Jordbävningarna i Kalabrien var en serie jordbävningar som drabbade södra Italien under senvintern och våren 1783. De första två skedde 5 februari och 7 februari, den första på fastlandet och den andra i Messinasundet nära sicilianska kusten. Dessa skapade även kraftiga flodvågor som framförallt drabbade Messina. Totalt omkom 50 000 i jordbävningarna.

Jordbävningarna i Kalabrien 1783
Reggio and Messina earthquake 1783.jpg
Samtida gravyr.
DatumVårvintern 1783
Drabbade områdenItalien Italien
Magnitud5,9 - 7 Mw
Epicentrum38°18′N 15°58′Ö / 38.30°N 15.97°Ö / 38.30; 15.97
38°13′N 15°38′Ö / 38.22°N 15.63°Ö / 38.22; 15.63
38°35′N 16°12′Ö / 38.58°N 16.20°Ö / 38.58; 16.20
38°46′N 16°18′Ö / 38.77°N 16.30°Ö / 38.77; 16.30
38°47′N 16°28′Ö / 38.78°N 16.47°Ö / 38.78; 16.47
Skador
Döda50 000[1]

Jordbävningarna i Kalabrien väckte stort uppseende i det sena 1700-talets filosofiska diskurs kring naturkatastrofer, initierad av jordbävningen i Lissabon 1755. Händelsen förekommer som motiv hos skalden Bengt Lidner.

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1783 Calabrian earthquakes, tidigare version.
  1. ^ Markens raseri. Allt om vetenskap. Läst 2013-12-24.