Öppna huvudmenyn

Dame Judith Olivia "Judi" Dench, DBE, CH, FRSA, född 9 december 1934 i York i England, är en brittisk skådespelare.[1] Dench dubbades till riddare 1988 och tituleras därefter Dame.[2] Hon är en av de skådespelare som fått flest utmärkelser.[3]

Judi Dench
Judi Dench vid BAFTA i Royal Opera House i London 2007.
Judi Dench vid BAFTA i Royal Opera House i London 2007.
FöddJudith Olivia Dench
9 december 1934 (84 år)
York, England, Storbritannien
Andra namnDame Judi Dench
Aktiva år1957–
MakeMichael Williams
(1971–2001; hans död)
Betydande roller
M i James Bond-filmerna
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Dench växte upp ett hem med två teaterintresserade föräldrar och två äldre bröder. Hennes far, Reginald, var läkare, och hennes mor, Olave, arbetade som garderobsvakt och hade irländskt påbrå.[4][5][6]

Hon gifte sig 1971 med den brittiske skådespelaren Michael Williams,[7] med vilken hon fick en dotter, Finty Williams, som också är skådespelare.[4] Williams avled 2001. Efter det inledde hon en relation med konservatorn David Mills.[8] På fritiden målar hon akvareller.[4] Hon lever i Surrey med många djur.[4]

Dench är troende kväkare[9].

KarriärRedigera

Denchs barndomsdröm var att bli ballerina och därefter scenograf, något hon fortfarande gillar.[4] Det var hennes bror Jeffery som inspirerade henne att söka till scenskola (hon gick på Central School of Speech and Drama i London),[4] men hoppade av för att spela Ofelia vid Old Vic,[10] där hon gjorde sin debut 1957 vid 22 års ålder.[1][11] Kritiken var hård,[4] men det gav henne värdefulla kunskaper.[12] Året därpå gjorde hon sin Broadway-debut i Trettondagsafton.[7][13]

Därefter spelade hon Sally Bowles i Cabaret,[10] hennes första musikal, men trots det kompositören John Kanders favorittolkning av rollen.[14] Hon har även spelat teater i Stratford,[15] där det rådande systemet gjorde att hon kunde spela fyra olika Shakespeareroller samma vecka.[16][12] 1976 spelade hon Lady Macbeth i Trevor Nunns berömda uppsättning av MacBeth,[17] och Kleopatra mot Anthony Hopkins i Antonius och Cleopatra 1987.[4] Hon har också spelat Viola i Trettondagsafton i västra Afrika och Japan.[12] Under tiden i västra Afrika fick hon malaria, något som höll på att sätta stopp för hennes karriär.[3]

1964 gjorde hon sin långfilmsdebut med filmen The Third Secret. Hon var också med i filmerna Ett rum med utsikt (1985) and A Handful of Dust (1988).[7]

Judi Dench spelade huvudroller i två komediserier på TV: A fine romance (1981-1984) mot sin make, Michael Williams och i den långlivade As Time Goes By 19922002, där hon spelade mot Geoffrey Palmer.[7]

Dench hade visserligen haft många stora roller, men hon hade inte blivit internationellt känd, men hennes karriär tog fart på allvar i samband med att producenten Harvey Weinstein såg TV-serien Hennes majestät Mrs Brown, och började distribuera hennes filmer, något som hon är tacksam för.[4] Hennes bredd är, enligt henne, en av förklaringarna till att hon blivit så känd: hon har spelat Shakespeare, musikaler, kostymdramer, sitcom, och actionfilm.[4]

I samband med det långa uppehållet mellan Timothy Daltons sista Bond-film och Pierce Brosnans första Bond-film besattes rollen som James Bonds chef, M, av Dench, som fortsatte även sedan filmserien blivit rebootad med Daniel Craig i huvudrollen, ända fram till en cameoroll i Spectre (sammanlagt 8 filmer).[15][18] Denchs rollfigur blir kontinuerligt ifrågasatt för de situationer som Bond hamnar i.[18] Hon har barn,[18] något som tidigare M också har haft,[19] och i Skyfall nämns det att hon är änka.[18] Till skillnad från de tidigare M, som haft bakgrund inom flottan, verkar Denchs bakgrund vara som tjänsteman.[20] Kritiker har dock menat att det delvis är på grund av hon är kvinna som hon blir kidnappad och blir en dam i nöd i Världen räcker inte till.[20] (Intrigen påminner dock om Kingsley Amis enda bok om James Bond, Överste Sun, där M blir kidnappad från Quarterdeck.[21][22] Dench har förklarat att hon tog rollen som M för att locka yngre tittare till teatern.[16]

1998 kom hennes första självbiografi, Judi Dench: With a Crack in Her Voice, skriven tillsammans med John Miller.[3] 2010 kom hennes andra självbiografi, And Furthermore,[4] transkriptioner av samtal med John Miller.[23]

Efter hennes makes död var hon mycket tveksam till att spela änka, eftersom hon ville göra något som skilde sig från hennes eget liv. Trots det gjorde hon en rollfigur i Hotell Marigold som är mycket lik henne själv.[4]

Dench har inte sett de flesta av sina filmer, eftersom hon ofta tycker att hon gjort fel i sina rolltolkningar.[24][4] Efter att ha diagnosticerats med åldersförändringar i gula fläcken vid 79 års ålder har hon svårt att läsa sina manus själv, men har inga planer på att pensionera sig.[25] Hennes långa karriär har fått flera att kalla Dench för "Englands nationalskatt", något som gör Dench obekväm, och hon gillade därför Tracey Ullmans parodi av henne som snattare.[5]

Filmografi i urvalRedigera

Priser och utmärkelserRedigera

1970 fick Dench en OBE. 1988 fick hon även en Dame Commander of the Order of the British Empire.[7]

År 1998 belönades hon med en Oscar för bästa kvinnliga biroll i filmen Shakespeare in Love, där hon spelade drottning Elisabet I (hennes insats utgörs i filmen av enbart 8 minuter).[26] Hon spelade även drottning i filmen Hennes majestät Mrs Brown, denna gång drottning Viktoria, en roll som hon Oscarnominerades för året innan. Hon blev även Oscarnominerad år 2000 för sin roll i Chocolat, 2001 för Iris och 2014 för Philomena. Hon har också en Tony, två Golden Globe och nio Bafta.[3]

Dench är den skådespelare som fått flest Olivier-utmärkelser (8 stycken), för hennes insatser i Macbeth (1977), Juno and the Paycock (1980), Pack of Lies (1983), Antonius och Kleopatra (1987), Sommarnattens leende (1995), Absolute Hell (1996), specialutmärkelse (2004) och En vintersaga (2016).[1][27]

Hon har också framröstats som världens bästa skådespelare.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Brown, Mark (4 april 2016). ”Dame Judi Dench wins record eighth Olivier award” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/stage/2016/apr/03/judi-dench-wins-record-eighth-olivier-award. Läst 16 november 2018. 
  2. ^ "Dame Judi Dench". EB.com. Läst 17 februari 2013. (engelska)
  3. ^ [a b c d] Barnes, Brooks. ”Judi Dench’s New Book, ‘And Furthermore’” (på en). https://www.nytimes.com/2011/02/15/books/15dench.html?rref=collection/timestopic/Dench,%20Judi. Läst 16 november 2018. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Adams, Tim (13 oktober 2012). ”Judi Dench: 'I never want to stop working'” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/film/2012/oct/14/judi-dench-interview-skyfall. Läst 16 november 2018. 
  5. ^ [a b] ”Queen! Bow Down to Tattoo-Flashing Octogenarian Dame Dench” (på en). https://www.nytimes.com/2017/09/21/style/dame-judi-dench.html?rref=collection/timestopic/Dench,%20Judi. Läst 16 november 2018. 
  6. ^ ”Judi Dench | Encyclopedia.com” (på en). www.encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/people/literature-and-arts/film-and-television-biographies/judi-dench. Läst 16 november 2018. 
  7. ^ [a b c d e] Judi Dench | British actress” (på en). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Judi-Dench. Läst 16 november 2018. 
  8. ^ Ellis-Petersen, Hannah (4 september 2017). ”'Don't give up': Dame Judi Dench on the sex lives of older people” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/culture/2017/sep/05/dame-judi-dench-sex-lives-older-people-victoria-and-abdul. Läst 16 november 2018. 
  9. ^ Guardian.co.uk 12 september 2005: Please God, not retirement
  10. ^ [a b] Stott, Catherine (14 november 2018). ”Judi Dench interview: going backwards into the future – archive, 14 November 1968” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/culture/2018/nov/14/interview-judi-dench-archive-1968. Läst 16 november 2018. 
  11. ^ Judi Dench | The Old Vic” (på en-US). The Old Vic. https://www.oldvictheatre.com/200/judi-dench. Läst 16 november 2018. 
  12. ^ [a b c] Fisher, Alice (30 juni 2012). ”Shakespeare and me: Dame Judi Dench” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/culture/2012/jul/01/judi-dench-shakespeare-and-me-hamlet. Läst 16 november 2018. 
  13. ^ ”Judi Dench Theatre Credits” (på en). www.broadwayworld.com. https://www.broadwayworld.com/people/Judi-Dench/. Läst 16 november 2018. 
  14. ^ Barnett, Laura (27 oktober 2014). ”Judi Dench and John Kander: how we made Cabaret” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/culture/2014/oct/27/how-we-made-cabaret-judi-dench-john-kander. Läst 16 november 2018. 
  15. ^ [a b] Judi Dench Always Has To Correct One Fact About Her Time On The James Bond Movies”. CINEMABLEND. 5 januari 2018. https://www.cinemablend.com/news/1759799/judi-dench-always-has-to-correct-one-fact-about-her-time-on-the-james-bond-movies. Läst 15 november 2018. 
  16. ^ [a b] Trueman, Matt (14 oktober 2013). ”Judi Dench: I did Bond films to draw movie fans to theatre” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/stage/2013/oct/14/judi-dench-bond-films-theatre. Läst 16 november 2018. 
  17. ^ Billington, Michael (31 oktober 2012). ”Fright nights: why theatre shocks but rarely scares” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/stage/2012/oct/31/fright-nights-theatre-rarely-scares. Läst 16 november 2018. 
  18. ^ [a b c d] Bond, James Bond PT 5: M Bernard Lee, Robert Brown, Dame Judi Dench” (på en-US). Randy's Film Commentary and Reviews. 9 april 2013. https://cinemacommentary.com/2013/04/09/bond-james-bond-pt-5-m-bernard-lee-robert-brown-dame-judi-dench/. Läst 16 november 2018. 
  19. ^ Benson, Raymond (2015-12-07) (på en). The James Bond Bedside Companion. Crossroad Press. https://books.google.se/books?id=x_ggCwAAQBAJ&pg=PT457&lpg=PT457&dq=quarterdeck+m+bond&source=bl&ots=mUN6n1RN93&sig=4nYrvVlXWaesOnQS6kX9ZedZ2RE&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjmneeR0dfeAhVyhaYKHbguCQ0Q6AEwCHoECAMQAQ#v=onepage&q=quarterdeck%20m%20bond&f=false. Läst 16 november 2018 
  20. ^ [a b] Weiner, Robert G. (2012-12-04) (på en). James Bond in World and Popular Culture: The Films are Not Enough, Second Edition. Cambridge Scholars Publishing. ISBN 9781443843843. https://books.google.se/books?id=pq0wBwAAQBAJ&pg=PA156&lpg=PA156&dq=m+james+bond+robert+brown&source=bl&ots=j3rNM5FZeI&sig=dPGuRYoRp74ZeE74ujny7roTgwk&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi4o_Sk2NfeAhUqtosKHTWYCAQ4HhDoATADegQIBBAB#v=onepage&q=m%20james%20bond%20robert%20brown&f=false. Läst 16 november 2018 
  21. ^ Cawthorne, Nigel (2012-09-20) (på en). A Brief Guide to James Bond. Little, Brown Book Group. ISBN 9781849018296. https://books.google.se/books?id=LLWeBAAAQBAJ&pg=PT91&lpg=PT91&dq=m+quarterdeck+colonel+sun&source=bl&ots=CVDQXhBkt6&sig=GBB6LTpWsfwTt5NAZX0fcH4Q6Os&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjr7KDa29feAhXhk4sKHbRvBd8Q6AEwCnoECAMQAQ#v=onepage&q=m%20quarterdeck%20colonel%20sun&f=false. Läst 16 november 2018 
  22. ^ The First Bond Continuation Novel: ‘Colonel Sun’” (på en-US). Artistic Licence Renewed. 28 mars 2015. https://literary007.com/2015/03/28/the-first-bond-continuation-novel-colonel-sun/. Läst 16 november 2018. 
  23. ^ Brockes, Emma. ”Book Review - And Furthermore - By Judi Dench” (på en). https://www.nytimes.com/2011/03/06/books/review/Brockes-t.html?rref=collection%252Ftimestopic%252FDench%252C%2520Judi. Läst 16 november 2018. 
  24. ^ Ellis-Petersen, Hannah (24 juni 2015). ”Judi Dench: 'I’d like to play an animal that turns into something'” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/film/2015/jun/24/judi-dench-speaks-to-prince-edward-films-without-borders-charity-event-st-james-palace. Läst 16 november 2018. 
  25. ^ Association, Press (12 november 2014). ”Judi Dench: people asking when I’ll retire drive me spare” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/culture/2014/nov/12/judi-dench-people-asking-retire-drive-spare. Läst 16 november 2018. 
  26. ^ Dee, Johnny. ”Judi Dench, everything you need to know - infographic” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. http://www.theguardian.com/culture/picture/2015/mar/13/judi-dench-infographic. Läst 16 november 2018. 
  27. ^ Shea, Christopher D.. ”Judi Dench Wins Eighth Olivier Award in London” (på en). ArtsBeat. https://artsbeat.blogs.nytimes.com/2016/04/04/judi-dench-wins-eighth-olivier-award-in-london/?rref=collection/timestopic/Dench,%20Judi. Läst 16 november 2018. 

Externa länkarRedigera