Juvelvingar (Lycaenidae) är en familj i underordningen dagfjärilar. Juvelvingarna är tämligen små, vanligen mellan 18 och 42 mm vingspann och har smala kroppar. Familjen omfattar cirka 6 750 arter.[källa behövs]

Juvelvingar
Butterfly Luc Viatour.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
UnderordningGlossata
(orankad)Dagfjärilar
Rhopalocera
ÖverfamiljÄkta dagfjärilar
Papilionoidea
FamiljJuvelvingar
Lycaenidae
Vetenskapligt namn
§ Lycaenidae
AuktorLeach, 1815
Hitta fler artiklar om djur med

UtseendeRedigera

Hanarna och honorna skiljer sig i att hanarna enbart går på två av de tre benparen; de främsta av hanarnas ben är klolösa och kortare än övriga.

Juvelvingarna har vanligen ägg som är tillplattade och larver som till formen närmast påminner om en gråsugga. Många juvelvingelarver vårdas av myror som i gengäld för den sockerhaltiga vätska som larven producerar matar dem, eller till och med tar med dem hem till stacken och föder upp dem på bland annat sina egna larver.

LevnadssättRedigera

Juvelvingar har normalt en lugn och gärna fladdrande flykt. Ofta flyger de korta turer från blomma till blomma. Under natten och i molnigt väder vilar de. Flygtiden och antalet generationer varierar mellan arterna. Vingarna hålls sammanlagda upp och ut från kroppen, och den något spräckliga vingundersidan ger ett visst kamouflage och skydd.

Vuxna juvelvingar lever av nektar som de suger från blommorna på olika örter. Sugsnabeln, på huvudets undersida, ger fjärilen möjlighet att nå in i djupa blommor och suga till sig nektar. Sugsnabeln gör att fjärilar är beroende av flytande föda.

FortplantningRedigera

Parningen sker genom att hane och hona sammankopplar respektive könsdelar ytterst i bakkroppen. Under parningen utsöndrar hannen ett doftämne från vingarna, detta kan vara en mekanism för att påverka honans parningsvillighet. Om ett par störs under parningen, flyger vanligtvis hannen iväg, med honan hängande efter sig. Honor som har parat sig intar ofta en speciell ställning, där vingarna hålls ganska platt och utbredda, medan bakkroppen lyftes upp. Äggen placeras ett och ett på undersidan av värdväxtens blad, vid mittnerven. Kläckningstiden varierar.

LarvstadietRedigera

Larverna har, med sin tjocka hud, plana undersida och välvda översida, ett gråsuggelikt utseende. Den visar inget försvarsbeteende.

Vissa arter av juvelvingar lever i symbios med myror. De utsöndrar då en sockerhaltig vätska åt myrorna som i gengäld vårdar dem. Larvens kroppstemperatur är mellan 35 och 38 grader . Vid lägre temperatur blir den inaktiv. Det krävs därför solig väderlek för att de ska kunna vara aktiva. Om det blir för varmt reglerar larven temperaturen genom att uppsöka skugga.

PuppaRedigera

Juvelvingar har fullständig förvandling. De är holometabola insekter som genomgår en metamorfos som ett led i utvecklingen. Mellan larvstadiet och det vuxna stadiet finns ett puppstadium, en viloperiod, där fjärilens inre och yttre organ förändras. Larvens böjliga och mjuka kropp omvandlas till en puppa med ett hårt skal. När skalet är hårt börjar omvandlingen från larv till vuxnen fjäril (imago). De inre organen bryts i varierande grad ned till en cellmassa. En omorganisering sker och djuret byggs upp igen. I Norden övervintrar de som puppor.

SystematikRedigera

Många auktoriteter inkluderar idag enbart underfamiljerna Lycaeninae, Theclinae, Polyommatinae, Poritiinae, Miletinae och Curetinae inom familjen Lycaenidae.[1][2] Underfamiljen Aphnaeinae behandlades tidigare som tribuset Aphnaeini inom underfamiljen Theclinae.[3]

Vissa äldre taxonomier inkluderade även andra underfamiljer som Liphyrinae (nu tribuset Liphyrini, inom underfamiljen Miletinae), Lipteninae (nu tribuset Liptenini, inom underfamiljen Poritiinae). Tidigare sorterades även metallmärken (Riodiniae) in i denna familj, men behandlas idag som en egen familj.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Artikeln är delvis en bearbetning av norskspråkiga artikeln Glansvinger

NoterRedigera

  1. ^ Brower, Andrew V. Z. (2008). "Lycaenidae [Leach] 1815". Version 25 April 2008 (under construction). The Tree of Life Web Project.
  2. ^ Ackery, P. R.; de Jong, R. & Vane-Wright, R. I. (1999). "The butterflies: Hedyloidea, Hesperioidea, and Papilionoidea". Pages 264-300 in: Lepidoptera: Moths and Butterflies. 1. Evolution, Systematics, and Biogeography. Handbook of Zoology Vol. IV, Part 35. N. P. Kristensen, ed. De Gruyter, Berlin and New York.
  3. ^ Boyle, J. H.; Kaliszewska, Z. A.; Espeland, M.; Suderman, T. R.; Fleming, J.; Heath, A. & Pierce, N. E. (2015). "Phylogeny of the Aphnaeinae: Myrmecophilous African butterflies with carnivorous and herbivorous life histories". Systematic Entomology. 40 (1): 169–182.

Tryckta källorRedigera