Wikipedia

Franciskus (påve)

Katolska kyrkans 266:e påve 2013–
Artikel Diskussion
(Omdirigerad från Jorge Mario Bergoglio)

Franciskus (latin: Franciscus), född Jorge Mario Bergoglio den 17 december 1936 i Buenos Aires, Argentina, är katolska kyrkans 266:e påve, biskop av Rom och Vatikanstatens statschef. Han valdes till påve Benedictus XVI:s efterträdare 2013 och var dessförinnan ärkebiskop av Buenos Aires. Franciskus är den förste påven från Latinamerika, och den förste som tillhör Jesuitorden.

Franciskus
Portrait of Pope Francis (2021).jpg
Franciskus, 2021.
Påve 2013–
NamnJorge Mario Bergoglio
Född17 december 1936 (86 år) Buenos Aires, Argentina Argentina
FöreträdareBenedictus XVI
ValspråkMiserando atque eligendo,[1] ung. Obetydlig men ändå utvald

Franciskus föddes som Jorge Mario Bergoglio i Argentina av föräldrar invandrade från Italien. Han utbildade sig till och arbetade först som kemisk tekniker och nattklubbsvakt innan han påbörjade sin prästutbildning och inträdde i Jesuitorden. Han prästvigdes 1969, ledde Jesuitorden i Argentina 1973–1979, utnämndes till ärkebiskop av Buenos Aires 1998 och till kardinal av påve Johannes Paulus II 2001.

Bergoglio valdes till påve Benedictus XVI:s efterträdare, kort efter att den senare avträtt ämbetet, i en konklav 2013. Han antog sitt påvenamn till helgonet Franciskus av Assisis ära. Franciskus är den förste jesuiten på påvestolen och den förste icke-europé som valts till påve sedan Gregorius III år 741, 1272 år tidigare.

Franciskus, som har framställts som ödmjuk[1][2], har beskrivit sig som "en son av kyrkan" och bekräftat traditionell katolsk doktrin. Samtidigt har han förespråkat ny betoning, inklusive uppvärdering av kvinnor i kyrkans organisation, förpliktelser gentemot fattiga och behövande i en optimistisk anda samt ansträngningar till dialog mellan människor från olika bakgrunder och religiösa livsåskådningar. Därutöver har han inlett reformer av kurian. Den 31 oktober 2016 kom han till Sverige för att högtidlighålla reformationen och deltaga i From Conflict to Communion – Together in Hope.

Han har omnämnts som mindre formell i påveämbetet, till exempel genom bostadsvalet av gästhuset Domus Sanctae Marthae istället för den klassiska påvebostaden Apostoliska palatset. Dessutom genom enklare klädsel utan överflödig utsmyckning, med fiskarring i silver och bibehållande av pektoralkorset från kardinalsutnämningen.

BiografiRedigera

 
Franciskus påvliga vapen

Franciskus föddes som Jorge Mario Bergoglio den 17 december 1936 i Buenos Aires, som ett av fem barn till de italienska invandrarna järnvägsarbetaren Mario José Bergoglio och hans hustru Regina María Sívori. Han har fyra syskon. Som tonåring fick Bergoglio lov att operera bort en bit av sin ena lunga på grund av en infektion.[2] Sin prästkallelse fann Bergoglio under bikt, då han inspirerades av prästen. I mars 1958 trädde Bergoglio in i Jesuitorden.

Franciskus talar flytande spanska, italienska, tyska,[3] och latin.

Presbyterat (1969-1992)Redigera

År 1967 påbörjande Bergoglio sina studier vid Facultades de Filosofía y Teologiá de San Miguel (Teologiska fakulteten i San Miguel)[4]och vigdes till präst den 13 december 1969. Han spenderade flera månader vid Philosopisch-Teologische Hochschule Sankt Georgen i Frankfurt, där han studerade olika ämnen för avhandling. Därefter reste han åter till Argentina.

Biskop och ärkebiskopRedigera

Bergoglio vigdes 1992 till titulärbiskop av Auca och utsågs 1998 till ärkebiskop av Buenos Aires. Han valde sitt motto "Miseriando atque eligindo". I november 2005 blev Bergoglio vald till ordförande i Argentinas biskopskonferens för en treårig mandatperiod. I november 2008 blev han omvald till posten. Han gjorde det till vana som biskop att under skärtorsdagen, besöka platser såsom fängelser och sjukhus för att tvätta människors fötter. I december 2011 lämnade Bergoglio in sin avskedsansökan till påve Benedictus XVI, som ärkebiskop av Buenos Aires då han uppnått en ålder av 75 år. Han stannade som ärkebiskop till en eventuell efterträdare var vald av Vatikanen.

Kardinal (2001-2013)Redigera

 
Kardinal Bergoglio, 2008.

Den 21 februari 2001 under ett konsistorium utsågs Bergoglio till kardinal av Johannes Paulus II. Han utsågs till kardinalpräst med San Roberto Bellarmino i Parioli som titelkyrka. Han installerades i kyrkan den 14 oktober samma år.

Bergoglio blev känd för sin ödmjukhet och sitt engagemang för social rättvisa, samt för doktrinär konservatism. Han levde i en mindre lägenhet, istället för bostaden för biskopen, använde kollektivtrafik och lagade sin egen mat. [5] Han var också känd för sin hängivenhet till heliga Thérèse av Jesusbarnet.

Som kardinal blev Bergoglio associerad med "kommunionens och befrielsens brödraskap", en katolsk evangelisk lekmannarörelse. Bergoglio framträdde ibland vid den årliga sammankomsten "Rimni-mötet" som hölls i Italien. 2005 godkände kardinal Bergoglio en begäran om saligförklaring för sex medlemmar i "Pallotine-gemenskapen" som mördades i San Patricio kyrkan. [6]

Efter att Johannes Paulus II hade avlidit den 2 april 2005, deltog Bergoglio i begravningen för denne. Han deltog som kardinalelektor i konklaven 2005 som valde Benedictus XVI. Han sågs då som en möjlig efterträdare till påveämbetet. Bergoglio valdes inte till påve utan det blev Joseph Ratzinger (sedermera Benedictus XVI) som valdes 2005.

Relation med regeringarna i ArgentinaRedigera

Bergoglio var bosatt i Argentina under Smutsiga kriget. När Bergoglio blev påve spreds ett påstått foto av honom där han gav sakramentet till diktatorn Jorge Rafael Videla. Fotografiet visades vara falskt och istället visa en annan präst än Bergoglio. [7]

1999 tillträdde Fernando de la Rúa som Argentinas president, efterträdare åt Carlos Menem. Som ärkebiskop celebrerade Bergoglio den årliga mässan i katedralen i Buenos Aires. Vid den tiden befarades det en ekonomisk kollaps i Argentina och kyrkan kritiserade de finanspolitiska åtgärderna som togs av regeringen, vilket ökade fattigdomen i landet.

När Bergoglio celebrerade mässan år 2004, deltog president Néstor Kirchner. Bergoglio efterfrågade en utökad politisk dialog, vilket ledde till att presidenten inte firade mässan i den kyrkan följande år. När Bergoglio 2013 valdes till påve skapade det blandade reaktioner i Argentina.

PåveRedigera

Sedan år 2013 är Franciskus katolska kyrkans 266:e påve. Han valdes till efterträdare efter påve Benedictus XVI.

PåvevalRedigera

Franciskus blev vald till påve av konklaven under den andra dagen efter den femte omröstningen. Han valdes vid en ålder av 76 år.

Skulle Franciskus ha ett regentnummer, så skulle det vara I. Till skillnad från Johannes Paulus I, som var påve 1978 och använde sig av regentnummer I redan innan han hade efterträtts av Johannes Paulus II, så använder Franciskus enligt Vatikanen formellt inget regentnummer eftersom han än så länge är den ende påven med namnet Franciskus.[8]

Franciskus är den förste från Amerika som har blivit vald till påve. Han är den förste icke-europeiske påven på 1 272 år, sedan Syrienfödde Gregorius III var påve mellan år 731 och 741.[9]

Efter att ha valt sitt namn, var bland det första han gjorde att ge en Urbi et Orbi välsignelse till de pilgrimer som samlats på Petersplatsen. Före välsignelsen bad påven de samlade att be för hans företrädare Benedictus XVI och för han själv som den nye biskopen av Rom. [10]

Under sitt första framträdande som påve på balkongen i Peterskyrkan bar påven en vit kassock och inte den röda mozettan som användes av tidigare påvar. [11] Han bar även det kors han använt som ärkebiskop av Buenos Aires och inte det av guld, buren av hans företrädare.

Franciskus installerades som påve och celebrerade mässan på Petersplatsen 19 mars 2013. Vid mässan närvarade flera religiösa och politiska ledare. [12] Hans predikan fokuserade på Sankt Josef.

Val av namnRedigera

 
Påveinstallationen 19 mars 2013

Franciskus förklarade sitt namnval under sin audiens den 16 mars 2013 och enligt vad Vatikanen uppger, tog han sig sitt påvenamn efter Franciskus av Assisi.[13] Han är den förste påven med namnet Franciskus och Vatikanen klargjorde att hans officiella namn är "Franciskus" och inte med regentnumret "I". Däremot tillkommer ett regentnummer om det kommer ännu en påve med namnet "Franciskus". [14] Påvenamn översätts ofta på olika språk, men i Franciskus fall har den svenska varianten endast en något avvikande stavning. Franciskus motsvarar språkligt det svenska namnet Frans, ett namn som används på påven på danska och på norska; på engelska kallas han Francis, på italienska Francesco och på tyska Franziskus.

