Jugoslaviska förstaligan i fotboll
Jugoslaviska förstaligan i fotboll (serbokroatiska: Prva Liga, Пpвa Лигa) var högsta fotbollsserien i Kungariket Jugoslavien (1918–1941) och socialistiska Jugoslavien (1945–1991). Den kan också syfta på förstaligan i fotboll i Förbundsrepubliken Jugoslavien (1991–2003), före namnbytet till Serbien och Montenegro.
| Stat |  SFR Jugoslavien |
|---|---|
| Federation | Uefa |
| Grundad | 1946 |
| Nedlagd | 1992 |
| Nationella cuper | Jugoslaviska cupen |
| Internationella cuper | Europacupen Uefacupen |
Mästerskapet var tillsammans med Jugoslaviska cupen en av de årliga nationella fotbollstävlingarna i Jugoslavien.
Kungariket Jugoslavien (1923-1940) redigera
Detta var den första nationella klubbtävlingen i Kungariket Jugoslavien (named the Kingdom of Serbs, Croats and Slovenes until 1930). Mästerskapet startade 1923 och de fyra första säsongerna handlade det om cupturnering, medan första alla möter alla-tävlingen spelades 1927. Mellan 1927 och 1940 spelades 17 säsonger, och alla titlarna vanns av klubbar från Kroatien (Građanski Zagreb, Concordia Zagreb, HAŠK Zagreb och Hajduk Split) eller Serbien (BSK Belgrad och Jugoslavija Belgrad).
Turneringen ordnades av Nogometni Savez Jugoslavije (kroatiska Jugoslaviens fotbollsförbund), som grundades i april 1919 i Zagreb,[1] fram till 1929 års diskussioner mellan förbundets avdelningar i Zagreb och Belgrad. Det ledde till att högkvarteret i maj 1930 flyttade till Belgrad och antog serbiskspråkiga namnet Fudbalski Savez Jugoslavije och fortsatte organisera tävlingen tills den avbröts av andra världskriget.[2] I samband med grundandet av Banovina Kroatien 1939, skapades separata kroatiska och serbiska ligor, vilka spelades fram till andra världskriget.
Mästare och skyttekungar redigera
Resultat efter klubb redigera
| Nr | Klubb | Mästerskap | Andraplatser |
|---|---|---|---|
| 1 | BSK Beograd | 5 | 4 |
| 2 | Građanski Zagreb | 5 | 2 |
| 3 | Hajduk Split | 2 | 5 |
| 4 | Jugoslavija Beograd | 2 | 3 |
| 5 | Concordia Zagreb | 2 | 1 |
| 6 | HAŠK Zagreb | 1 | 0 |
| 7 | Slavija Sarajevo | 0 | 1 |
| 8 | SAŠK Sarajevo | 0 | 1 |
SFR Jugoslavien (1945-1992) redigera
Mästare och skyttekungar redigera
- ^ En specialturnering spelades för att framhäva den jugoslaviska enheten. Turneringen bestod av sex lag; Serbien, Kroatien, Makedonien, Vojvodina, Slovenien, Montenegro, Bosnien och Hercegovina, och ett av JNA-lag.
Titlar efter klubb redigera
| Nr | Klubb | Titlar | Säsonger |
|---|---|---|---|
| 1 | Crvena Zvezda | 19 | 1951, 1952/1953, 1955/1956, 1956/1957, 1958/1959, 1959/1960, 1963/1964, 1967/1968, 1968/1969, 1969/1970, 1972/1973, 1976/1977, 1979/1980, 1980/1981, 1983/1984, 1987/1988, 1989/1990, 1990/1991, 1991/1992 |
| 2 | Partizan | 11 | 1946/1947, 1948/1949, 1960/1961, 1961/1962, 1962/1963, 1964/1965, 1975/1976, 1977/1978, 1982/1983, 1985/1986, 1986/1987 |
| 3 | Hajduk Split | 7 | 1950, 1952, 1954/1955, 1970/1971, 1973/1974, 1974/1975, 1978/1979 |
| 4 | Dinamo Zagreb | 4 | 1947/1948, 1953/1954, 1957/1958, 1981/1982 |
| 5 | FK Sarajevo | 2 | 1966/1967, 1984/1985 |
| Vojvodina | 2 | 1965/1966, 1988/1989 | |
| 7 | Željezničar | 1 | 1971/1972 |
Resultat efter klubb-delrepublik redigera
| Nr | Klubb | Delrepublik | Mästare | Tvåa | Trea |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Crvena Zvezda | SRB | 19 | 9 | 7 |
| 2 | Partizan | SRB | 11 | 9 | 8 |
| 3 | Hajduk Split | CRO | 7 | 6 | 8 |
| 4 | Dinamo Zagreb | CRO | 4 | 11 | 7 |
| 5 | Vojvodina | SRB | 2 | 3 | 2 |
| 6 | FK Sarajevo | BIH | 2 | 2 | 0 |
| 7 | Željezničar | BIH | 1 | 1 | 2 |
| 8 | Velež | BIH | 0 | 3 | 4 |
| 9 | OFK Belgrad* | SRB | 0 | 2 | 2 |
| =10 | Radnički Belgrad | SRB | 0 | 0 | 2 |
| =10 | Radnički Niš | SRB | 0 | 0 | 2 |
| =12 | Lokomotiva Zagreb | CRO | 0 | 0 | 1 |
| =12 | Sloboda Tuzla | BIH | 0 | 0 | 1 |
- *Hette BSK Belgrad fram till 1957
Alla tiders skyttekungar redigera
Lista över spelare som gjort 100 mål eller mer under perioden 1946-1992 i SFR Jugoslaviens period.
