Wikipedia

Franciskus (påve)

Katolska kyrkans 266:e påve 2013–2025
(Omdirigerad från Jorge Mario Bergoglio)
 Denna artikel handlar om en nyligen avliden person.
Uppgifterna i artikeln kan vara inaktuella och komma att ändras.
Mallen bör tas bort när uppgifterna är uppdaterade och inga större redigeringar görs i artikeln, i allmänhet efter ungefär en vecka. (2025-04)

Franciskus (latin: Franciscus), född Jorge Mario Bergoglio den 17 december 1936 i Buenos Aires, Argentina, död 21 april 2025 i Domus Sanctae Marthae i Vatikanstaten,[2] var Katolska kyrkans 266:e påve, biskop av Rom och Vatikanstatens statschef. Han valdes 2013 till påve Benedictus XVI:s efterträdare och innehade påveämbetet fram till sin död år 2025. Innan dess var han ärkebiskop av Buenos Aires.

Franciskus
Portrait of Pope Francis (2021) FXD.jpg
Påve Franciskus år 2021.
Påve 2013–2025
FöddJorge Mario Bergoglio
17 december 1936
Argentina Buenos Aires, Argentina
Död21 april 2025 (88 år)
Vatikanstaten Vatikanstaten
FöreträdareBenedictus XVI
ValspråkMiserando atque eligendo,[1] ungefär Obetydlig men ändå utvald
Påve i 12 år, 1 månad och 8 dagar
Franciskus namnteckning
Franciskus påvliga vapen

Franciskus föddes som Jorge Mario Bergoglio i Argentina av föräldrar invandrade från Italien. Han utbildade sig till och arbetade först som kemisk tekniker och nattklubbsvakt innan han påbörjade sin prästutbildning och inträdde i Jesuitorden. Han prästvigdes 1969, ledde Jesuitorden i Argentina 1973–1979, utnämndes till ärkebiskop av Buenos Aires 1998 och till kardinal av påve Johannes Paulus II 2001.

Bergoglio valdes till påve Benedictus XVI:s efterträdare, kort efter att den senare avträtt ämbetet, i en konklav 2013. Han antog sitt påvenamn till helgonet Franciskus av Assisis ära. Franciskus var den förste jesuiten på påvestolen och den förste icke-europén som valts till påve sedan den syriske påven Gregorius III (731–741), och den förste någonsin från Latinamerika och från södra halvklotet.

Franciskus, som har framställts som ödmjuk,[1][3] har beskrivit sig som "en son av kyrkan" och bekräftat traditionell katolsk doktrin. Samtidigt har han förespråkat ny betoning, inklusive uppvärdering av kvinnor i kyrkans organisation, förpliktelser gentemot fattiga och behövande samt ansträngningar till dialog mellan människor från olika bakgrunder och religiösa livsåskådningar. Därutöver har han inlett reformer av kurian. Den 31 oktober 2016 kom han till Sverige för att högtidlighålla reformationen och delta i From Conflict to Communion – Together in Hope.

Han har omnämnts som mindre formell i påveämbetet, till exempel genom bostadsvalet av gästhuset Domus Sanctae Marthae istället för den traditionella påvebostaden Apostoliska palatset, och genom enklare klädsel utan överflödig utsmyckning, med fiskarring i silver och bibehållande av pektoralkorset från kardinalsutnämningen.

Franciskus avled 88 år gammal på annandag påsk, den 21 april 2025, i Domus Sanctae Marthae till följd av stroke och påföljande hjärtsvikt.[4] Han är, efter egen önskan, begravd i basilikan Santa Maria Maggiore i Rom.

Biografi

redigera

Unga år

redigera

Franciskus föddes som Jorge Mario Bergoglio den 17 december 1936 i Buenos Aires, som ett av fem barn till de italienska invandrarna järnvägsarbetaren Mario José Bergoglio och hans hustru Regina María Sívori. Han hade fyra syskon.[3] Som barn har Bergoglio beskrivits som intelligent, djupt religiös och att han tyckte mycket om att dansa tango.[5] Under gymnasiet studerade han till kemitekniker och arbetade en kort period inom livsmedelsindustrin, innan han sökte sig till kyrkan.[6] Sin prästkallelse fann Bergoglio som 16-åring när han var på väg att möta vänner, men stannade av en ingivelse till vid Sankt Josefs Basilika i Buenos Aires.[5]

 
En ung Bergoglio under sina studier till präst

Utbildning

redigera

Vid 21 års ålder drabbades Bergoglio av lunginflammation, vilket gjorde att han var tvungen att få en del av sin högra lunga bortopererad.[6] I mars 1958 trädde Bergoglio in i Jesuitorden.[7] Efter inträdet i Jesuitorden sökte han sig till universitetsvärlden och studerade bland annat humaniora i Santiago i Chile. Han tog senare ut en licentiat-examen (motsvarande mastersexamen) i filosofi i Buenos Aires. Efter sin examen undervisade han i litteratur och psykologi på gymnasiet, samtidigt som han studerade teologi. År 1967 påbörjande Bergoglio sina studier vid teologiska fakulteten i San Miguel (Facultades de Filosofía y Teologiá de San Miguel),[8] strax utanför Buenos Aires.

Präst och jesuitledare

redigera

Bergoglio vigdes till präst 1969 och gav sina sista löften till Jesuitorden 1973. Mellan 1973 och 1979 verkade han som den högste ledaren för Jesuiterna i Argentina.[6] Under tiden som Bergoglio var ledare för Jesuiterna pågick även Smutsiga kriget i Argentina där politiska motståndare - inte minst på vänsterkanten - kidnappades och mördades. 1976 kidnappades två jesuitiska präster och återfanns först efter 5 månader, dock vid liv. Händelsen orsakade flera år senare en debatt om Bergoglios roll som ledare för Jesuiterna, där kritiker anklagade honom för att inte skyddat prästerna tillräckligt väl. Själv menade Bergoglio att han i hemlighet hade förhandlat med regeringen för att kunna få prästerna släppta i framtiden.[6] När han blev påve spreds ett foto där en präst, som påstods vara Bergoglio, gav sakramentet till diktatorn Jorge Rafael Videla. Fotografiet visade sig dock föreställa en annan präst.[9]

Efter tiden som ledare för Jesuiterna i Argentina studerade Bergoglio en tid på Irland 1980. Efter studierna där agerade han rektor på jesuiternas universitet San Miguel i Buenos Aires. Såväl teologiska som politiska skiljaktigheter inom Jesuitorden kopplade till Smutsiga kriget och befrielseteologin ledde till att han studerade en tid i Tyskland, varefter han tillbringade ett flertal år som andlig vägledare vid jesuiternas ordenshus i Córdoba, Argentina.[10]

Franciskus talade flytande spanska, italienska, tyska,[11] och latin.

Biskop och ärkebiskop

redigera

Bergoglio utnämndes 1992 till hjälpbiskop i Buenos Aires och några år senare, 1998, utsågs han till ärkebiskop av Buenos Aires. Som biskop ansågs hans teologi luta åt det konservativa hållet, samtidigt som han var politiskt och socialt aktiv. Han uttryckte självkritiska åsikter om kyrkans roll under det Smutsiga kriget, gjorde om församlingssystemet i Buenos Aires, fick ordning på kyrkans finanser och uttalade sig kritiskt mot abort. Han stärkte även kyrkans närvaro i de fattiga områdena och förbättrade relationerna med de ortodoxa kyrkorna.[10]

 
Bergoglio och Christina Fernández de Kirchner, Argentinas president 2007-15

Särskilt uppmärksammad blev Bergoglio för sin enkla livsstil under den ekonomiska kris i Argentina som påbörjades i slutet av 1990-talet och som nådde sin topp 2002 med en mycket snabb devalvering av den argentinska peson. Bergoglio gick eller åkte kollektivtrafik snarare än att åka med privatchaufför i limousin och bodde i en vanlig lägenhet i centrala Buenos Aires snarare än att bo i ärkebiskopens residens, vilket gjorde att han ansågs vara en ödmjuk biskop och gjorde honom populär.[6][12] Han var också känd för sin hängivenhet till heliga Thérèse av Jesusbarnet.

Med sin teologiskt konservativa inriktning hamnade Bergoglio i konflikt med både Néstor Kirchners (2003-07) och Christina Fernández de Kirchners (2007-15) regeringar, som politiskt låg strax till vänster om mitten. Särskilt uppmärksammat blev Bergoglios kritik mot att Fernández 2010 legaliserade samkönade äktenskap. [6]

Han valde som sitt motto "Miseriando atque eligindo". I november 2005 blev Bergoglio vald till ordförande i Argentinas biskopskonferens för en treårig mandatperiod, och i november 2008 blev han omvald till posten. Han gjorde det till vana som biskop att under skärtorsdagen, besöka platser såsom fängelser och sjukhus för att tvätta människors fötter. I december 2011 lämnade Bergoglio in sin avskedsansökan som ärkebiskop av Buenos Aires till påve Benedictus XVI, då han uppnått en ålder av 75 år. Han kvarstod dock på posten i väntan på att en efterträdare skulle utses av Vatikanen.

Kardinal (2001–2013)

redigera
 
Kardinal Bergoglio, 2008.

Den 21 februari 2001 under ett konsistorium utsågs Bergoglio till kardinal av Johannes Paulus II. Han utsågs till kardinalpräst med San Roberto Bellarmino i Parioli som titelkyrka. Han installerades i kyrkan den 14 oktober samma år.

Som kardinal blev Bergoglio associerad med "kommunionens och befrielsens brödraskap", en katolsk evangelisk lekmannarörelse. Bergoglio framträdde ibland vid den årliga sammankomsten "Rimini-mötet" som hölls i Italien. År 2005 godkände kardinal Bergoglio en begäran om saligförklaring för fem medlemmar i "Pallotine-gemenskapen" som mördades i kyrkan San Patricio i Belgrano.[13]

Efter att Johannes Paulus II hade avlidit den 2 april 2005, deltog Bergoglio i begravningen för denne. Han deltog som kardinalelektor i konklaven 2005 som valde Benedictus XVI. Han sågs redan då som en möjlig kandidat till påveämbetet.

Relation med regeringarna i Argentina

redigera
Det här avsnittet saknar väsentlig information och behöver kompletteras. (2025-04)
Saknad information: Bristfällig information om Bergoglios relationer till militärjunta, samt de anklagelser som riktats mot honom i denna kontext.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

1999 tillträdde Fernando de la Rúa som Argentinas president, som efterträdare till Carlos Menem. Som ärkebiskop celebrerade Bergoglio den årliga mässan i katedralen i Buenos Aires. Vid den tiden befarades det en ekonomisk kollaps i Argentina och kyrkan kritiserade de finanspolitiska åtgärderna som togs av regeringen, vilket ökade fattigdomen i landet.

När Bergoglio celebrerade mässan år 2004, deltog president Néstor Kirchner. Bergoglio efterfrågade en utökad politisk dialog, vilket ledde till att presidenten inte firade mässan i den kyrkan följande år. När Bergoglio 2013 valdes till påve skapade det blandade reaktioner i Argentina.

Påve

redigera

Franciskus blev katolska kyrkans 266:e påve när han 13 mars 2013 valdes till efterträdare till påve Benedictus XVI, som abdikerat.

Påveval

redigera

Franciskus blev vald till påve av konklaven under den andra dagen efter den femte omröstningen. Han valdes vid en ålder av 76 år.

Skulle Franciskus ha ett regentnummer, så skulle det varit I. Till skillnad från Johannes Paulus I, som var påve 1978 och använde sig av regentnummer I redan innan han hade efterträtts av Johannes Paulus II, så använde Franciskus enligt Vatikanen formellt inget regentnummer eftersom han var den dittills ende påven med namnet Franciskus.[14]

Franciskus var den förste från Amerika att bli vald till påve. Han var vid tillträdandet den förste icke-europeiske påven på 1 272 år, sedan Syrienfödde Gregorius III var påve mellan år 731 och 741.[15]

Efter att ha valt sitt namn var bland det första Franciskus gjorde att ge en Urbi et Orbi-välsignelse till de pilgrimer som samlats på Petersplatsen. Före välsignelsen bad påven de samlade att be för hans företrädare Benedictus XVI och för honom själv som den nye biskopen av Rom.[16]

Under sitt första framträdande som påve på balkongen i Peterskyrkan bar Franciskus en vit kassock och inte den röda mozettan som användes av tidigare påvar.[17] Han bar även det kors han använt som ärkebiskop av Buenos Aires och inte det av guld som bars av hans företrädare.

Franciskus installerades som påve och celebrerade sin första mässa på Petersplatsen 19 mars 2013. Vid mässan närvarade flera religiösa och politiska ledare.[18] Hans predikan fokuserade på Sankt Josef.

Val av namn

redigera
 
Påveinstallationen 19 mars 2013

Franciskus förklarade sitt namnval under sin audiens den 16 mars 2013 och enligt vad Vatikanen uppgav tog han sig sitt påvenamn efter Franciskus av Assisi.[19] Han var den förste påven med namnet Franciskus och Vatikanen klargjorde att hans officiella namn var "Franciskus" utan regentnumret "I". Däremot tillkommer ett regentnummer om det senare kommer ännu en påve med namnet "Franciskus".[20] Franciskus var den förste påve att införa ett nytt namn sedan 900-talet, då bruket att tillträdande påvar byter namn började. Den senaste påven som före honom bar ett namn som ingen tidigare påve hade haft var Lando år 913–914.

Påvenamn översätts ofta på olika språk, men i Franciskus fall har den svenska varianten endast en något avvikande stavning. Franciskus motsvarar språkligt det svenska namnet Frans, ett namn som används på Franciskus på danska och på norska; på engelska kallas han Francis, på italienska Francesco och på tyska Franziskus.

Covid-19-pandemin

redigera

Franciskus var påve under Covid-19-pandemin. Påven ställde in sina regelbundna audienser på Petersplatsen för att hindra spridning av viruset, vilket starkt påverkade Italien.[21] Den 27 mars 2020 gav påven en extra Urbi et Orbi-välsignelse med anledning av pandemin. Vidare uppmanade påven präster att besöka patienter och arbetande på sjukhus.[22]

 
Franciskus under helgonförklaringen av påve Johannes XXIII och påve Johannes Paulus II, 2014.

Kanoniseringar och beatifikationer

redigera

Franciskus helgonförklarade och saligförklarade flera personer under sin tid som påve. Han höll sin första helgonförklaring den 12 maj 2013 då han kanoniserade martyrerna från Otranto, samt systrarna Laura av heliga Katarina av Siena och María Guadalupe García Zavala. Under sin första helgonförklaring passerade Franciskus påve Johannes Paulus II:s rekord i antalet kanoniserade personer under ett pontifikat.[23] Han helgonförklarade den 27 april 2014 påve Johannes Paulus II och påve Johannes XXIII. Den 14 januari 2015, under ett besök på Sri Lanka, kanoniserade påven Joseph Vaz. Den 5 juni 2016 helgonförklarades svenska Elisabeth Hesselblad och Stanislaus Papczynski. Den 4 september 2016 kanoniserades Moder Teresa.[24] Påve Johannes Paulus I saligförklarades av Franciskus den 4 september 2022.[25]

Kyrkolärare

redigera

Franciskus upphöjde två personer till kyrkolärare: Sankt Gregorios av Narek, år 2015[26], samt Sankt Irenaeus av Lyon, år 2022.[27]

Konsistorium

redigera

Franciskus höll sitt första konsistorium 22 februari 2014, där han installerade 19 nya kardinaler. Det var ett av de få tillfällen då Franciskus mötte sin företrädare påve Benedictus XVI.[28] Benedictus XVI närvarade även vid Franciskus andra konsistorium 14 februari 2015, där 20 nya kardinaler installerades, varav 15 var under åldern 80 och fem över 80 år. Det tredje konsistoriet hölls 19 november 2016, med installation av 17 nya kardinaler. Det fjärde hölls 28 juni 2017, där fem nya kardinaler installerades. 14 nya kardinaler installerades i hans femte konsistorium, den 28 juni 2018.

Efter påvens Angelusbön 1 september 2019 annonserade han valet av 13 nya kardinaler. Den 28 november 2020 installerades 13 nya kardinaler.

Kurian

redigera

Vid sitt tillträde i mars 2013 bad påven de i Kurians ledande ställningar att provisoriskt fortsätta sina arbeten. Till sin privata sekreterare valde Franciskus Alfred Xuereb.[29] Franciskus avskaffade bonusarna som tidigare betalats till Vatikanens anställda vid valet av en påve, uppgående till flera miljoner euro. Franciskus valde istället att skänka pengarna till välgörenhet.[30] Den 13 april 2013 valde påven åtta kardinaler till kardinalsrådet. Påven avskaffade även bonusen på 25 000 euro som betalats ut till de kardinaler som tjänstgjort i tillsynsstyrelsen för Vatikanens bank.[31]

 
Påven öppnar den Heliga porten, 2015.

Barmhärtighetens år

redigera
Huvudartikel: Heliga porten

Påven utlyste ett extraordinärt jubelår, från 8 december 2015 till Kristus Konungens fest den 20 november 2016. I och med detta öppnades den Heliga porten i Sankt Peterskyrkan. Närvarande vid öppnandet var bland andra påve Benedictus XVI.

Finansiell korruption

redigera

Franciskus fick mandat att tillsätta några kardinaler att reda ut Vatikanens finanser, som följd av skandaler under både påve Benedictus XVI och Johannes Paulus II pontifikat. Han meddelade att han var fast besluten att stoppa korruptionen, men att han inte var särskilt optimistisk eftersom det är ett mänskligt problem som går tillbaka århundraden i historien.[32][uppföljning saknas]

 
Påve Franciskus tillsammans med patriarken av Konstantinopel Bartolomaios I i Jerusalem, 2014.

Ekumenik och interreligiös dialog

redigera

Den 19 mars 2013 bekräftade Franciskus att han, i andan av det andra Vatikankonciliet, skulle fortsätta den ekumeniska och interreligiösa dialogen tillsammans med andra företrädare för olika samfund.

2013, när ärkebiskopen av Canterbury Justin Welby mottogs, talade påven om nödvändigheten med samarbete mellan katoliker och anglikaner, och menade att utan denna dialog skulle större svårigheter i den ekumeniska dialogen uppstå.[33]

I november 2014 besökte påven patriarken av Konstantinopel Bartolomaios I.[34]

Den 12 februari 2016 mötte Franciskus Rysk-ortodoxa kyrkans patriark Kirill av Moskva.[35]

Den 9 mars 2019 mötte påven presidenten i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Russell M. Nelson.

Resor och deltagande i internationell politik

redigera
 
Franciskus och Barack Obama 2014.
 
Länder besökta av påve Franciskus

Franciskus hade en betydande roll internationellt. Han hade framför allt en nyckelroll i förbättrandet av de diplomatiska relationerna mellan USA och Kuba. En enighet nåddes och annonserades av USA:s president Barack Obama och Kubas president Raúl Castro den 17 december 2014. Den 19 december var huvudrubriken i Los Angeles Times "Bridge to Cuba via Vatican".[36] Påven besökte Kuba i september 2015. I maj 2015 mötte påven president Raúl Castro. Efter besöket i Vatikanen sade Castro att han övervägde att åter inträda i den katolska kyrkan.[37]

I maj 2014 besökte påven Israel där han höll tretton tal.[38] I maj 2015 välkomnade påven ledare för Palestina till Vatikanen.

6 juni 2015 besökte Franciskus huvudstaden i Bosnien och Hercegovina, Sarajevo. Han manade där till fred i den multireligiösa staden som beskrives som "Europas Jerusalem". Den 25 september 2015 höll påven ett tal inför FN:s generalförsamling i New York.[39]

Den 24 maj 2017 mötte Franciskus USA:s president Donald Trump i Vatikanen. De diskuterade bland annat katolikers bidrag till USA och världen. Vidare diskuterades terrorism och radikalisering av unga. Vatikanens statssekreterare Pietro Parolin lyfte frågan om klimatförändringarna och uppmuntrade president Trump att stanna i Parisavtalet.[40]

2018 besökte Franciskus Irland, första påvebesöket på Irland sedan Johannes Paulus II besökte landet 1979.

 
Påven besöker Betlehem i maj 2014.

I februari 2019 besökte påven Förenade arabemiraten och blev den första påven att hålla en påvlig mässa på den arabiska halvön med mer än 120 000 deltagare i mässan.[41]

I mars 2021 gjorde påven en historisk resa till Irak. Där mötte han bland andra muslimska ledare i landet. Han besökte där Abrahams födelseort.

I dialog med både länder i Europa och USA, betonade Franciskus flyktingars och migranters rättigheter. Han placerade en staty på Petersplatsen för att ge fokus till ämnet.[42]

 
Påven under G7-mötet, tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, 2024.

Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022, uttryckte påven sitt stöd för de drabbade människorna. Han har bland annat uttryckt sig med orden: "Varje krig lämnar efter sig en sämre värld. Krig är ett politiskt och mänskligt misslyckande, en skamlig kapitulering och ett nederlag för ondskans makt".[43] I mars 2022 vigde påven Ryssland och Ukraina åt Marias obefläckade hjärta.[44] I maj 2023 tog påven emot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vatikanen för att bland annat diskutera det pågående kriget i Ukraina.[45] Påven adresserade i sina tal både Ukrainas president Zelenskyj och Rysslands president Vladimir Putin för att försöka uppnå fred mellan länderna.[46]

I september 2022 besökte påven Kazakstan, hans 38:e apostoliska resa. Den interreligiösa dialogen stod i fokus för besöket.[47]

I april 2023 besökte påven Ungern och firade mässa i Budapest.[48]

Hamas attack mot Israel i oktober 2023 fördömdes av påven och han kritiserade senare Israels handlingar i Gazaremsan.[49] Under kriget talade Franciskus om behovet av vapenvila och frigivandet av gisslan som tagits under kriget, samt om behovet av en tvåstatslösning.[50][51] Påven hade dessutom under kriget kontakt med den katolska församlingen i Gaza.[52]

Den 14 juni 2024 talade påven på G7-mötet som hölls i Fasano, Italien. Det var första gången som en påve deltagit på ett G7-möte.[53] I talet pekade påven på: "möjligheter, faror och effekter av artificiell intelligens. Mänskligheten är dömd till en hopplös framtid om förmågan att bestämma över sig själva och sina liv fråntas dem, och dömer dem att vara beroende av maskiners beslut." [54][55]

Påven besökte i september 2024 Indonesien, som är ett land med en stor muslimsk befolkning. Under sitt besök deltog påven i interreligiösa möten och besökte bland annat en moské.[56]

Den 11 januari 2025 erhöll Franciskus frihetsmedaljen från USA:s 46:e president Joe Biden.[57]

Sverigebesök och katolska kyrkan i Sverige

redigera

2016 besökte påven Sverige, för att uppmärksamma 500-årsminnet av reformationen.[58] Han firade en ekumenisk gudstjänst i Lunds domkyrka, samt mässa i Malmö. Den 28 juni 2017 utnämnde påven Anders Arborelius, biskop av Stockholms katolska stift, till kardinal. Arborelius blev således den förste svenske kardinalen.[59]

Sveriges television sände traditionsenligt midnattsmässorna från Peterskyrkan som Franciskus ledde på påskafton och julafton.[60]

I maj 2015 välkomnade påven Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Jackelén blev därmed den första kvinnliga ärkebiskopen att välkomnas till Vatikanen.[61]

Självbiografi

redigera

Franciskus blev den förste sittande påven att publicera en självbiografi. Den engelska översättningen publicerades den 15 januari 2025.[62]

Hälsa och bortgång

redigera
 
Procession med påve Franciskus kropp inför Lit de parade i Peterskyrkan, den 23 april 2025.