Covid-19 pandeminRedigera

Franciskus var påve under Covid-19-pandemin. Påven ställde in sina regelbundna audienser på Petersplatsen för att hindra spridning av viruset, vilket starkt påverkade Italien. [15] Den 27 mars 2020 gav påven en extra Urbi et Orbi välsignelse. Vidare uppmanade påven präster att besöka patienter och arbetande på sjukhus. [16]

Kanoniseringar och beatifikationerRedigera

Påven har under sin tid helgonförklarat och saligförklarat flera personer. Franciskus höll sin första helgonförklaring den 12 maj 2013. Han helgonförklarade bland annat den 27 april 2014 påve Johannes Paulus II och påve Johannes XXIII. Den 5 juni 2016 helgonförklarades Elisabeth Hesselblad.

 
Sankt Peterskyrkan i Rom

StällningstagandenRedigera

I Argentina har Franciskus gjort sig känd för sitt engagemang för fattiga, bland annat genom att be argentinarna att inte resa till Rom när han blev utnämnd till kardinal, utan hellre skänka pengarna till de fattiga. Han har också uppmärksammats för sitt enkla leverne, som inneburit att han bott i en mindre lägenhet i Buenos Aires och avstått från privatchaufför. I stället har han gärna använt sig av kollektiva transportmedel.[17] I samband med en strejk 2011, talade han om skillnaden mellan "fattiga som förföljs för att de kräver arbete, och rika som applåderas när de flyr från rättvisan".[18] Han har uttryckt sitt stöd och medlidande med offer för trafficking,[19] vilket var ämnet för Världsfredsdagen 1 januari 2015.[20] I december 2014 kallade han flera av världsreligionernas ledare till Casina Pio IV, Vatikanen, vilka gemensamt undertecknade en deklaration mot trafficking, i vilket det definierades som modernt slaveri och som ett brott mot mänskligheten.[21]

 
Påven på Petersplatsen, två månader efter valet.

Hans roll under den argentinska diktaturen har debatterats redan innan han blev påve. Medan somliga menar att han som ledare för Jesuitorden stödde diktaturens bortförande av politiska motståndare, menar andra att han tvärtom räddade livet på dissidenter genom att gömma dem från militären. Det har också sagts att han medverkat till att återupprätta förtroendet för katolska kyrkan efter diktaturen.[22]

Påven exkommunicerade maffian, särskilt omnämnda är 'Ndrangheta, i juni 2014.[23]

2015 utnämnde Franciskus armeniern Gregorios av Narek till kyrkolärare, och vid den gudomliga barmhärtighetens söndags mässa i Peterskyrkan 12 april samma år höll han tal till armenier med anledning av hedrandet av hundraårsminnet av armeniska folkmordet.[24] Vid den historiskt ekumeniska högmässan deltog Karekin II och Aram I, såväl som Nerses Bedros XIX Tarmouni och Armeniens president Serzj Sargsian.[25] Påvens benämning "folkmord" med anledning av armenierna, ledde till en diplomatisk kris med Turkiet som återkallade sin ambassadör från Vatikanen.[26][27]

KonsistoriumRedigera

Franciskus höll sitt första konsistorium 22 februari 2014, där han installerade 19 nya kardinaler. Här var en av de få tillfällen då Franciskus mötte sin företrädare påve Benedictus XVI. [28] Benedictus XVI närvarade även vid Franciskus andra konsistorium 14 februari 2015, där 20 nya kardinaler installerades, varav 15 var under åldern 80 och fem över 80 år. Det tredje konsistoriet hölls 19 november 2016, med installation av 17 nya kardinaler. Det fjärde hölls 28 juni 2017, där fem nya kardinaler installerades. 14 nya kardinaler installerades i hans femte konsistorium, den 28 juni 2018.

Efter påvens Angelusbön 1 september 2019 annonserade han valet av 13 nya kardinaler. Den 28 november 2020 installerades 13 nya kardinaler.

KurianRedigera

I mars 2013 frågade påven de i Kurians ledande ställningar om att provisoriskt fortsätta sina arbeten. Till sin privata sekreterare valde Franciskus Alfred Xuereb. [29] Franciskus avskaffade bonusarna som tidigare betalats till Vatikanens anställda vid valet av en påve, uppgående till flera miljoner euro. Franciskus valde istället att skänka pengarna till välgörenhet. [30] Den 13 april 2013 valde påven åtta kardinaler till kardinalsrådet. Påven avskaffade även bonusen på 25 000 euro som betalats ut till de kardinaler som tjänstgjort i tillsynsstyrelsen för Vatikanens bank. [31]

 
Påven öppnar den Heliga porten, 2015.

Barmhärtighetens årRedigera

Huvudartikel: Heliga porten

Påven utlyste ett extraordinärt jubelår, från 8 december 2015 till Kristus Konungens fest den 20 november 2016. I och med detta öppnades den Heliga porten i Sankt Peterskyrkan. Närvarande vid öppnandet var bland andra påve Benedictus XVI.

Ekumeniskt arbeteRedigera

Påve Franciskus fortsatte med traditionen efter det Andra Vatikankonciliet och uppmuntrar ekumenik med andra kristna samfund, samt dialog med andra religiösa ledare.

Finansiell korruptionRedigera

Franciskus fick mandat för att välja kardinaler att reda ut Vatikanens finanser efter skandaler under både påve Benedictus XVI och Johannes Paulus II. Han meddelade att han är fast besluten att stoppa korruptionen, men att han inte särskilt optimistisk eftersom det är ett mänskligt problem som går tillbaka århundraden i historien. [32]

 
Påve Franciskus tillsammans med patriarken av Konstantinopel Bartolomaios I i Jerusalem, 2014.

Ekumenik och interreligiös dialogRedigera

Den 19 mars 2013 bekräftade Franciskus att han, i andan av det andra Vatikankonciliet, skulle fortsätta den ekumeniska och interreligiösa dialogen tillsammans med andra företrädare för olika samfund.

2013, när ärkebiskopen av Canterbury Justin Welby mottogs, talade påven om nödvändigheten med samarbete mellan katoliker och anglikaner, och menade att utan denna dialog skulle större svårigheter i den ekumeniska dialogen uppstå. [33]

I november 2014 besökte påven patriarken av Konstantinopel Bartolomaios I.[34]

Den 12 februari 2016 mötte påven patriarken av Moskva Kirill I.[35]

Den 9 mars 2019 mötte påven presidenten i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Russell M. Nelson.

Sverigebesök och katolska kyrkan i SverigeRedigera

2016 besökte påven Sverige, för att uppmärksamma 500-årsminnet av reformationen. [36] Han firade en ekumenisk gudstjänst i Lunds domkyrka, samt mässa i Malmö. Den 28 juni 2017 utnämnde påven Anders Arborelius, biskop av Stockholms katolska stift, till kardinal. Arborelius blev således den förste svenske kardinalen. [37] Sveriges television sänder traditionsenligt midnattsmässorna från Peterskyrkan som påven leder, på påskafton och julafton. [38]

I maj 2015 välkomnade påven Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén till Vatikanen och Jackelén blev därmed den första kvinnliga ärkebiskopen att välkomnas till Vatikanen. [39]

Påvens roll internationelltRedigera

 
Franciskus och Barack Obama 2014.
 
Länder besökta av Påven

Påven har en betydande roll internationellt. Påven hade en nyckelroll i de diplomatiska relationerna mellan USA och Kuba. En enighet nåddes och annonserades av USA:s president Barack Obama och Kubas president Raúl Castro den 17 december 2014. Den 19 december var huvudrubriken i Los Angeles Times "Bridge to Cuba via Vatican". [40] Påven besökte Kuba i september 2015. I maj 2015 mötte påven president Raúl Castro. Efter besöket i Vatikanen sade Castro att han övervägde att åter inträda i den katolska kyrkan. [41] I maj 2014 besökte påven Israel där han gav 13 tal. [42] I maj 2015 välkomnade påven ledare för Palestina till Vatikanen.

6 juni 2015 besökte Franciskus huvudstaden i Bosnien och Hercegovina, Sarajevo. Han manade där till fred i den multireligiösa staden som beskrives som "Europas Jerusalem". Den 25 september 2015 höll påven ett tal inför FN:s generalförsamling i New York. [43]

Den 24 maj 2017 mötte Franciskus USA:s president Donald Trump i Vatikanen, för att diskutera dagsaktuella frågor. De diskuterade bland annat katolikers bidrag till USA och världen. Vidare diskuterades terrorism och radikalisering av unga. Vatikanens statssekreterare Pietro Parolin lyfte frågan om klimatförändringarna och uppmuntrade president Trump att stanna i Parisavtalet. [44]

2018 besökte Franciskus Irland, första påvebesöket på Irland sedan Johannes Paulus II besökte landet 1979.

 
Påven besöker Betlehem i maj 2014.

I februari 2019 besökte påven Förenade arabemiraten och blev den första påven att hålla en påvlig mässa på den arabiska halvön med mer än 120 000 deltagare i mässan. [45]

I mars 2021 gjorde påven en historisk resa till Irak. Där mötte han bland andra muslimska ledare i landet. Han besökte där Abrahams födelseort.

I dialog med både länder i Europa och USA, betonade Franciskus flyktingar och migranters rättigheter. Han placerade en staty på Petersplatsen för att ge fokus till ämnet. [46]

Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022, uttryckte påven sitt stöd för de drabbade människorna. Han har bland annat uttryckt sig med orden: "Varje krig lämnar efter sig en sämre värld. Krig är ett politiskt och mänskligt misslyckande, en skamlig kapitulering och ett nederlag för ondskans makt". [47]

I september 2022 besökte påven Kazakstan, hans 38:e apostoliska resa. Den interreligiösa dialogen stod i fokus för besöket. [48]

StällningstagandenRedigera

Syn på familje- och sexualfrågorRedigera

Franciskus har yttrat sig mer tolerant än sina föregångare i frågor som rör homosexualitet, sexuell samlevnad före äktenskapet samt vigsel av par som gått igenom skilsmässa. I en intervju 29 juli 2013 ger han ett svar på en fråga om en präst som anklagades för att ha haft homosexuella förbindelser: "Men om en person är homosexuell och söker Gud och är av god vilja, vem är då jag att döma en sådan människa?"[49] I en intervju av Antonio Spadara i den italienska tidskriften La Civiltà Cattolica sade Franciskus att kyrkan inte kan fokusera enbart på frågor om abort, preventivmedel och äktenskap mellan homosexuella - att dessa frågor måste diskuteras i ett sammanhang, och att man inte måste tala om dem hela tiden.[50]. Han har själv som påve medverkat vid vigsel av par som varit sammanboende före vigseln.[51]

Påvens mer toleranta syn på dessa frågor återspeglas också i det utkast från biskopssynoden som publicerades 13 oktober, vilket i sin tur mötts av intern kritik från många av katolska kyrkans företrädare.[52]

I mer radikala frågeställningar som synen på samkönade äktenskap har han dock intagit en mer traditionell syn. Som ärkebiskop av Buenos Aires yttrade han sig kraftfullt emot det lagförslag om samkönade äktenskap som behandlades i Argentina 2010[53][54]

Media, såväl religiösa som icke-religiösa kommentatorer, har noterat denna nya tolerans och påven har bland annat utnämnts till årets person 2013 av tidskriften Time.

Franciskus har vid ett flertal tillfällen talat för att kvinnor måste få en starkare roll i kyrkan och samhället. Kvinnor ska inte betraktas som mannens opposition/motsats eller underordade, menar Franciskus. Genusteori avfärdar påven emellertid, eftersom den syftar till att utplåna könsliga olikheter, vilket påven anser vara problemet, inte lösningen. Könen är, anser påven, komplement till varandra.[55]

MiljöfrågorRedigera

Efter Franciskus namnval efter den helige Franciskus av Assisi, vill Franciskus, liksom Franciskus av Assisi, bry sig om skapelsen. Detta följdes upp av hans encyklika om miljön i maj 2015, Laudato si´. [56] 2021 meddelades det att påven ska använda en elektrisk påvemobil från 2022. [57] Till klimatmötet i Glasgow, Skottland 2021 sände påven en kardinal för att uppmärksamma klimatmötet.

Flyktingar och migranterRedigera

Påve Franciskus har varit en förkämpe för att belysa hjälp åt flyktingar. I september 2019 på Kyrkans dag för flyktingar och migranter, installerades en ny staty på Petersplatsen, för att uppmärksamma människor på flykt. [46]

Traditionis custodesRedigera

I juli 2021 författade Franciskus motu proprio, med namnet Traditionis custodes som ändrade beslutet taget av hans föregångare påve Benedictus XVI. De nya direktiven av påven medförde nya restriktioner på firandet av den traditionella latinska mässan. Beslutet har kritiserats av kardinaler och andra biskopar, däribland kardinal Raymond Burke. [58]

Officiella skrivelserRedigera

Franciskus utgav 2013 encyklikan Lumen fidei ('Trons ljus') om den kristna tron.[59], baserad på utkast färdigställda av hans föregångare Benedikt XVI. I november 2013 publicerade han den apostoliska exhortationen Evangelii gaudium ('Evangeliets glädje'). I maj 2015 gav påven ut encyklikan Laudato si ('Lovad vare' eller 'Lovad vare du') om omtanken för vårt gemensamma hem, jorden.[56]

Med anledning av konvokationen av jubelåret 2016 för nåden utkom han i april 2015 med bullan Misericordiae Vultus ('Nådens ansikte').[60]

Den 4 oktober 2020 på festdagen för helige Franciskus av Assisi publicerade påven encyklikan Fratelli tutti om broderskap och social vänskap, med den helige Franciskus ord om universellt broder- och systerskap. [61]

Den 1 juni 2021 publicerades den apostoliska konstitutionen Pascite gregem Dei. [62]

Offentlig bildRedigera

Påve Franciskus framställs ofta i media som en progressiv påve med liberala värderingar. [63] I december 2013 blev Franciskus utsedd till "Person of the Year" i både Time och The Advocate i hopp om förändringar inom kurian. Han blev även utsedd till "Best-dressed man" år 2013 i Esquire för hans enkla klädesplagg med en modern och förenklad design. [64] I november 2014 rankades Franciskus som världens fjärde mäktigaste man enligt Forbes och var den ende som inte var politiker inom toppen av rankningen. [65] 2016 rankades han som världens femte mäktigaste man av Forbes. [66]

Den 19 mars 2016 blev Franciskus den förste påven med ett konto på instagram. Innan tolv timmar hade påven över en miljon följare på plattformen. [67]

I mars 2023 skrevs Franciskus in på sjukhus i Rom för hälsokontroll efter att påven hade uppgett andningsbesvär och påven stannade kvar på sjukhuset, men blev utskriven några dagar senare.[68]

BilderRedigera

Ett urval med bilder från påve Franciskus tid som påve.

Påven i filmRedigera

Det har gjorts flera dokumentärer om påve Franciskus; "Call me Francesco" (2015) med mera. 2019 hade filmen "The two popes" premiär som skildrar både påve Franciskus, samt påve Benedictus XVI.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] NPR.org 13 mars 2013: Pope Francis: Simple Image, Complex Past, läst 17 mars 2013
  2. ^ [a b] 2013: CBS New York (CBS Local Media) - New Pope, Francis, Known As Humble Man with a Focus on Social Outreach. Läst 2013-03-13
  3. ^ ”Pope Francis: 13 key facts about the new pontiff” (på engelska). The Guardian. 13 mars 2013. http://www.guardian.co.uk/world/2013/mar/13/new-pope-thirteen-key-facts. Läst 16 mars 2013. 
  4. ^ 2005 (18 april). Toward The Conclave Part III: The Candidates'". Arkiverad 15 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Läst den 14 mars.
  5. ^ ”Profile: New pope, Jesuit Bergoglio, was runner-up in 2005 conclave” (på engelska). National Catholic Reporter. 3 mars 2013. https://www.ncronline.org/blogs/ncr-today/profile-new-pope-jesuit-bergoglio-was-runner-2005-conclave. Läst 24 september 2022. 
  6. ^ ”Sainthood effort for 5 slain recalls Argentine `dirty war'”. Chicago Tribune. https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-2005-08-12-0508120166-story.html. Läst 29 oktober 2022. 
  7. ^ Fernández, Joaquín Garau y Pablo Martín. ”The fake viral photo of pope Francis: who is the priest that gives the communion to Videla” (på spanska). www.cronista.com. https://www.cronista.com/infotechnology/internet/The-fake-viral-photo-of-pope-Francis-who-is-the-priest-that-gives-the-communion-to-Videla-20130319-0002.html. Läst 4 mars 2022. 
  8. ^ ”Pope Francis: A Saintly Name, Hold The 'I'” (på engelska). National Public Radio. 13 mars 2013. Arkiverad från originalet den 15 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130315221824/http://bigstory.ap.org/article/francis-without-roman-numeral. Läst 21 mars 2013.  och
    ”Francis without Roman numeral” (på engelska). Associated Press. 13 mars 2013. http://www.npr.org/blogs/thetwo-way/2013/03/13/174237155/pope-francis-a-saintly-name-hold-the-i. Läst 21 mars 2013. 
  9. ^ 2013: (13 mar) Financial Times. - New Pope is an Argentine
  10. ^ ”Pope Francis delivers first blessing, asks world for prayers” (på engelska). Reuters. 13 mars 2013. https://www.reuters.com/article/pope-francis-blessing-idINDEE92C0FE20130313. Läst 28 februari 2022. 
  11. ^ CNA. ”Pope Francis' personality begins to change routines” (på engelska). Catholic News Agency. https://www.catholicnewsagency.com/news/26793/pope-francis-personality-begins-to-change-routines. Läst 28 februari 2022. 
  12. ^ ”Pope Francis in plea for poor as inauguration Mass held” (på brittisk engelska). BBC News. 19 mars 2013. https://www.bbc.com/news/world-europe-21839069. Läst 14 januari 2022. 
  13. ^ 2013: CNN - CNN Vatican analyst: Pope Francis' name choice 'precedent shattering'
  14. ^ ”Vatican: It's Pope Francis, not Pope Francis I - latimes.com”. web.archive.org. 15 mars 2013. Arkiverad från originalet den 15 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130315094438/http://www.latimes.com/news/world/worldnow/la-fg-wn-vatican-pope-francis-name-20130313,0,1309501.story. Läst 14 januari 2022. 
  15. ^ ”Pope cancels main public appearances to stop crowds gathering amid coronavirus” (på engelska). Reuters. 7 mars 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-pope-idUSKBN20U0JH. Läst 27 december 2021. 
  16. ^ Auto, Hermes (10 mars 2020). ”Pope tells priests to go out and meet the coronavirus sick | The Straits Times” (på engelska). www.straitstimes.com. https://www.straitstimes.com/world/europe/pope-tells-priests-to-go-out-and-meet-the-coronavirus-sick. Läst 28 februari 2022. 
  17. ^ 2013: BBC – Profile: Pope Francis
  18. ^ 2011: BBC Argentines protest against pay cuts
  19. ^ http://www.theguardian.com/world/2014/apr/10/pope-francis-human-trafficking-crime-humanity
  20. ^ http://ncronline.org/news/vatican/pope-francis-2015-world-peace-day-message-focus-human-trafficking
  21. ^ http://www.endslavery.va/content/endslavery/en/events/declaration.html
  22. ^ 2013: Guardian Pope Francis: questions remain over his role during Argentina's dictatorship
  23. ^ http://w2.vatican.va/content/francesco/it/homilies/2014/documents/papa-francesco_20140621_cassano-omelia.html
  24. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 april 2015. https://web.archive.org/web/20150416031031/http://www.news.va/en/news/message-of-pope-francis-to-armenians. Läst 12 april 2015. 
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150629072649/http://www.news.va/en/news/message-of-catholicos-karekin-ii. Läst 12 april 2015. 
  26. ^ http://www.aljazeera.com/news/2015/04/turkey-demands-explanation-pope-genocide-remark-150412122124015.html
  27. ^ http://www.hurriyetdailynews.com/crisis-averted-between-the-christian-world-and-turkey-.aspx?PageID=238&NID=80335&NewsCatID=508
  28. ^ ”Pope Francis inducts new cardinals as predecessor Benedict looks on” (på engelska). Reuters. 22 februari 2014. https://www.reuters.com/article/us-pope-consistory-benedict-idUSBREA1L07X20140222. Läst 14 januari 2022. 
  29. ^ ”Gozitan Mgr Alfred Xuereb appointed Pope's official secretary” (på engelska). MaltaToday.com.mt. http://www.maltatoday.com.mt/news/world/25453/gozitan-mons-alfred-xuereb-appointed-pope-francis-secretary-20130318. Läst 28 oktober 2022. 
  30. ^ ”Pope scraps Vatican staff bonuses, directs money to charity” (på engelska). UPI. https://www.upi.com/Top_News/World-News/2013/04/19/Pope-scraps-Vatican-staff-bonuses-directs-money-to-charity/14541366354800/. Läst 28 oktober 2022. 
  31. ^ ”Pope Francis sets up a group of eight cardinals to advise him” (på it-IT). lastampa.it. 15 april 2013. https://www.lastampa.it/vatican-insider/en/2013/04/15/news/pope-francis-sets-up-a-group-of-eight-cardinals-to-advise-him-1.36103794. Läst 28 oktober 2022. 
  32. ^ ”Pope shakes up running of Vatican funds after London property scandal” (på engelska). Reuters. 5 november 2020. https://www.reuters.com/article/uk-vatican-finances-idUKKBN27L1MO. Läst 29 oktober 2022. 
  33. ^ https://www.osservatoreromano.va/de/news/auf-dem-weg-zur-einheit
  34. ^ ”The pope and the patriarch – DW – 11/30/2014” (på engelska). dw.com. https://www.dw.com/en/pope-meets-orthodox-leader-at-close-of-turkish-trip/a-18102284. Läst 20 december 2022. 
  35. ^ ”Pope and patriarch meet in historic talks – DW – 02/13/2016” (på engelska). dw.com. https://www.dw.com/en/pope-francis-meets-orthodox-patriarch-kirill-in-historic-talks/a-19046027. Läst 20 december 2022. 
  36. ^ ”JOEL HALLDORF: Påven – en folklig världsledare och en enkel man”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/en-folklig-varldsledare-och-en-enkel-man/. Läst 4 november 2021. 
  37. ^ TT (22 maj 2017). ”Förste svenske kardinalen: ”En smärre chock””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arborelius-blir-kardinal. Läst 27 december 2021. 
  38. ^ ”Midnattsmässan i SVT julafton - i år med kommentator på plats i Rom | Katolska kyrkan”. www.katolskakyrkan.se. https://www.katolskakyrkan.se/aktuellt/stiftsnyheter/2019/midnattsmassan-i-svt-julafton-i-ar-med-kommentator-pa-plats-i-rom. Läst 27 december 2021. 
  39. ^ ”Ärkebiskopen mötte påven - Sidor - UNT.se”. web.archive.org. 7 november 2017. Arkiverad från originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107004945/http://www.unt.se/nyheter/omvarld/arkebiskopen-motte-paven-3713043.aspx. Läst 29 oktober 2022. 
  40. ^ ”Friday, Dec. 19, 2014” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. 19 december 2014. https://www.latimes.com/local/la-todays-paper-20141219-htmlstory.html. Läst 1 februari 2022. 
  41. ^ CNN, Eliott C. McLaughlin. ”After Pope Francis confab, Raul Castro may pray again”. CNN. https://www.cnn.com/2015/05/10/europe/italy-raul-castro-pope-francis-meeting/index.html. Läst 4 mars 2022. 
  42. ^ ”Pope Francis to tread careful path on Mid-East visit” (på brittisk engelska). BBC News. 22 maj 2014. https://www.bbc.com/news/world-europe-27469349. Läst 1 februari 2022. 
  43. ^ Times, The New York (23 september 2015). ”Highlights of Pope Francis’ Visit to the United States” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/live/pope-visit-2015/. Läst 1 februari 2022. 
  44. ^ ”Trump: Meeting Pope Francis 'the honor of a lifetime'” (på amerikansk engelska). Fox News. 24 maj 2017. https://www.foxnews.com/politics/trump-meeting-pope-francis-the-honor-of-a-lifetime. Läst 24 september 2022. 
  45. ^ ”Tens of thousands pack stadium for first papal mass on Arabian Peninsula” (på engelska). Reuters. 5 februari 2019. https://www.reuters.com/article/us-pope-emirates-idUSKCN1PU0H9. Läst 24 september 2022. 
  46. ^ [a b] ”New Vatican Statue Proclaims Pope Francis' Concern For Refugees” (på engelska). HuffPost. 1 oktober 2019. https://www.huffpost.com/entry/angels-unaware-statue-pope-francis_n_5d93bf92e4b0ac3cddb05a56. Läst 14 januari 2022. 
  47. ^ ”Påvens tweet på ukrainska och ryska: Krig är ett nederlag - Vatican News”. www.vaticannews.va. 26 februari 2022. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2022-02/pavens-tweet-pa-ukrainska-och-ryska-krig-ar-ett-nederlag.html. Läst 26 februari 2022. 
  48. ^ ”Pope arrives in Kazakhstan to start Apostolic Journey - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 13 september 2022. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2022-09/pope-francis-arrival-apostolic-journey-kazakhstan.html. Läst 28 oktober 2022. 
  49. ^ Påvens intervju på planet tillbaka till Rom, Signum
  50. ^ Intervju med påven Franciskus Arkiverad 10 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., intervju av Antonio Spadara, svensk översättning av Anders Piltz i Signum nummer 3 2013
  51. ^ Pope witnesses marriage of 20 couples in St Peter’s Arkiverad 7 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., Catholic Herald, 2014-09-15
  52. ^ Svd 17 oktober 2014
  53. ^ ”El Cardenal Bergoglio asegura que la ley sobre el matrimonio gay es una «movida» de Satanás”. InfoCatólica. 8 juli 2010. http://infocatolica.com/?t=noticia&cod=6783. Läst 14 mars 2013. 
  54. ^ 2013: QX.se - QX.se: Nye påven ser homoäktenskap som "destruktivt"
  55. ^ http://time.com/3822482/pope-francis-women-church-society/
  56. ^ [a b] http://w2.vatican.va/content/francesco/en/encyclicals/documents/papa-francesco_20150524_enciclica-laudato-si.html
  57. ^ Reuters (21 maj 2021). ”Pope Francis to get first electric popemobile from U.S. firm Fisker” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/technology/pope-francis-get-first-electric-popemobile-us-firm-fisker-2021-05-21/. Läst 14 januari 2022. 
  58. ^ ”Latin Mass Society: ‘Traditionis Custodes’ Regulates Not Abrogrates Older Liturgy” (på engelska). NCR. https://www.ncregister.com/news/latin-mass-society-traditionis-custodes-regulates-not-abrogrates-older-liturgy. Läst 4 mars 2022. 
  59. ^ http://w2.vatican.va/content/francesco/en/encyclicals/documents/papa-francesco_20130629_enciclica-lumen-fidei.html
  60. ^ http://w2.vatican.va/content/francesco/en/apost_letters/documents/papa-francesco_bolla_20150411_misericordiae-vultus.html
  61. ^ ”Pope’s New Encyclical ‘Fratelli Tutti’ Outlines Vision for a Better World” (på engelska). NCR. https://www.ncregister.com/news/pope-s-new-encyclical-fratelli-tutti-outlines-vision-for-a-better-world. Läst 28 oktober 2022. 
  62. ^ ”Pope Francis issues long-awaited reform of Vatican penal law - The Washington Post”. web.archive.org. 4 juni 2021. Arkiverad från originalet den 4 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210604194621/https://www.washingtonpost.com/religion/pope-francis-issues-long-awaited-reform-of-vatican-penal-law/2021/06/01/fb957d84-c320-11eb-89a4-b7ae22aa193e_story.html. Läst 28 oktober 2022. 
  63. ^ ”Does Pope Francis have a cunning plan?” (på engelska). independent. https://www.independent.ie/opinion/does-pope-francis-have-a-cunning-plan-30444898.html. Läst 29 oktober 2022. 
  64. ^ McGough, Michael (1 januari 2014). ”Pope Francis named Esquire's 'Best Dressed Man of 2013' - but why?” (på engelska). The Sydney Morning Herald. https://www.smh.com.au/world/pope-francis-named-esquires-best-dressed-man-of-2013--but-why-20140101-hv7ab.html. Läst 29 oktober 2022. 
  65. ^ Releases, Forbes Press. ”2014 Ranking Of The World's Most Powerful People” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/forbespr/2014/11/05/2014-ranking-of-the-worlds-most-powerful-people/. Läst 29 oktober 2022. 
  66. ^ Ewalt, David M.. ”The World's Most Powerful People 2016” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/davidewalt/2016/12/14/the-worlds-most-powerful-people-2016/. Läst 29 oktober 2022. 
  67. ^ Garcia, Ahiza (19 mars 2016). ”Pope Francis gains 1 million Instagram followers in under 12 hours”. CNNMoney. https://money.cnn.com/2016/03/19/technology/instagram-pope-francis-account/index.html. Läst 29 oktober 2022. 
  68. ^ ”Påven utskriven från sjukhuset. Omfamnar och välsignar folket - Vatican News”. www.vaticannews.va. 1 april 2023. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2023-04/paven-utskriven-fran-sjukhuset-omfamnar-och-valsignar-folket0.html. Läst 1 april 2023. 

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Benedictus XVI 		Romersk-katolska kyrkans påve
2013– 		Efterträdare:
Innehar fortfarande posten
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Franciskus_(påve)&oldid=52321857"