Källa: RSSSF; Senast uppdaterad 14 december 2007 [3]
| Nr | Namn | Mål | Klubb | Ligakarriär |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Slobodan Santrač | 218 | OFK Beograd, Partizan, Galenika | |
| 2 | Darko Pančev | 169 | Vardar, Crvena Zvezda | 1982–1992 |
| 3 | Dušan Bajević | 166 | Velež Mostar | 1966–1977, 1981–1983 |
| 4 | Bora Kostić | 158 | Crvena Zvezda | |
| 5 | Frane Matošić | 149 | Hajduk Split | 1946–1953 |
| 6 | Todor Veselinović | 145 | Vojvodina | 1951–1961 |
| 7 | Stjepan Bobek | 129 | Partizan | 1946–1956 |
| =7 | Zoran Prljinčević | 129 | Radnički Beograd, Crvena Zvezda | |
| 9 | Dušan Savić | 120 | Crvena Zvezda | 1973–1982 |
| 10 | Dragan Džajić | 113 | Crvena Zvezda | 1961–1975 |
| 11 | Vojin Lazarević | 112 | Sutjeska, Crvena Zvezda | 1962–1970, 1972–1974 |
| 12 | Josip Bukal | 111 | Željezničar | 1963–1973, 1977–1978 |
| 13 | Petar Nadoveza | 108 | Hajduk Split | 1963–1973 |
| 14 | Kosta Tomašević | 105 | Crvena Zvezda, Spartak Subotica | 1946–1956 |
| 15 | Vahid Halilhodžić | 104 | Velež Mostar | 1972–1981 |
| 16 | Snješko Cerin | 103 | Dinamo Zagreb | |
| 17 | Petar Nikezić | 102 | Vojvodina, Osijek | 1967–1978, 1979–1982 |
| 18 | Zlatko Vujović | 100 | Hajduk Split | 1977–1986 |
Noterbara klubbar (minst en säsong i toppen eller en titel) redigera
Under årens lopp spelade många klubbar i ligan, men det var alltid vissa som tillhörde de mer framgångsrika, och de hörde ofta hemma i större städer. Bland dem fanns:
|
|
Efterträdande ligor redigera
Säsongen 1990/1991 season var den sista med lag från alla delrepubliker. Med Upplösningen Jugoslavien skapades flera mindre ligor.
Slovenien och Kroatien drar sig ur redigera
I juni 1991 utropade Slovenien sin självständighet, och Kroatien gjorde samma sak i oktober det året. Därmed skildes deras fotbollsförbund från Jugoslaviens fotbollsförbund så de båda kunde starta egna ligor. Slovenska förstaligan i fotboll hade premiär 1991, medan kroatiska Prva HNL började spelas 1992. På grund av kriget i Kroatien, spelades säsongen över kalenderåret, från februari till juni 1992.
Säsongen 1991/1992 redigera
Säsongen 1991/1992 var den sista i Socialistiska federationen Jugoslavien, fastän slovenska och kroatiska klubbar redan lämnat tävlingen. Klubbar från kvarstående förbund deltog alla i tävlingen, men på grund av att Bosnienkriget utbröt vid säsongens slut, avslutade aldrig de bosniska lagen säsongen. (Željezničar från Sarajevo spelade 17 av 33 matcher, medan Sloboda Tuzla och Velež Mostar slutade spela med några matcher kvar. Men de flesta matcherna kunde spelas, och Crvena Zvezda från Belgrad utropades till mästare.
Makedonien och Jugoslavien redigera
Makedonska klubbar lämnade tävlingen efter säsongen 1991/1992, och började spela i Makedoniska förstaligan i fotboll kommande säsong. Säsongen 1992/1993 kunde inte bosniska klubbar spela på grund av stridigheterna, förutom Borac från Banja Luka (det starkaste Bosnisenserbiska samhället vid tidpunkten) som tillfälligt flyttade till Belgrad för att spela med klubbar från Serbien och Montenegro i den nya jugoslaviska ligan. (Serbien och Montenegro, de enda kvarstående efter att övriga medlemsrepubliker utropat självständighet, ändrade namn på landet till Förbundsrepubliken Jugoslavien.) Ligan spelades under detta namn till säsongen 2002/2003, då namnet ändrades till Serbisk-montenegrinska fotbollsligan. I juni 2006 utropade Montenegro slutligen självständighet, och fick från säsongen 2006/2007 egen fotbollsliga, styrd av det egna förbundet. Efterträdare till serbisk-montenegrinska ligan blev serbiska ligan som grundades som Prva liga (First League) 1992, men bytte namn till Serbiska superligan 2005.
