José Aldo da Silva Oliveira Júnior,[3] född 9 september 1986 i Manaus, är en brasiliansk MMA-utövare som tävlar i Ultimate Fighting Championship. Mellan november 2010[4] och december 2015 samt mellan november 2016 och juni 2017 var han organisationens mästare i fjädervikt. Aldo var tidigare mästare i fjädervikt i WEC innan organisationen slogs ihop med UFC.

Brasilien José Aldo
Pressturné inför UFC 194, London 2015
Personlig information
Födelsedatum9 september 1986 (37 år)
FödelseortManaus, Brasilien
Längd1,70 m (5 ft 6,9 in)
Räckvidd1,78 m (5 ft 10,1 in)
Vikt61,2 kg (135 lb)
ViktklassBantamvikt (2019-)
Fjädervikt (2004-2019)
TeknikThaiboxning, BJJ
Grader     Svart bälte BJJ
Under André Pederneiras[1]
     Svart bälte luta livre
Under Marco Ruas[2]
TeamNova União
Ruas Vale Tudo
Aktiva år2004-
TitlarFjäderviktsmästare WEC
(2009-2010)

Tvåfaldig fjäderviktsmästare UFC
(2010-2015, 2016-2017)
Matcher i Mixed martial arts *
Totalt: 36 V: 29 F: 7 O: 0 NC: 0
Vinst Domslut Förlust
81 % 29 Totalt 7 19 %
17 KO/TKO 4
1 Submission 1
11 Poäng/övrigt 2
* Antal proffsmatcher och resultat är korrekta per den
19 december 2020

Biografi redigera

Uppväxt redigera

Aldo är född och uppvuxen i den brasilianska staden Manaus under fattiga förhållanden.[5] Som sextonåring flyttade han till Rio de Janeiro för att träna brasiliansk jiu-jitsu under Andre Pederneiras på Nova União.[6] Han började tävla i brasiliansk jiu-jitsu men tränade även thaiboxning. Ett år senare – i augusti 2004 – gick han sin första professionella match i MMA. Han mötte landsmannen Mario Bigola och vann på knockout efter 18 sekunder av den första ronden.[7]

Karriär redigera

Tidig karriär redigera

Aldo gick sina fem första matcher i Brasilien och han vann samtliga i den första ronden. Hösten 2005 gick han sedan två matcher i England och vann även dem i den första ronden. Med sju raka segrar fick Aldo chansen i den brasilianska organisationen Jungle Fights när de höll sin femte gala i november 2005. Han mötte brasilianaren Luciano Azevedo, en grappler som vunnit fem raka matcher.[8] I den andra ronden blev Aldo nedtagen och tvingades klappa ut på grund av en rear-naked choke. Förlusten var Aldos första i karriären.[6]

WEC redigera

Aldo fortsatte sedan hoppa mellan olika organisationer och gick bland annat en match i Pancrase i juli 2007. Efter ytterligare tre segrar – samtliga via domslut – skrev han sedan kontrakt med den amerikanska organisationen WEC. Han debuterade i WEC på WEC 34 i juni 2008 då han besegrade Alexandre Franca Nogueira via TKO.[9] Matchen var Aldos första av totalt åtta i organisationen där han kom att vinna sin första mästartitel ett och ett halvt år senare.

I sin andra match i organisationen besegrade han den blivande The Ultimate Fighter-vinnaren Jonathan Brookins via TKO. Efter att ha vunnit sina fem första matcher i WEC – samtliga via TKO – fick han i november 2009 chansen att utmana den regerande mästaren i fjädervikt Mike Brown om titeln. Brown hade varit mästare sedan november 2008 då han besegrade Urijah Faber och därefter försvarat titeln ytterligare två gånger. Matchen mellan Brown och Aldo gick av stapeln den 18 november 2009 på WEC 44. Efter att ha dominerat matchen vann Aldo via teknisk knockout cirka en minut in i den andra ronden.[10] Aldo blev därmed organisationens fjärde fjäderviktsmästare.

I januari 2010 blev Aldo utsedd till 2009 års Fighter of the Year av MMA-webbplatsen Sherdog.[11] I april 2010 försvarade han fjäderviktstiteln för första gången då han besegrade Urijah Faber. Vinsten blev Aldos tionde raka och innebar att han vunnit 17 av sina 18 professionella MMA-matcher. På WEC 51 i september 2010 försvarade han sin titel på nytt genom att besegra Manvel Gamburjan via KO.

UFC redigera

I slutet av 2010 slogs WEC ihop med systerorganisationen UFC.[12] UFC saknade vid tillfället en fjäderviktsdivision och tog vid sammanslagningen över WEC:s motsvarande, och som regerande mästare i viktklassen blev Aldo därmed utsedd till UFC:s första fjäderviktsmästare.[13]UFC 125 den 1 januari 2011 skulle Aldo försvara sin titel för första gången i UFC men han tvingades lämna återbud på grund av skada.[14] Istället mötte han Mark Hominick den 30 april 2011 på UFC 129.[15] Aldo vann matchen via domslut och försvarade därmed UFC-titeln för första gången.

Den 8 oktober 2011 möttes Aldo och Kenny FlorianUFC 136. Aldo vann matchen via domslut. Nästa match blev mot Chad Mendes den 14 januari 2012 på UFC 142. Aldo vann matchen via KO i den första ronden.

Aldo och Frankie Edgar möttes på UFC 156 den 2 februari 2013 i en match som Aldo vann via domslut. På UFC 163 den 3 augusti 2013 besegrade Aldo Jung Chan-Sung via TKO i den fjärde ronden. Aldo besegrade sedan Ricardo Lamas via domslut på UFC 169 den 1 februari 2014.

UFC 179 den 25 oktober 2014 möttes Aldo och Chad Mendes för andra gången. Aldo vann matchen via domslut.

Den 12 december 2015 möttes Aldo och Conor McGregorUFC 194. McGregor vann matchen via KO endast tretton sekunder in i den första ronden. Det var den kortaste titelmatchen i organisationens historia och Aldos första förlust på över tio år.[16]

Aldo och Frankie Edgar möttes för andra gången den 9 juli 2016 på UFC 200 i en match om en interimtitel i fjädervikt. Även denna gång vann Aldo matchen via domslut. Den 26 november 2016 meddelade UFC att McGregor avsagt sig titeln i fjädervikt. José Aldo blev därmed återigen mästare i viktklassen.[17]

UFC 212 den 3 juni 2017 möttes Aldo och interimmästaren Max Holloway i en titelmatch i fjädervikt. Holloway vann matchen via TKO i den tredje ronden. Den 2 december 2017 fick Aldo, som ersättare för den skadade Frankie Edgar, en returmatch mot Holloway. Även denna match vann Holloway via TKO i den tredje ronden.

Den 28 juli 2018 möttes Aldo och Jeremy StephensUFC on Fox: Alvarez vs. Poirier 2. Aldo vann matchen via TKO i den första ronden.

Ny viktklass redigera

Vid UFC 245 14 december 2019 gjorde Aldo bantamviktsdebut mot Marlon Moraes. En match Aldo förlorade via delat domslut.[18]

Nästa match i den nya viktklassen gick som en av tre titelmatcher vid UFC 251 mot Pjotr Jan om den vakanta bantamviktstiteln. Aldo förlorade via TKO i femte ronden.

Bara ett halvår senare var Aldo tillbaka i en ny match, denna gång mot Marlon Vera vid UFC Fight Night 183 den 19 december 2020. Nu lyckades Aldo bryta sin förlustsvit genom att besegra Vera via enhälligt domslut.

Tävlingsfacit redigera

Resultat Facit Motståndare Metod Evenemang Datum Rond Tid Plats Notering
Vinst
1–0   Mario Bigola KO (spark) EcoFight Championship 1 10 augusti 2004 1 0:18 Manaus, Brasilien
Vinst
2–0   Hudson Rocha TKO (matchläkaren avbryter) Shooto Brazil 4 23 oktober 2004 1 5:00 Cotia, Brasilien
Vinst
3–0   Luiz de Paula Submission (armtriangel) Shooto Brazil 7 19 mars 2005 1 1:54 Teresópolis, Brasilien
Vinst
4–0   Aritano Silva Barbosa KO (spark) Rio MMA Challenge 1 12 maj 2005 1 0:20 Rio de Janeiro, Brasilien
Vinst
5–0   Anderson Silverio Submission (spark) Meca World Vale Tudo 12 9 juli 2005 1 8:33 Teresópolis, Brasilien
Vinst
6–0   Phil Harris TKO (matchläkaren avbryter) UK-1: Fight Night 17 september 2005 1 - Portsmouth, England
Vinst
7–0   Micky Young TKO (slag) FX3: Battle of Britain 15 oktober 2005 1 1:05 Reading, England
Förlust
7–1   Luciano Azevedo Submission (rear-naked) Jungle Fight 5 26 november 2005 2 3:37 Manaus, Brasilien
Vinst
8–1   Thiago Meller Domslut (majoritet) Gold Fighters Championship 1 20 maj 2006 3 5:00 Rio de Janeiro, Brasilien
Vinst
9–1   Fabio Mello Domslut (enhälligt) Top Fighting Championships 3 2 maj 2007 3 5:00 Rio de Janeiro, Brasilien
Vinst
10–1   Shoji Maruyama Domslut (enhälligt) Pancrase: 2007 Neo-Blood Tournament Finals 27 juli 2007 3 5:00 Tokyo, Japan
Vinst
11–1   Alexandre Franca Nogueira TKO (slag) WEC 34 1 juni 2008 2 3:22 Sacramento, CA, USA
Vinst
12–1   Jonathan Brookins TKO (slag) WEC 36 5 november 2008 3 0:45 Hollywood, FL, USA
Vinst
13–1   Rolando Perez KO (knä och slag) WEC 38 25 januari 2009 1 4:15 San Diego, CA, USA
Vinst
14–1   Chris Mickle TKO (slag) WEC 39 1 mars 2009 1 1:39 Corpus Christi, TX, USA
Vinst
15–1   Cub Swanson TKO (knä och slag) WEC 41 7 juni 2009 1 0:08 Sacramento, CA, USA
Vinst
16–1   Mike Brown TKO (slag) WEC 44 18 november 2009 2 1:20 Las Vegas, NV, USA Blev WEC-mästare i fjädervikt.
Vinst
17–1   Urijah Faber Domslut (enhälligt) WEC 48 24 april 2010 5 5:00 Sacramento, CA, USA Försvarade titeln i fjädervikt.
Vinst
18–1   Manvel Gamburjan KO (slag) WEC 51 30 september 2010 2 1:32 Broomfield, CO, USA Försvarade titeln i fjädervikt.
Vinst
19–1   Mark Hominick Domslut (enhälligt) UFC 129 30 april 2011 5 5:00 Toronto, Kanada Försvarade UFC-titeln i fjädervikt.
Vinst
20–1   Kenny Florian Domslut (enhälligt) UFC 136 8 oktober 2011 5 5:00 Houston, TXUSA Försvarade titeln i fjädervikt.
Vinst
21–1   Chad Mendes KO (knä) UFC 142 14 januari 2012 1 4:59 Rio de Janeiro, Brasilien Försvarade titeln i fjädervikt.
Vinst
22–1   Frankie Edgar Domslut (enhälligt) UFC 156 2 februari 2013 5 5:00 Las Vegas, NV, USA Försvarade titeln i fjädervikt.
Vinst
23–1   Jung Chan-Sung TKO (slag) UFC 163 3 augusti 2013 4 2:00 Rio de Janeiro, Brasilien Försvarade titeln i fjädervikt.
Vinst
24–1   Ricardo Lamas Domslut (enhälligt) UFC 169 1 februari 2014 5 5:00 Newark, NJ, USA Försvarade titeln i fjädervikt.
Vinst
25–1   Chad Mendes Domslut (enhälligt) UFC 179 25 oktober 2014 5 5:00 Rio de Janeiro, Brasilien Försvarade titeln i fjädervikt.
Förlust
25–2   Conor McGregor KO (slag) UFC 194 12 december 2015 1 0:13 Las Vegas, NV, USA Förlorade titeln i fjädervikt.
Vinst
26–2   Frankie Edgar Domslut (enhälligt) UFC 200 9 juli 2016 5 5:00 Las Vegas, NV, USA Blev interimmästare i fjädervikt. Senare befordrad till UFC-mästare.
Förlust
26–3   Max Holloway TKO (slag) UFC 212 3 juni 2017 3 4:13 Rio de Janeiro, Brasilien Förlorade titeln i fjädervikt.
Förlust
26–4   Max Holloway TKO (slag) UFC 218 2 december 2017 3 4:51 Detroit, MI, USA Titelmatch i fjädervikt.
Vinst
27–4   Jeremy Stephens TKO (slag) UFC on Fox: Alvarez vs. Poirier 2 28 juli 2018 1 4:19 Calgary, Kanada
Vinst
28–4   Renato Moicano TKO (slag) UFC Fight Night: Assunção vs. Moraes 2 2 februari 2019 2 0:44 Fortaleza, Brasilien
Förlust
28–5   Alexander Volkanovski Domslut (enhälligt) UFC 237 11 maj 2019 3 5:00 Rio de Janeiro, Brasilien
Förlust
28–6   Marlon Moraes Domslut (delat) UFC 245 14 december 2019 3 5:00 Las Vegas, NV, USA
Förlust
28–7   Petr Yan TKO (slag) UFC 251 12 juli 2020 5 3:24 Fight Island, Förenade Arabemiraten
Vinst
29–7   Marlon Vera Domslut (enhälligt) UFC Fight Night: Thompson vs. Neal 19 december 2020 3 5:00 Las Vegas, NV, USA