I mars 2023 skrevs Franciskus in på Gemellisjukhuset i Rom för hälsokontroll efter att han hade uppgivit andningsbesvär. Påven stannade kvar på sjukhuset, men blev utskriven några dagar senare och kunde därefter fira påsknattens mässa under påskaftonen.[63] I juni 2023 genomgick påven en operation på ett sjukhus i Rom.[64]

Den 14 februari 2025 blev han inlagd på Gemellisjukhuset med anledning av bronkit.[65] Hans tillstånd beskrevs flertalet gånger som "kritiskt" under sjukhusvistelsen.[66] Han gjorde sitt första framträdande för allmänheten den 23 mars 2025 och senare samma dag blev han utskriven från sjukhuset.[67][68]

Franciskus sista mottagning ägde rum på påskdagen 20 april 2025, då han mötte USA:s vicepresident J.D. Vance.[69] Han gjorde sitt sista offentliga framträdande på Peterskyrkans balkong under påskdagens Urbi et Orbi. Han färdades därefter i sin påvemobil på Petersplatsen. Klockan 07.35 morgonen därpå, annandag påsk, avled han i sitt hem, residenset Domus Sanctae Marthae, till följd av en stroke och påföljande hjärtsvikt.[4][70] Beskedet om Franciskus bortgång meddelades genom Vatikanens camerlengo Kevin Farrell.[71]

 
Procession med Franciskus kista under begravningsmässan, den 26 april 2025. I bilden t.v. skymtas Sveriges statsminister Ulf Kristersson som deltog på begravningen.

Begravning

redigera

Franciskus begravning ägde rum den 26 april 2025 på Petersplatsen och leddes av kardinal Giovanni Battista Re.[72] På begravningen deltog omkring 130 utländska delegationer[73] däribland kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.

I sitt andliga testamente hade Franciskus bett om att få begravas i basilikan Santa Maria Maggiore i Rom[74][75] och han begravdes i en nisch mellan Cappella Paolina och Cappella Sforza i Santa Maria Maggiore efter en procession från Petersplatsen, där begravningsmässan firades, till Santa Maria Maggiore den 26 april 2025.[76]

Ställningstaganden

redigera

I Argentina gjorde sig Franciskus (då Bergoglio) känd för sitt engagemang för fattiga, bland annat genom att be argentinarna att inte resa till Rom när han blev utnämnd till kardinal, utan hellre skänka pengarna till de fattiga. Han uppmärksammades också för sitt enkla leverne, som innebar att han bodde i en mindre lägenhet i Buenos Aires och avstod från privatchaufför. I stället använde han sig gärna av kollektiva transportmedel.[77] I samband med en strejk 2011 talade Bergoglio om skillnaden mellan "fattiga som förföljs för att de kräver arbete, och rika som applåderas när de flyr från rättvisan".[78]

Bergoglios roll under den argentinska diktaturen debatterades redan innan han blev påve. Medan somliga menar att han som ledare för Jesuitorden stödde diktaturens bortförande av politiska motståndare, menar andra att han tvärtom räddade livet på dissidenter genom att gömma dem från militären. Det har också sagts att han medverkade till att återupprätta förtroendet för katolska kyrkan efter diktaturen.[79]

Som påve Franciskus uttryckte han sitt stöd och medlidande med offer för trafficking,[80] vilket var ämnet för Världsfredsdagen 1 januari 2015.[81] I december 2014 kallade han flera av världsreligionernas ledare till Casina Pio IV, Vatikanen, vilka gemensamt undertecknade en deklaration mot trafficking, i vilken det definierades som modernt slaveri och som ett brott mot mänskligheten.[82]

 
Franciskus på Petersplatsen i maj 2013, två månader efter att han utsågs till påve.

Påven exkommunicerade maffian, och 'Ndranghetan omnämndes särskilt, i juni 2014.[83]

2015 utnämnde Franciskus armeniern Gregorios av Narek till kyrkolärare, och vid den gudomliga barmhärtighetens söndags mässa i Peterskyrkan 12 april samma år höll han tal till armenier med anledning av hedrandet av hundraårsminnet av armeniska folkmordet.[84] Vid den historiskt ekumeniska högmässan deltog Karekin II och Aram I, såväl som Nerses Bedros XIX Tarmouni och Armeniens president Serzj Sargsian.[85] Att Franciskus använde benämningen "folkmord" för det som armenierna utsatts för, ledde till en diplomatisk kris med Turkiet som återkallade sin ambassadör från Vatikanen.[86][87]

Syn på familje- och sexualfrågor

redigera

Franciskus yttrade sig mer tolerant än sina föregångare i frågor som rör homosexualitet, sexuell samlevnad före äktenskapet samt vigsel av par som gått igenom skilsmässa. I en intervju 2013 gav han som svar på en fråga om en präst som anklagades för att ha haft homosexuella förbindelser: "Men om en person är homosexuell och söker Gud och är av god vilja, vem är då jag att döma en sådan människa?"[88] I en intervju av Antonio Spadara i den italienska tidskriften La Civiltà Cattolica sade Franciskus att "kyrkan inte kan fokusera enbart på frågor om abort, preventivmedel och äktenskap mellan homosexuella – att dessa frågor måste diskuteras i ett sammanhang, och att man inte måste tala om dem hela tiden".[89] Han medverkade själv som påve vid vigsel av par som varit sammanboende före vigseln.[90]

Franciskus mer toleranta syn på dessa frågor återspeglades också i det utkast från biskopssynoden som publicerades 13 oktober 2014, vilket i sin tur mötts av intern kritik från många av katolska kyrkans företrädare.[91]

I frågan om samkönade äktenskap intog han dock en mer traditionell syn. Som ärkebiskop av Buenos Aires yttrade han sig kraftfullt emot det lagförslag om samkönade äktenskap som behandlades i Argentina 2010.[92][93]

Franciskus talade vid ett flertal tillfällen för att kvinnor måste få en starkare roll i kyrkan och samhället. Kvinnor ska inte betraktas som mannens opposition/motsats eller underordade, menade Franciskus. Han avfärdade emellertid genusteori, eftersom den som han såg det syftar till att utplåna könsliga olikheter, vilket han ansåg vara problemet, inte lösningen. Könen är, ansåg Franciskus, komplement till varandra.[94]

Miljöfrågor

redigera
 
Franciskus på besök i en favela i Brasilien under världsungdomsdagarna, 2013.

Franciskus tog sitt påvenamn efter den helige Franciskus av Assisi, och ville i likhet med honom bry sig om skapelsen. Han publicerade en encyklika om miljön i maj 2015, Laudato si´.[95] Vatikanens statssekreterare Pietro Parolin påtalade klimatförändringarna under ett möte med USA:s president Donald Trump i maj 2017, där Trump uppmanades att inte ta USA ut ur Parisavtalet.[96] Till klimatmötet i Glasgow, Skottland 2021 sände påven en kardinal för att uppmärksamma klimatmötet. Samma år meddelades det att påven skulle börja använda en elektrisk påvemobil från 2022.[97]

Flyktingar och migranter

redigera

Påve Franciskus var en förkämpe för att belysa frågan om hjälp åt flyktingar. I september 2019 på Kyrkans dag för flyktingar och migranter, installerades en ny staty på Petersplatsen, för att uppmärksamma människor på flykt.[42]

Traditionis custodes

redigera

I juli 2021 författade Franciskus en skrivelse (motu proprio) med namnet Traditionis custodes, som ändrade ett beslut taget av hans föregångare påve Benedictus XVI. De nya direktiven av påven medförde nya restriktioner för firandet av den traditionella latinska mässan. Beslutet kritiserades av kardinaler och andra biskopar, däribland kardinal Raymond Burke.[98]

Styrandet av kyrkan

redigera

Franciskus efterlyste en decentralisering av styret från Rom och efterfrågade istället en övergång till ett synodalt sätt att fatta beslut i dialog med folket.[99]

I offentligheten

redigera
 
Påven i rullstol under världsungdomsdagen i Lissabon, 2023.

Påve Franciskus framställdes ofta i media som en progressiv påve med liberala värderingar.[100] I december 2013 blev Franciskus utsedd till "Person of the Year" i både Time och The Advocate i hopp om förändringar inom kurian. Han blev även utsedd till "Best-dressed man" år 2013 i Esquire för hans enkla klädesplagg med en modern och förenklad design.[101] I november 2014 rankades Franciskus som världens fjärde mäktigaste man enligt Forbes och var den ende som inte var politiker inom toppen av rankningen.[102] 2016 rankades han som världens femte mäktigaste man av Forbes.[103]

Den 19 mars 2016 blev Franciskus den förste påven med ett konto på instagram. Inom tolv timmar hade påven över en miljon följare på plattformen.[104]

Filmer

redigera

Det har gjorts flera dokumentärer om påve Franciskus, bland dem Chiamatemi Francesco (på engelska Call Me Francis) (2015). 2019 hade spelfilmen The Two Popes, som skildrar påve Franciskus' relation med företrädaren Benedictus XVI, premiär.

Officiella skrivelser

redigera

Encyklikor

redigera

Franciskus utgav 2013 encyklikan Lumen fidei ('Trons ljus') om den kristna tron.[105], baserad på utkast färdigställda av hans föregångare Benedikt XVI. I november 2013 publicerade han den apostoliska exhortationen Evangelii gaudium ('Evangeliets glädje'). I maj 2015 gav påven ut encyklikan Laudato si ('Lovad vare' eller 'Lovad vare du') om omtanken för vårt gemensamma hem, jorden.[95] Den 4 oktober 2020 på festdagen för helige Franciskus av Assisi publicerade påven encyklikan Fratelli tutti om broderskap och social vänskap, med den helige Franciskus ord om universellt broder- och systerskap.[106][107]

Bullor

redigera

Med anledning av konvokationen av jubelåret 2016 för nåden utkom han i april 2015 med bullan Misericordiae Vultus ('Nådens ansikte').[108]

Apostoliska brev

redigera
  • Evangelii gaudium (24 november 2013)
  • Fidelis dispensator et prudens (24 februari 2014)
  • Mitis Iudex Dominus Jesus (11 september 2015)
  • Amoris laetitia (8 april 2016)
  • Maiorem hac dilectionem (11 juli 2017)
  • Imparare a congedarsi (12 februari 2018)
  • Gaudete et exsultate (9 april 2018)
  • Aperuit illis (30 september 2019)
  • Admirabile signum (1 december 2019)
  • Querida Amazonia (12 februari 2020)
  • Patris corde (8 december 2020)
  • Antiquum ministerium (10 maj 2021)
  • Traditionis custodes (16 juli 2021)
  • Praedicate Evangelium (19 mars 2022)
  • Desiderio Desideravi (29 juni 2022)
  • Totum amoris est (28 december 2022)
  • In Ecclesiarum Communione (6 januari 2023)
  • Vos estis lux mundi (25 mars 2023)
  • Laudate Deum (4 oktober 2023)
  • Ad theologiam promovendam (1 november 2023)
  • Fide incensus (18 maj 2024)
  • Fratello sole (21 juni 2024)

[109] [110] [111]

Distinktioner

redigera

Utländska ordnar

redigera
  •   Bolivia:  : "La Orden del Cóndor de los Andes" (9 juli 2015)[112]
  •   Bolivia: Förtjänstorder (9 juli 2015)[112]
  •   Polen:  : Order Uśmiechu (26 april 2016)[113]
  •   USA: : Frihetsmedaljen (11 januari 2025)[114][57]

Bildgalleri

redigera

Ett urval med bilder från påve Franciskus tid som påve.

  •  
    Påven i mars 2013
  •  
    Påven på Petersplatsen 2014
  •  
    Påven i Vita huset med USA:s 44:e president Barack Obama 2015
  •  
    Påven firar mässa i Mexiko 2016
  •  
    Påven och USA:s 45:e president Donald Trump 2017
  •  
    Påven och USA:s 46:e president Joe Biden 2021
  •  
    Påven under ett besök i Grekland 2021

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] NPR.org 13 mars 2013: Pope Francis: Simple Image, Complex Past, läst 17 mars 2013
  2. ^ Sveriges Radio (21 april 2025). ”Påve Franciskus är död - Nyheter (Ekot)”. www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/just-nu-pave-franciskus-ar-dod. Läst 21 april 2025. 
  3. ^ [a b] 2013: CBS New York (CBS Local Media) - New Pope, Francis, Known As Humble Man with a Focus on Social Outreach. Läst 2013-03-13
  4. ^ [a b] Hansson, Oscar (21 april 2025). ”Påve Franciskus har avlidit”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/pave-franciskus-har-avlidit. Läst 21 april 2025. 
  5. ^ [a b] Wolfe, Jonathan (21 april 2025). ”A Timeline of the Life of Pope Francis” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2025/04/21/world/europe/pope-francis-life-timeline.html. Läst 21 april 2025. 
  6. ^ [a b c d e f] ”Francis | Biography, Pope | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 21 april 2025. https://www.britannica.com/biography/Francis-I-pope. Läst 22 april 2025. 
  7. ^ ”The Legacy of the “People’s Pope”” (på amerikansk engelska). Biography. 21 april 2025. https://www.biography.com/religious-figures/pope-francis#early-life-and-education. Läst 21 april 2025. 
  8. ^ Toward The Conclave Part III: The Candidates'". Arkiverad 15 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine.. 18 april 2005. Läst den 14 mars 2013.
  9. ^ Fernández, Joaquín Garau y Pablo Martín. ”The fake viral photo of pope Francis: who is the priest that gives the communion to Videla” (på spanska). www.cronista.com. https://www.cronista.com/infotechnology/internet/The-fake-viral-photo-of-pope-Francis-who-is-the-priest-that-gives-the-communion-to-Videla-20130319-0002.html. Läst 4 mars 2022. 
  10. ^ [a b] ”Frans - 1936-2025 - Pave” (på danska). Lex. 22 april 2025. https://lex.dk/Frans. Läst 26 april 2025. 
  11. ^ ”Pope Francis: 13 key facts about the new pontiff” (på engelska). The Guardian. 13 mars 2013. http://www.guardian.co.uk/world/2013/mar/13/new-pope-thirteen-key-facts. Läst 16 mars 2013. 
  12. ^ ”Profile: New pope, Jesuit Bergoglio, was runner-up in 2005 conclave” (på engelska). National Catholic Reporter. 3 mars 2013. https://www.ncronline.org/blogs/ncr-today/profile-new-pope-jesuit-bergoglio-was-runner-2005-conclave. Läst 24 september 2022. 
  13. ^ ”Sainthood effort for 5 slain recalls Argentine dirty war”. Chicago Tribune. https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-2005-08-12-0508120166-story.html. Läst 29 oktober 2022. 
  14. ^ ”Pope Francis: A Saintly Name, Hold The 'I'” (på engelska). National Public Radio. 13 mars 2013. Arkiverad från originalet den 15 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130315221824/http://bigstory.ap.org/article/francis-without-roman-numeral. Läst 21 mars 2013.  och
    ”Francis without Roman numeral” (på engelska). Associated Press. 13 mars 2013. http://www.npr.org/blogs/thetwo-way/2013/03/13/174237155/pope-francis-a-saintly-name-hold-the-i. Läst 21 mars 2013. 
  15. ^ 2013: (13 mar) Financial Times. - New Pope is an Argentine
  16. ^ ”Pope Francis delivers first blessing, asks world for prayers” (på engelska). Reuters. 13 mars 2013. https://www.reuters.com/article/pope-francis-blessing-idINDEE92C0FE20130313. Läst 28 februari 2022. 
  17. ^ ”Pope Francis' personality begins to change routines” (på engelska). Catholic News Agency. https://www.catholicnewsagency.com/news/26793/pope-francis-personality-begins-to-change-routines. Läst 28 februari 2022. 
  18. ^ ”Pope Francis in plea for poor as inauguration Mass held” (på brittisk engelska). BBC News. 19 mars 2013. https://www.bbc.com/news/world-europe-21839069. Läst 14 januari 2022. 
  19. ^ 2013: CNN - CNN Vatican analyst: Pope Francis' name choice 'precedent shattering'
  20. ^ ”Vatican: It's Pope Francis, not Pope Francis I - latimes.com”. web.archive.org. 15 mars 2013. Arkiverad från originalet den 15 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130315094438/http://www.latimes.com/news/world/worldnow/la-fg-wn-vatican-pope-francis-name-20130313,0,1309501.story. Läst 14 januari 2022. 
  21. ^ ”Pope cancels main public appearances to stop crowds gathering amid coronavirus” (på engelska). Reuters. 7 mars 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-pope-idUSKBN20U0JH. Läst 27 december 2021. 
  22. ^ Auto, Hermes (10 mars 2020). ”Pope tells priests to go out and meet the coronavirus sick | The Straits Times” (på engelska). www.straitstimes.com. https://www.straitstimes.com/world/europe/pope-tells-priests-to-go-out-and-meet-the-coronavirus-sick. Läst 28 februari 2022. 
  23. ^ ”Francis canonises first saints of his papacy” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2013/5/12/francis-canonises-first-saints-of-his-papacy. Läst 13 januari 2025. 
  24. ^ ”Pope Proclaims 2 New Saints in Canonization Mass” (på engelska). Voice of America. 5 juni 2016. https://www.voanews.com/a/pope-new-saints/3362508.html. Läst 13 januari 2025. 
  25. ^ ”Pope Francis officially declares John Paul I ‘venerable’ | CatholicHerald.co.uk”. web.archive.org. 10 november 2017. Arkiverad från originalet den 10 november 2017. https://web.archive.org/web/20171110091738/http://www.catholicherald.co.uk/news/2017/11/09/pope-francis-officially-declares-john-paul-i-venerable/. Läst 3 juli 2023. 
  26. ^ ”Newest Doctor of the Church: St Gregory of Narek” (på engelska). Arkiverad från originalet den 16 november 2017. https://web.archive.org/web/20171116130801/http://en.radiovaticana.va/news/2015/04/13/newest_doctor_of_the_church_st_gregory_of_narek/1136368. Läst 13 januari 2025. 
  27. ^ Junno Arocho Esteves. ”Pope declares St. Irenaeus a doctor of the church” (på engelska). www.ncronline.org. https://www.ncronline.org/news/theology/pope-receives-proposal-declare-st-irenaeus-doctor-church. Läst 13 januari 2025. 
  28. ^ ”Pope Francis inducts new cardinals as predecessor Benedict looks on” (på engelska). Reuters. 22 februari 2014. https://www.reuters.com/article/us-pope-consistory-benedict-idUSBREA1L07X20140222. Läst 14 januari 2022. 
  29. ^ ”Gozitan Mgr Alfred Xuereb appointed Pope's official secretary” (på engelska). MaltaToday.com.mt. http://www.maltatoday.com.mt/news/world/25453/gozitan-mons-alfred-xuereb-appointed-pope-francis-secretary-20130318. Läst 28 oktober 2022. 
  30. ^ ”Pope scraps Vatican staff bonuses, directs money to charity” (på engelska). UPI. https://www.upi.com/Top_News/World-News/2013/04/19/Pope-scraps-Vatican-staff-bonuses-directs-money-to-charity/14541366354800/. Läst 28 oktober 2022. 
  31. ^ ”Pope Francis sets up a group of eight cardinals to advise him” (på italienska). lastampa.it. 15 april 2013. https://www.lastampa.it/vatican-insider/en/2013/04/15/news/pope-francis-sets-up-a-group-of-eight-cardinals-to-advise-him-1.36103794. Läst 28 oktober 2022. 
  32. ^ ”Pope shakes up running of Vatican funds after London property scandal” (på engelska). Reuters. 5 november 2020. https://www.reuters.com/article/uk-vatican-finances-idUKKBN27L1MO. Läst 29 oktober 2022. 
  33. ^ https://www.osservatoreromano.va/de/news/auf-dem-weg-zur-einheit
  34. ^ ”The pope and the patriarch – DW – 11/30/2014” (på engelska). dw.com. https://www.dw.com/en/pope-meets-orthodox-leader-at-close-of-turkish-trip/a-18102284. Läst 20 december 2022. 
  35. ^ ”Pope and patriarch meet in historic talks – DW – 02/13/2016” (på engelska). dw.com. https://www.dw.com/en/pope-francis-meets-orthodox-patriarch-kirill-in-historic-talks/a-19046027. Läst 20 december 2022. 
  36. ^ ”Friday, Dec. 19, 2014” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. 19 december 2014. https://www.latimes.com/local/la-todays-paper-20141219-htmlstory.html. Läst 1 februari 2022. 
  37. ^ Eliott C. McLaughlin. ”After Pope Francis confab, Raul Castro may pray again”. CNN. https://www.cnn.com/2015/05/10/europe/italy-raul-castro-pope-francis-meeting/index.html. Läst 4 mars 2022. 
  38. ^ ”Pope Francis to tread careful path on Mid-East visit” (på brittisk engelska). BBC News. 22 maj 2014. https://www.bbc.com/news/world-europe-27469349. Läst 1 februari 2022. 
  39. ^ ”Highlights of Pope Francis’ Visit to the United States” (på amerikansk engelska). The New York Times. 23 september 2015. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/live/pope-visit-2015/. Läst 1 februari 2022. 
  40. ^ ”Trump: Meeting Pope Francis 'the honor of a lifetime'” (på amerikansk engelska). Fox News. 24 maj 2017. https://www.foxnews.com/politics/trump-meeting-pope-francis-the-honor-of-a-lifetime. Läst 24 september 2022. 
  41. ^ ”Tens of thousands pack stadium for first papal mass on Arabian Peninsula” (på engelska). Reuters. 5 februari 2019. https://www.reuters.com/article/us-pope-emirates-idUSKCN1PU0H9. Läst 24 september 2022. 
  42. ^ [a b] ”New Vatican Statue Proclaims Pope Francis' Concern For Refugees” (på engelska). HuffPost. 1 oktober 2019. https://www.huffpost.com/entry/angels-unaware-statue-pope-francis_n_5d93bf92e4b0ac3cddb05a56. Läst 14 januari 2022. 
  43. ^ ”Påvens tweet på ukrainska och ryska: Krig är ett nederlag - Vatican News”. www.vaticannews.va. 26 februari 2022. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2022-02/pavens-tweet-pa-ukrainska-och-ryska-krig-ar-ett-nederlag.html. Läst 26 februari 2022. 
  44. ^ ”Pope to consecrate Russia and Ukraine to Immaculate Heart of Mary - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 15 mars 2022. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2022-03/pope-francis-to-consecrate-russia-and-ukraine-to-the-immaculate.html. Läst 22 mars 2025. 
  45. ^ ”Pope Francis gives Ukrainian President sculpture of olive branch - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 13 maj 2023. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2023-05/pope-francis-ukrainian-president-zelensky-audience-war-peace.html. Läst 3 juli 2023. 
  46. ^ Pullella, Philip (2 oktober 2022). ”Pope begs Putin to end 'spiral of violence and death'” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/europe/pope-begs-putin-end-spiral-violence-death-cites-nuclear-threat-2022-10-02/. Läst 3 juli 2023. 
  47. ^ ”Pope arrives in Kazakhstan to start Apostolic Journey - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 13 september 2022. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2022-09/pope-francis-arrival-apostolic-journey-kazakhstan.html. Läst 28 oktober 2022. 
  48. ^ ”Apostolic Journey of His Holiness Pope Francis to Hungary (28 - 30 April 2023) | Francis”. www.vatican.va. https://www.vatican.va/content/francesco/en/travels/2023/outside/documents/ungheria-2023.html. Läst 30 juni 2023. 
  49. ^ ”Dispute erupts over whether pope called Gaza situation a 'genocide'” (på amerikansk engelska). Reuters. Arkiverad från originalet den 29 januari 2025. https://web.archive.org/web/20250129054318/https://www.reuters.com/world/pope-says-conflict-between-israel-hamas-has-gone-beyond-war-terrorism-2023-11-22/. Läst 22 mars 2025. 
  50. ^ ”Pope Francis, in Easter address, calls for Gaza ceasefire” (på amerikansk engelska). Reuters. Arkiverad från originalet den 21 september 2024. https://web.archive.org/web/20240921221419/https://www.reuters.com/world/europe/pope-francis-easter-address-calls-gaza-ceasefire-2024-03-31/. Läst 22 mars 2025. 
  51. ^ ”Pope Francis: No peace in Israel and Palestine without two-state solution” (på engelska). America Magazine. 29 januari 2024. https://www.americamagazine.org/politics-society/2024/01/29/pope-francis-israel-palestine-two-state-solution-247038. Läst 22 mars 2025. 
  52. ^ ”Pope continues to call Gaza parish daily | News Headlines”. www.catholicculture.org. https://www.catholicculture.org/news/headlines/index.cfm?storyid=64257. Läst 22 mars 2025. 
  53. ^ Winfield, Nicole; Chan, Kelvin (14 juni 2024). ”Pope Francis becomes first pontiff to address a G7 summit, raises alarm about AI” (på engelska). AP. https://apnews.com/article/pope-francis-ai-g7-italy-610b8f16aac4d36aa8a56c88de2ca09f. Läst 21 april 2025. 
  54. ^ ”Påvens ord till G7: ”Ingen maskin ska kunna besluta om att ta livet av en människa” - Vatican News”. www.vaticannews.va. 14 juni 2024. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2024-06/pavens-ord-till-g7-ingen-maskin-ska-kunna-besluta-om-att-ta-li.html. Läst 23 juni 2024. 
  55. ^ ”Pope to G7: AI is ‘neither objective nor neutral’ - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 14 juni 2024. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2024-06/pope-g7-artifical-intelligence-objective-neutral.html. Läst 23 juni 2024. 
  56. ^ ”Pope at mosque in Indonesia: May we cultivate friendship as pilgrims on our way to God - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 5 september 2024. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2024-09/pope-may-we-cultivate-friendship-harmony-as-pilgrims.html. Läst 22 mars 2025. 
  57. ^ [a b] ”Biden honors Pope Francis with the Presidential Medal of Freedom” (på engelska). AP News. 11 januari 2025. https://apnews.com/article/biden-pope-francis-presidential-medal-of-freedom-1abf54dc5b1f30d8f0702dbd2bb93304. Läst 11 januari 2025. 
  58. ^ ”JOEL HALLDORF: Påven – en folklig världsledare och en enkel man”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/en-folklig-varldsledare-och-en-enkel-man/. Läst 4 november 2021. 
  59. ^ ”Förste svenske kardinalen: ”En smärre chock””. Svenska Dagbladet/TT. 22 maj 2017. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arborelius-blir-kardinal. Läst 27 december 2021. 
  60. ^ ”Midnattsmässan i SVT julafton - i år med kommentator på plats i Rom | Katolska kyrkan”. www.katolskakyrkan.se. https://www.katolskakyrkan.se/aktuellt/stiftsnyheter/2019/midnattsmassan-i-svt-julafton-i-ar-med-kommentator-pa-plats-i-rom. Läst 27 december 2021. 
  61. ^ ”Ärkebiskopen mötte påven - Sidor - UNT.se”. web.archive.org. 7 november 2017. Arkiverad från originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107004945/http://www.unt.se/nyheter/omvarld/arkebiskopen-motte-paven-3713043.aspx. Läst 29 oktober 2022. 
  62. ^ Sophia Stewart |. ”Random House to Publish Memoir by Pope Francis” (på engelska). PublishersWeekly.com. https://www.publishersweekly.com/pw/by-topic/industry-news/publisher-news/article/96246-random-house-to-publish-memoir-by-pope-francis.html. Läst 7 januari 2025. 
  63. ^ ”Påven utskriven från sjukhuset. Omfamnar och välsignar folket – Vatican News”. www.vaticannews.va. 1 april 2023. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2023-04/paven-utskriven-fran-sjukhuset-omfamnar-och-valsignar-folket0.html. Läst 1 april 2023. 
  64. ^ ”Pope Francis, 86, has abdominal surgery” (på brittisk engelska). BBC News. 7 juni 2023. https://www.bbc.com/news/world-europe-65821047. Läst 30 juni 2023. 
  65. ^ ”Påven på sjukhus – har luftvägsinfektion”. Svenska Dagbladet/TT-AFP. 14 februari 2025. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/W0ygxk/vatikanen-paven-inlagd-pa-sjukhus. Läst 15 februari 2025. 
  66. ^ ”Pope Francis is in critical condition after a long respiratory crisis, requiring oxygen at high flow” (på engelska). AP News. 22 februari 2025. https://apnews.com/article/pope-francis-pneumonia-sepsis-vatican-respiratory-infection-bab5b9a141517171d4efc71fadafa0a4. Läst 22 mars 2025. 
  67. ^ ”Katoliker runt om i världen firar att påve Franciskus skrivs ut: ”Fick gåshud””. SVT Nyheter. 23 mars 2025. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/katoliker-runt-om-i-varlden-firar-fick-gashud. Läst 23 mars 2025. 
  68. ^ ”Påve Franciskus första offentliga hälsning och välsignelse från sjukhuset - Vatican News”. www.vaticannews.va. 23 mars 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-03/pave-franciskus-forsta-offentliga-halsning-och-valsignelse-fran.html. Läst 23 mars 2025. 
  69. ^ ”Påven tog emot USA:s vicepresident JD Vance i Santa Marta - Vatican News”. www.vaticannews.va. 20 april 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-04/paven-traffade-usa-s-vicepresident-jd-vance-i-santa-marta.html. Läst 24 april 2025. 
  70. ^ ”Påve Franciskus har gått bort”. Stockholm Katolska Stift. https://www.katolskakyrkan.se/aktuellt/stiftsnyheter/2025/pave-franciskus-har-gatt-bort. Läst 24 april 2025. 
  71. ^ Henry Zeris (21 april 2025). ”See the moment Vatican announces death of Pope Francis | CNN” (på engelska). https://edition.cnn.com/2025/04/21/world/video/vatican-announcement-pope-francis-ldn-digvid. Läst 24 april 2025. 
  72. ^ ”Påve Franciskus begravning och kondoleanser”. Stockholm Katolska Stift. https://katolskakyrkan.se/aktuellt/stiftsnyheter/2025/pave-franciskus-begravning-och-kondoleanser. Läst 24 april 2025. 
  73. ^ S. V. T. Nyheter (26 april 2025). ”Kistan är framme – Påve Franciskus begravning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/pave-franciskus-begravning?inlagg=8e1c3464de66ca3a839eb0d4ec5d04c6. Läst 26 april 2025. 
  74. ^ ”Pope Francis' spiritual testament - Vatican News”. web.archive.org. 21 april 2025. https://web.archive.org/web/20250421184828/https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-04/pope-francis-spiritual-will-and-testament.html. Läst 24 april 2025. 
  75. ^ Levinsson, Ellinore (22 april 2025). ”Påve Franciskus testamente: Vill begravas utanför Vatikanen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/pave-franciskus-testamente-vill-begravas-utanfor-vatikanen. Läst 24 april 2025. 
  76. ^ Giribaldi, Edoardo (24 april 2025). ”Pope’s tomb made of marble from the land of his Italian grandparents” (på engelska). Vatican News. Dicasterium pro Communicatione. Arkiverad från originalet den 24 april 2025. https://archive.ph/tSM3k. Läst 25 april 2025. 
  77. ^ 2013: BBC – Profile: Pope Francis
  78. ^ 2011: BBC Argentines protest against pay cuts
  79. ^ 2013: Guardian Pope Francis: questions remain over his role during Argentina's dictatorship
  80. ^ http://www.theguardian.com/world/2014/apr/10/pope-francis-human-trafficking-crime-humanity
  81. ^ http://ncronline.org/news/vatican/pope-francis-2015-world-peace-day-message-focus-human-trafficking
  82. ^ http://www.endslavery.va/content/endslavery/en/events/declaration.html
  83. ^ http://w2.vatican.va/content/francesco/it/homilies/2014/documents/papa-francesco_20140621_cassano-omelia.html
  84. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 april 2015. https://web.archive.org/web/20150416031031/http://www.news.va/en/news/message-of-pope-francis-to-armenians. Läst 12 april 2015. 
  85. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150629072649/http://www.news.va/en/news/message-of-catholicos-karekin-ii. Läst 12 april 2015. 
  86. ^ http://www.aljazeera.com/news/2015/04/turkey-demands-explanation-pope-genocide-remark-150412122124015.html
  87. ^ http://www.hurriyetdailynews.com/crisis-averted-between-the-christian-world-and-turkey-.aspx?PageID=238&NID=80335&NewsCatID=508
  88. ^ Påvens intervju på planet tillbaka till Rom, Signum
  89. ^ Intervju med påven Franciskus Arkiverad 10 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., intervju av Antonio Spadara, svensk översättning av Anders Piltz i Signum nummer 3 2013
  90. ^ Pope witnesses marriage of 20 couples in St Peter’s Arkiverad 7 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., Catholic Herald, 2014-09-15
  91. ^ Svd 17 oktober 2014
  92. ^ ”El Cardenal Bergoglio asegura que la ley sobre el matrimonio gay es una «movida» de Satanás”. InfoCatólica. 8 juli 2010. http://infocatolica.com/?t=noticia&cod=6783. Läst 14 mars 2013. 
  93. ^ 2013: QX.se - QX.se: Nye påven ser homoäktenskap som "destruktivt"
  94. ^ http://time.com/3822482/pope-francis-women-church-society/
  95. ^ [a b] http://w2.vatican.va/content/francesco/en/encyclicals/documents/papa-francesco_20150524_enciclica-laudato-si.html
  96. ^ ”Trump: Meeting Pope Francis 'the honor of a lifetime'” (på amerikansk engelska). Fox News. 24 maj 2017. https://www.foxnews.com/politics/trump-meeting-pope-francis-the-honor-of-a-lifetime/. Läst 7 januari 2025. 
  97. ^ ”Pope Francis to get first electric popemobile from U.S. firm Fisker” (på engelska). Reuters. 21 maj 2021. https://www.reuters.com/technology/pope-francis-get-first-electric-popemobile-us-firm-fisker-2021-05-21/. Läst 14 januari 2022. 
  98. ^ ”Latin Mass Society: ‘Traditionis Custodes’ Regulates Not Abrogrates Older Liturgy” (på engelska). NCR. https://www.ncregister.com/news/latin-mass-society-traditionis-custodes-regulates-not-abrogrates-older-liturgy. Läst 4 mars 2022. 
  99. ^ ”Church reform requires decentralization, synodality” (på engelska). National Catholic Reporter. https://www.ncronline.org/blogs/faith-and-justice/church-reform-requires-decentralization-synodality. Läst 3 juli 2023. 
  100. ^ ”Does Pope Francis have a cunning plan?” (på engelska). independent. https://www.independent.ie/opinion/does-pope-francis-have-a-cunning-plan-30444898.html. Läst 29 oktober 2022. 
  101. ^ McGough, Michael (1 januari 2014). ”Pope Francis named Esquire's 'Best Dressed Man of 2013' - but why?” (på engelska). The Sydney Morning Herald. https://www.smh.com.au/world/pope-francis-named-esquires-best-dressed-man-of-2013--but-why-20140101-hv7ab.html. Läst 29 oktober 2022. 
  102. ^ ”2014 Ranking Of The World's Most Powerful People” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/forbespr/2014/11/05/2014-ranking-of-the-worlds-most-powerful-people/. Läst 29 oktober 2022. 
  103. ^ Ewalt, David M.. ”The World's Most Powerful People 2016” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/davidewalt/2016/12/14/the-worlds-most-powerful-people-2016/. Läst 29 oktober 2022. 
  104. ^ Garcia, Ahiza (19 mars 2016). ”Pope Francis gains 1 million Instagram followers in under 12 hours”. CNNMoney. https://money.cnn.com/2016/03/19/technology/instagram-pope-francis-account/index.html. Läst 29 oktober 2022. 
  105. ^ http://w2.vatican.va/content/francesco/en/encyclicals/documents/papa-francesco_20130629_enciclica-lumen-fidei.html
  106. ^ ”Pope’s New Encyclical ‘Fratelli Tutti’ Outlines Vision for a Better World” (på engelska). NCR. https://www.ncregister.com/news/pope-s-new-encyclical-fratelli-tutti-outlines-vision-for-a-better-world. Läst 28 oktober 2022. 
  107. ^ ”Påve Franciskus encyklikor”. Stockholm Katolska Stift. https://www.katolskakyrkan.se/kyrkan-i-varlden/vatikanen/paven/pave-franciskus-encyklikor. Läst 11 september 2023. 
  108. ^ http://w2.vatican.va/content/francesco/en/apost_letters/documents/papa-francesco_bolla_20150411_misericordiae-vultus.html
  109. ^ ”Påven: Det får räcka med polemik om liturgin - låt oss upptäcka dess skönhet - Vatican News”. www.vaticannews.va. 2 juli 2022. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2022-07/paven-det-far-racka-med-polemik-om-liturgin-lat-oss-upptacka.html. Läst 11 september 2023. 
  110. ^ ”Apostoliska brevet Totum amoris est. Påven: S:t Frans av Sales läste sin tids tecken - Vatican News”. www.vaticannews.va. 29 december 2022. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2022-12/apostoliska-brevet-totum-amoris-est-paven-s-t-frans-av-sales.html. Läst 11 september 2023. 
  111. ^ ”Apostolic Letters | Francis”. www.vatican.va. https://www.vatican.va/content/francesco/en/apost_letters.html. Läst 28 mars 2025. 
  112. ^ [a b] ”Presidente Evo Morales distingue con el Cóndor de Los Andes al Papa Francisco”. http://www.presidencia.gob.bo/fuente/noticia.php?cod=3363#contenido.  Arkiverad 9 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  113. ^ ”Pope Francis receives Order of the Smile – Francis – Catholic Church – Faith – Pope in Poland 2016 – press center”. pope2016.com. http://www.pope2016.com/en/faith/catholic-church/francis/news,466184,pope-francis-receives-order-of-the-smile.html. 
  114. ^ Druker, Simon (January 11, 2025). ”Pope Francis awarded U.S. Presidential Medal of Freedom with Distinction”. UPI. https://www.upi.com/Top_News/US/2025/01/11/joe-biden-pope-francis-presidential-medal-freedom-awarded/8441736625508/. Läst 11 januari 2025. 

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Benedictus XVI 		Romersk-katolska kyrkans påve
2013–2025 		Efterträdare:
Vakant
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Franciskus_(påve)&oldid=57350883”