Bosnien och Hercegovina redigera
Samtidigt i Bosnien och Hercegovina blev fotbollssituationen komplicerad. På grund av kriget spelades inga matcher säsongen 1992/1993. I slutet av 1993 försökte man nystarta fotbollstävlingar i vissa delar, men splittringen påverkade även fotbollen. 1993 sparkade Bosnienkroaterna igång Herzeg-Bosnias förstaliga i fotboll där kroatiska klubbar deltog.
För bosniakerna ställdes, förutom en kort halvsäsong 1994 (som vanns av Čelik Zenica), det mesta spelet in fram till säsongen 1995/1996 då bosniakiska ligan startades. Bosnienserberna grundades sin egen Republika Srpskas förstaliga i fotboll samma år.
De tre olika fotbollsligorna i Bosnien och Hercegovina spelades sedan fram till år 2000.
Inför säsongen 2000/2001 startades bosniska Premijer Liga BiH, med bara kroatiska och bosniakiska klubbar, medan serberna fortsatte bojkotta och i stället spela egen liga fram tills de gick med, efter press från UEFA, inför säsongen 2002/2003. Premijer Liga blev den bosniska toppligan. Två etniskt baserade ligor bestod dock (serberna i Republika Srpskas förstaliga i fotboll, och kroaterna och bosniakerna i Federation BiH:s förstaliga), men ligorna kom senare ingå i den bosniska seriepyramiden.
Efterträdare redigera
→ Bosniska Premier League (1998–)
→ Prva HNL (1992–)
→ Makedoniska förstaligan i fotboll (1992–)
→ Montenegrinska förstaligan i fotboll (2006–; gemensam liga med Serbien 1992–2006)
→ Serbiska Superligan (2006–; gemensam liga med Montenegro 1992–2006)
→ Slovenska Prva Liga (1991–)
Förbundsrepubliken Jugoslavien (1992–2002) redigera
Mästare och skyttekungar redigera
Förbundsrepubliken Jugoslavien bestod av de kvarvarande delrepublikerna Serbien och Montenegro. Namnet användes fram till FR Jugoslavien blev Serbien och Montenegro 2003.
Se även redigera
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 maj 2011.
Fotnoter redigera
- ^ ”Povijest - počeci” (på kroatiska). Kroatiens fotbollsförbund. http://www.hns-cff.hr/?ln=hr&w=o_hns&d=povijest_poceci. Läst 28 juni 2008.
- ^ ”Fudbalski savez Srbije - History”. Serbiens fotbollsförbund. Arkiverad från originalet den 22 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090722085125/http://fss.rs/cms/item/home/sr/istorijat/HISTORY.html. Läst 28 juni 2008.
- ^ [a b] ”Yugoslavia - list of topscorers”. RSSSF. 14 december 2007. http://www.rsssf.com/tablesj/joegtops.html. Läst 26 juni 2008.
- ^ Ligan hade skrivit kontrakt för säsongen. 1939 började kroatiska och slovenska klubbar lämna Jugoslaviens fotbollsförbund och går med i nybildade Kroatiska fotbollsförbundet, som en protest mot centralstyrning av sport i Belgrad. Nya Kroatisk-slovenska fotbollsligan startades, medan jugoslaviska förstaligan fortsatte spelas, och snart blev serbiska förstaligan. Uppdelningen hävdes till slut med löftet att öka antalet klubbar från Kroatien och Slovenien. Till slut spelades en serie med 10 matcher.
- ^ Jugoslaviens fotbollsförbund beslutade att sista omgången skulle spelas om, efter misstankar om uppgjorda matcher. Partizan, som vunnit titeln efter 4-0 mot Željeznicar Sarajevo, vägrade och Željeznicar tilldelades seger med 3-0, vilket gav Crvena zvezda titeln och platsen i Europacupen 1986/1987. 1987 erkändes dock sluttabellen, med Partizan som mästare 1987.
”Yugoslavia list of champions”. RSSSF. 28 maj 2008. http://www.rsssf.com/tablesj/joegchamp.html. Läst 26 juni 2008. - ^ 10 klubbar hade börjat säsongen 1986/1987 med 6 poängs avdrag, bland dem Partizanoch Crvena zvezda, på grund av händelserna föregående säsong. Vardar Skopje, som inte blivit av med 6 poäng, vann titeln och fick spela i Europacupen 1987/1988, men poängavdragen togs senare bort och titeln tilldelades Partizan, som ledde serien när poängavdragen återställts.
”Yugoslavia list of champions”. RSSSF. 28 maj 2008. http://www.rsssf.com/tablesj/joegchamp.html. Läst 26 juni 2008.