Noter redigera

  1. ^ ”Coach: Anthony Pettis has ‘good chance’ to finish Jose Aldo”. MMAfighting.com. 2 september 2013. https://www.mmafighting.com/2013/9/2/4687154/coach-anthony-pettis-jose-aldo-ufc-164-mma-news. 
  2. ^ ”José Aldo é graduado faixa preta de luta livre”. portaldovaletudo.uol.com.br. 2 september 2014. Arkiverad från originalet den 12 september 2014. https://web.archive.org/web/20140912052155/http://portaldovaletudo.uol.com.br/br/noticias/item/1205-marco-ruas-gradua-jos%C3%A9-aldo-faixa-preta-no-ruas-vale-tudo-melhor-lutador-do-mundo.html. Läst 28 november 2019. 
  3. ^ ”STATE OF NEVADA - 07-09-16MMAR.pdf”. boxing.nv.gov. http://boxing.nv.gov/uploadedFiles/boxingnvgov/content/results/2016_Results/07-09-16MMAR.pdf. Läst 3 juni 2017. 
  4. ^ ”New UFC champion Jose Aldo officially awarded title belt”. MMAJunkie.com. http://mmajunkie.com/2010/11/new-ufc-champion-jose-aldo-officially-awarded-title-belt/. Läst 3 juni 2017. 
  5. ^ ”ALDO LOOKING TO FOLLOW IN THE FOOTSTEPS OF SILVA, MACHIDA”. sherdog.com. http://www.sherdog.com/news/articles/ALDO-LOOKING-TO-FOLLOW-IN-THE-FOOTSTEPS-OF-SILVA-MACHIDA-21132. Läst 14 april 2011. 
  6. ^ [a b] ”Jose Aldo: Your Unassuming, Unrivaled Champion”. bleacherreport.com. http://bleacherreport.com/articles/478256-jose-aldo-your-unassuming-unrivaled-champion. Läst 14 april 2011. 
  7. ^ ”EF 1 - EcoFight 1”. sherdog.com. http://www.sherdog.com/events/EF-1-EcoFight-1-8243. Läst 14 april 2011. 
  8. ^ ”Luciano Azevedo”. sherdog.com. http://www.sherdog.com/fighter/Luciano-Azevedo-7919. Läst 14 april 2011. 
  9. ^ ”Remembering World Extreme Cagefighting: WEC 34 (With Video)”. bleacherreport.com. http://bleacherreport.com/articles/544338-remembering-world-extreme-cagefighting-wec-34-with-video. Läst 14 april 2011. 
  10. ^ ”Aldo Dethrones Brown, Takes WEC Crown”. sherdog.com. http://www.sherdog.com/news/news/Aldo-Dethrones-Brown-Takes-WEC-Crown-21035. Läst 14 april 2011. 
  11. ^ ”Sherdog’s Fighter of the Year”. sherdog.com. http://www.sherdog.com/news/articles/Sherdogs-Fighter-of-the-Year-22073. Läst 14 april 2011. 
  12. ^ ”UFC and WEC set to merge in 2011; events to air on Versus and Spike TV”. mmajunkie.com. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525095952/http://mmajunkie.com/news/21189/ufc-and-wec-set-to-merge-in-2011-events-to-air-on-versus-and-spike-tv.mma. Läst 14 april 2011. 
  13. ^ ”UFC Featherweight Champion Jose Aldo Awarded Title Belt”. mmaweekly.com. http://mmaweekly.com/ufc-featherweight-champion-jose-aldo-awarded-title-belt. Läst 14 april 2011. 
  14. ^ ”Injured Aldo a no-go for UFC 125”. espn.com. http://sports.espn.go.com/extra/mma/news/story?id=5844044. Läst 14 april 2011. 
  15. ^ ”UFC Fight for the Troops 2: Mark Hominick TKOs Roop; Earns Shot at Aldo At UFC 129”. mmaweekly.com. http://mmaweekly.com/ufc-fight-for-the-troops-mark-hominick-tkos-roop-earns-shot-at-aldo-at-ufc-129. Läst 14 april 2011. 
  16. ^ ”Conor McGregor's KO Breaks Ronda Rousey's Record for Fastest Title Fight Finish”. BleacherReport.com. http://bleacherreport.com/articles/2598506-conor-mcgregors-ko-breaks-ronda-rouseys-record-for-fastest-title-fight-finish. Läst 3 juni 2017. 
  17. ^ ”McGregor vacates featherweight title; Aldo new undisputed champion”. UFC.com. http://www.ufc.com/news/McGregor-vacates-featherweight-title. Läst 3 juni 2017. 
  18. ^ ”MARLON MORAES BESEGRAR JOSE ALDO – EFTER SPÄNNANDE KRIG”. MMAnytt.se. 15 december 2019. https://www.mmanytt.se/senaste-nytt/marlon-moraes-jose-aldo-ufc-245-mma-resultat/. 

Externa länkar redigera

Sociala medier redigera