Juliana Forbus

svensk friherrinna och godsägare

Sofia Juliana Forbus, född 1 juli 1649 i Pommern, död 24 juli 1701 i Sverige, var en svensk friherrinna och godsägare.

Sofia Juliana Freiin Forbus
Andreas von Behn - Sophia Juliana Forbus (1649-1701), gift De la Gardie - NMGrh 3448 - Nationalmuseum.jpg
Född1 juli 1649[1]
Död24 september 1701[1] (52 år)
BegravdRiddarholmskyrkan[1]
MedborgarskapSverige[1]
MakeAxel Julius De la Gardie
(g. 1664–1701)[1]
BarnJuliana De la Gardie[1]
Jakob Henrik De la Gardie[1]
Ebba Juliana De la Gardie[1]
Margareta Ebba De la Gardie (f. 1666)[1]
Adolf Axel De la Gardie (f. 1668)[1]
Adam Carl De la Gardie (f. 1668)[2][1]
Pontus Fredrik De la Gardie (f. 1669)[1]
Magnus Julius De la Gardie (f. 1669)[3][1]
FöräldrarArvid Forbus[3][1]
Margareta Boije af Gennäs[3][1]
Redigera Wikidata

Juliana Forbus var dotter till Arvid Forbus. Hon tillbringade barndomen i Pommern där fadern var viceguvernör och i Finland, där de ägde stora godsinnehav. 1664 gifte hon sig med Axel Julius De la Gardie, men stannade då maken 1690 flyttade över till Estland där han blev generalguvernör kvar i Sverige för att sköta familjens svenska gods. Genom Axel Julius De la Gardies vidlyftiga leverne och reduktionen som dragit in större delen av Julianas fädernearv var familjen då i det närmaste ruinerad, och Juliana Forbus hade föra omfattande tvister med staten och privata fordringsägare för att försvara sina egendomar. Hon framstår i bevarade rättegångshandlingar och de brev av henne som bevarats Delagardieska arkivet som en kraftfull och energisk person som kunde tala för sig. Hennes brev är en viktig källa till livet för adeln under det svenska 1600-talet, och har bland annat utnyttjats av Elof Tegnér för flera arbeten om tiden. Makarna De la Gardie är begravda i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 227-228, läst: 21 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]