011 av socialdemokraterna Ilmar Reepalu, kommunstyrelseordförande i Malmö och Frank Jensen, överborgmästare i Köpenhamn.[12] 2012 inleddes en förstudie med stöd från EU:s interregfond.[13] 2017–2020 genomförs en fjärde fas av förstudien,[14][15] som dock är ett halvår försenad på grund av coronapandemin.[16] 2018 uppgavs den förväntade kostnaden för en Öresundsmetro vara minst 40 miljarder kronor.[17] Det finns förhoppningar att den kan vara klar till 2035[18] eller 2040.[19]

NoterRedigera

  1. ^ http://www.m.dk/#!/om+metroen/facts+om+metroen/statistik/passagertal 54,3 milj år 2011
  2. ^ Januari 2009[död länk]
  3. ^ http://da.wikipedia.org/w/index.php?title=Undergrundsbane&oldid=5462684
  4. ^ History The Copenhagen Metro
  5. ^ ”M3-Cityringen” (på danska). Arkiverad från originalet den 28 december 2019. https://web.archive.org/web/20191228231217/https://m.dk/rejser/m3-cityringen/. Läst 1 mars 2020. 
  6. ^ [a b] ”Nu er metro til Nordhavn åben - her er alt, du skal vide om M4” (på danska). https://www.tv2lorry.dk/koebenhavn/nu-aabner-metro-til-nordhavn-her-er-alt-du-skal-vide-om-m4. Läst 2 oktober 2020. 
  7. ^ ”Driverless” (på engelska). https://www.hitachirail.com/products-and-solutions/rolling-stock/driverless/. Läst 19 april 2021. 
  8. ^ ”Keep Talking Greece” (på engelska). https://www.keeptalkinggreece.com/2019/05/16/metro-thessaloniki-train-carriages-wagons/. Läst 19 april 2021. 
  9. ^ https://www.newsoresund.se/tysk-franskt-konsortium-bygger-sydhavnsmetro-for-91-miljarder Tysk-franskt-konsortium-bygger-sydhavnsmetro
  10. ^ ”Ingen metro til nordvestkvarteret” (på danska). http://myldretid.dk/nyheder/nr/564. Läst 19 april 2021. 
  11. ^ "Kommuner i fællessag: Metro skal forlænges til Vestegnen" Tv2lorry.dk 20 maj 2019
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 september 2010. https://web.archive.org/web/20100903201735/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1227105/Malmo-kan-bli-del-av-danska-metron.html. Läst 8 september 2011. 
  13. ^ Resultat och värderingar Förstudie Öresundsmetro fas 1 Oresundsmetro.com
  14. ^ "Köpenhamn och Malmö vill fortsätta utreda möjligheten att bygga en Öresundsmetro" Newsoresund.se 3 mars 2017
  15. ^ Om Öresundsmetron Oresundsmetro.com
  16. ^ ”Utredningen om en Öresundsmetro förlängs med ett halvår”. https://www.newsoresund.se/utredning-om-en-oresundsmetro-skjuts-fram-ett-halvar/. Läst 19 april 2021. 
  17. ^ "Samsyn om regional satsning på Öresundsmetro" Ny Teknik 25 maj 2018
  18. ^ Nu undersöks möjligheterna för ett metrosystem i Malmö Malmo.se 20 februari 2020
  19. ^ "Förhoppningen: En Öresundsmetro innan 2040" Sydsvenskan 20 augusti 2018

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera