En könskromosom eller allosom är en av de kromosomer som bestämmer könet hos individen (i motsats till autosomerna). Det system som omfattar människor och de flesta däggdjur bygger på X-kromosomen och Y-kromosomen. En hona har där normalt två X-kromosomer, medan en hanne normalt har en X-kromosom och en Y-kromosom.

Olika typer av kromosombaserade könsbestämningssystem.

KönsbestämningRedigera

Det som avgör individens kön i XY-systemet är inte själva kromosomuppsättningen utan huruvida individen fått SRY-genen och producerar de med den sammanhängande proteinerna och hormonerna. Denna följer normalt med Y-kromosomen, men kan i sällsynta fall saknas (eller vara dysfunktionell) hos denna, varför det förekommer att också honor har kromosomuppsättningen XY. I andra sällsynta fall har genen hamnat på en X-kromosom och lett till en XX-hanne. Det finns även andra avvikande könskromosomuppsättningar, som till exempel vid Turners syndrom, och funktionsrubbningar som leder till okänslighet för manligt könshormon (androgenokänslighet).

Fåglar, fjärilar och vissa fiskar har ett annat system, vilket bygger på ZW-systemet. Där är det honorna som har två olika kromosomer, dvs en W och en Z, medan hannarna har två Z-kromosomer.

Det finns också arter, till exempel gräshoppor, där individer kan ha antingen två X-kromosomer, vilket gör dem till honor, eller endast en X-kromosom och inget mer, så kallad XO, vilket gör dem till hannar. Deras spermier innehåller alltså en X-kromosom eller så saknar de helt könskromosom.

Vissa insekter, till exempel myror och bin, saknar könskromosomer. Avgörande för könet är där om ägget blivit befruktat eller inte.

Hos en del arter förekommer hermafroditer, individer som är både hane och hona, samtidigt eller vid olika tidpunkter. Det kan gälla alla individer inom arten eller en del av dem.

Könskromosomens genetiska funktionerRedigera

X- och Y-kromosomerna innehåller genetisk information, bland annat alltså den som avgör vilket kön individen utvecklar. Men könskromosomen innehåller också annan information. T.ex. finns en variant på en gen i könskromosomen som ligger bakom merparten av de kända fallen av färgblindhet hos män. Det är alltså ett könsbundet fenomen.

Det finns andra fenomen som kommer till uttryck hos endera könet, utan att det finns en underliggande könsspecifik genetisk kodning (alltså direktkoppling till Y-kromosomen). T.ex. är tunnhårighet betydligt vanligare hos män än hos kvinnor, utan att mängden huvudhår för den sakens skull finns genetiskt kodad på könskromosomen.[källa behövs]

Se ävenRedigera