Jules Joseph Lefebvre, född 14 mars 1834 i Tournan-en-Brie utanför Paris, död 24 februari 1912 i Paris, var en fransk målare och lärare vid Académie Julian.

Jules Lefebvre
Fotografiskt porträtt av Paul Boyer (1900).
FöddJules Joseph Lefebvre[1]
14 mars 1834[2][3]
Tournan-en-Brie[2], Frankrike
Död24 februari 1912[4][5] (77 år)
rue La Bruyère[6] ​eller ​Paris[7]
BegravdMontmartrekyrkogården[8]
Medborgare iFrankrike[7]
Utbildad vidÉcole nationale supérieure des Beaux-Arts,
Franska akademin i Rom, [9]
SysselsättningMålare[7]
ArbetsgivareÉcole nationale supérieure des Beaux-Arts
Utmärkelser
Prix de Rome (1859)
Riddare av Hederslegionen (1870)[10]
Officer av Hederslegionen (1878)[10]
Kommendör av Hederslegionen (1895)
Officer av Akademiska palmen
Namnteckning
Redigera Wikidata

Lefebvre, som var lärjunge till Léon Cogniet, ställde ut Porträtt av Monsieur FitzgeraldVärldsutställningen 1855 och erhöll 1861 Prix de Rome för Priamos död. Under tiden han vistades i Rom målade han Caritas romana (1864), Vallfärd vid Subiaco, Nymf och Bacchus (1867, Musée d'Orsay) samt Pius IX i Peterskyrkan (1867).

Han excellerade i fantasifigurer som Mignon, Pensierosa, Fiammetta, Insomnad vestal och i aktstudier: Sanningen (1870, Musée d'Orsay), Lady Godiva (1890), Jaktnymf (1891). Lefebvre var en framstående porträttmålare; hans porträtt av kejsarprinsen, målat 1874 finns numera i Versailles. Lefebvre blev 1891 medlem av Institut de France.

Bildgalleri redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ departementsarkiven i Seine-et-Marne, 116/384, 24, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] departementsarkiven i Seine-et-Marne, Jules Joseph Lefebvre, 116/384, 24, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Jules Joseph Lefebvre, Léonoredatabasen (på franska), Frankrikes kulturministerium, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Léonoredatabasen, dödsattest, Frankrikes kulturministerium.[källa från Wikidata]
  5. ^ s. 3, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ s. 3/31, 232, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 117614734, läst: 11 april 2024.[källa från Wikidata]
  8. ^ Alexis Brézet (red.), Le Figaro, Société du Figaro, 27 februari 1912, s. 3, läs online .[källa från Wikidata]
  9. ^ AGORHA, läs onlineläs online, läst: 1 april 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera