Jonas Gren

svensk orgelbyggare

Jonas Gren, tidigare Jonsson, född 13 januari 1715 i Stjärnsund, Husby socken, Kopparbergs län, död 25 mars 1765 i Klara församling, Stockholm,[2] var en svensk orgelbyggare.

Jonas Gren
Jonas Gren.jpg
Född1715[1]
Husby församling[1]Sverige
Död25 mars 1765[1] (50 år)
Ulrika Eleonora församling[1]Sverige
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningOrgelbyggare[1]
Make/makaCatharina Margareta Branting
BarnJonas
Stina Cathrina
Margareta Elisabet
Abraham
Anna Charlotta
Ulrica Louisa
Eva Maria
Wilhelmina
Johan Eric
Adolph
FöräldrarJonas Jonsson,
Kerstin Jonsdotter
Redigera Wikidata

Gren har i kompanjonskap med Petter Stråhle uppsatt flera stora orgelverk i Stockholm, bland annat i Klara och Katarina kyrkor, samt ett flertal kyrkor i landsorten. Vid Gren och Stråhles död övertogs verkstaden av gesällen Carl Wåhlström, 1765.[3]

BiografiRedigera

Gren föddes den 13 januari 1715 i Stjärnsunds bruk, Husby socken, Kopparbergs län och var son till plåtsmeden Jonas Jonsson Gren[4] och Cherstin Jonsdotter. År 1730 var Jonas i Säter.[5][6][7] Han arbetade som orgelbyggare från 1733 hos Daniel Stråhle, senare i Torshälla. Han gifte sig i Torshälla den 22 februari 1745 med Catharina Margareta Branting[8], dotter till rådmannen Johan Branting och Catharina Norstedt.[9] Han blev examinerad och privilegierad 1748 och ingick samma år bolag Petter Stråhle (brorson till Daniel Stråhle). År 1754 bodde han på kvarteret Michaël mindre 134 i Katarina församling i Stockholm.[10][11][12] Jonas Gren och Petter Stråhle var båda bosatta 1761 på kvarteret Vattenormen nummer 51 i Kungsholms församling fram till deras död år 1765.[13] Gren avled den 25 mars 1765 i Klara församling, Stockholm och begravdes den 29 samma månad i Kungsholmens församling, Stockholm.[14]

FamiljRedigera

Gren gifte sig 22 februari 1745 i Torshälla med Catharina Margareta Branting (1727-1799).[8][15] Hon var dotter till rådmannen Johan Branting och Catharina Norstedt.[9] De fick tillsammans barnen Jonas (1745),[16] Stina Cathrina (1747), Margaretha Elisabeth (född 1748),[17] Abraham (född 1749),[18] Anna Schiarlotta (född 1752),[18] Ulrica Lovisa (född 1754),[19] Eva Maria (född 1755),[19] Wilhelmina (född 1757),[19] Johan Eric (född 1760),[20] Adolph (född 1762)[20] och Christina Catharina (född 1763).[20]

Gesäller och lärlingarRedigera

  • 1754-1757 Johann Friedrich Rhode (född 1725). Han var orgelbyggargesäll hos Gren och Stråhle.
  • 1754-1757 Maths Brandberg (född 1719). Han var snickargesäll hos Gren och Stråhle.
  • 1754-1757 Nils Ullgren (1726-1773). Han var från 1754 snickargesäll hos Gren och Stråhle. Ullgren gifte sig 1757 i Gävle med Regina Westerberg.[21] Han kom från 1757 att arbeta som snickarmästare i Gävle.[22][23]
  • 1754-1757 Eric Engman (född 1732) (gesäll)
  • 1754-1757 Mattias Swahlberg den yngre.
  • 1754-1763 Carl Wåhlström (orgelbyggargesäll)
  • 1755 Johan Forssberg (född 1726). Han var snickargesäll hos Gren och Stråhle.
  • 1755 Matts Swanberg
  • 1760 Anders Nordenberg (född 1733).
  • 1760 Johan Arborelius (född 1743).
  • 1760-1763 Lars Fredrik Hammardahl (organist)
  • 1761-1763 Fredrik Salling (lärling)
  • 1761-1763 Olof Schwan (lärling)
  • 1761-1765 Johan Westelman (född 1740) (lärling)
  • 1761 Abraham Swanström Siuk (född 1733) (lärling)
  • 1763 Hans Bergstedt (född 1738) (snickargesäll)
  • 1763 Eric Lindström (född 1737) (snickargesäll)

OrglarRedigera

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1748 Bollnäs kyrka Uppsala 1 Bihängd 13 Nej/Nej Orgeln byggdes 1748 bak i kyrkan. När kyrkan vidgades 1755 flyttades orgeln längre fram.[24]
1749 Västra Vingåkers kyrka Strängnäs 1 13 Nej/Nej [24]
1749 Stora Malms kyrka Strängnäs 1 Bihängd 12 Nej/Nej Orgeln skänktes av ryttmästaren David Henrik Hildebrand.[24]
1750-talet Helgarö kyrka Strängnäs 1 7 Nej/Nej Orgeln såldes 1862 till Vallby kyrka, Södermanland. En ny orgel byggdes 1909 av E A Setterquist & Son, Örebro.
1750 Öja kyrka, Södermanland Strängnäs 1 9 Nej/Nej [24]
1750 Franska reformerta kyrka Stockholm 1 Bihängd 8 Ja/Ja Orgeln har en blåsbälg.[24] Såldes 1870 till Bunge kyrka, Gotland. Den renoverades 1977 av Mads Kjersgaard, Uppsala.
1751 Katarina kyrka Strängnäs 2 Självständig 30 Nej/Ja Orgeln var stämd i kammarton och hade 8 blåsbälgar.[24]
1752 Slottskyrkan Uppsala 2 Bihängd 17 Nej/Ja Orgeln hade en blåsbälg.[24]
1753 Kungsholms kyrka Uppsala 1 Bihängd 10 Nej/Ja Orgeln hade två bälgar.[24] Flyttades 1832 till Hammars kyrka.
1753 Danvikshems kyrka Strängnäs 1 10 Nej/Nej Orgeln hade två bälgar.[24]
1753 Karlstads domkyrka Karlstad 30 Ja (delvis)/Nej Orgeln skadades 1865 i en brand. 1878 byggdes en ny orgel av Åkerman & Lund, Stockholm i domkyrkan. Delar av orgeln uppsattes 1870 i Segerstads kyrka av Otto Holmberg, Karlstad. Den hade 6 stämmor och bihängd pedal. 1990 renoverades orgeln av Jan-Erik Straubel, Karlstad.
1753, 1749 eller 1756 Östra Vingåkers kyrka Strängnäs 1 9 Orgeln sattes upp i kyrkan 1749. Orgeln skänktes 1756 av riksrådet Claës Stromberg. 1765 byggdes en pedal till orgel med 5 stämmor.[24]
1753 Ripsa kyrka Strängnäs 6 Nej/Nej
1754 Västerlövsta kyrka Uppsala 1 Bihängd 10 Ja/Ja [24][25] Orgeln såldes 1875/1882 till Järlåsa kyrka. Ombyggd 1855 av Daniel Wallenström, Uppsala. Renoverad 1929 av C R Löfvander, Stockholm.
1754 Överselö kyrka Strängnäs 1 Bihängd 9 Ja/Ja [24] Omändrad 1852 av Johan Lund, Stockholm. Renoverad 1952 av Olof Hammarberg, Göteborg.
1754 Järvsö kyrka Uppsala 1 Bihängd 15 Nej/Ja (delvis) Orgeln hade 3 bälgar.[24] Den 29 december 1752 besökte Stråhle församlingen för att ackordera 9000 daler kopparmynt för ett orgelverk i samma form som kungliga slottet. Han fick 300 daler i förskott. 15 augusti 1754 fick Rhode 48 daler. Den 18 augusti samma år fick orgelbyggarna Gren och Stråhle 3000 daler för orgelverkets hitkomst.[26] Orgel togs ner 1832 då gamla kyrkan revs och sattes upp i nya kyrkan 1837 av Olof Hanberg, Arbrå.[27] Den ombyggdes även då.
1755 Piteå stadskyrka Luleå 1 7 Nej/Ja [24] Den 26 november 1754 skrevs kontrakt med Gren och Stråhle. Gesällen Rhode satte upp orgelverket i kyrkan.[28] En ny orgel byggdes 1899 av Nils Oskar Alm, Boden.
1757 Hedemora kyrka Västerås 2 Bihängd 22 Nej/Ja Orgeln kostade 20000 daler kopparmynt och organisten Hedenstrand skänkte 100 daler till bygget. Orgelverket byggdes som Klara kyrkas orgel, med en rund öppning i mitten.[24] En ny orgel byggdes 1904 av Johannes Magnusson, Göteborg.
1758 Kristina kyrka Västerås 2 Självständig 27 Nej/Ja Orgeln hade 6 bälgar. Sedan branden fanns ännu 3 stora silverpipor bevarade, skänkta av bergmästare Grisbak, som används i verket, och är gr. C om 130 lod, H 48 3⁄16 lod och ostr. C 45 15⁄16 lod.[24] En ny orgel byggdes 1906 av Johannes Magnusson, Göteborg.
1759 Bälinge kyrka, Södermanland Strängnäs 1 9 Nej/Nej Orgeln kostade 3300 daler.[24] Utökades till 9 stämmor 1805 av Lorentz Peter Lorin.
1759/1757 Dingtuna kyrka Västerås 1 Bihängd 11 Nej/Nej [24] En ny orgel byggdes 1898 av E A Setterquist & Son, Örebro.
1761 Klara kyrka Uppsala 2 Självständig 40 Nej/Nej Orgeln hade 8 bälgar. Orgeln kostade 32000 daler kopparmynt. Bryggaren Sven Svensson Ros änka, Rosina Elisabeth Höjer skänkte 1753 30000 daler till orgeln.[24]
1761 Romfartuna kyrka Västerås 10 Nej/Nej De bygger ett nytt orgelverk för 4900 daler kopparmynt. De köper den gamla orgeln i kyrkan med 6 stämmor från 1727 för 800 daler kopparmynt .Den var tillverkad i Amsterdam. Överceremonimästare Johan Gabriel Sparfwenfeldts arvingar hade skänkt orgel i testamente till Romfartuna kyrka.[24] En ny orgel byggdes 1888 av Åkerman & Lund, Stockholm.
1761 Sala sockenkyrka Västerås 1 Bihängd 8 Nej/Nej Orgeln kostade 4000 daler. Ryttmästare Wachschalger betalad 1000 daler. Pedalen har en oktavs omfång.[24] En ny orgel byggdes 1890 av E A Setterquist & Son, Örebro.
1761 Nedertorneå kyrka Finland 9 [24]
1761 Haparanda kyrka Luleå 9 Nej/Nej
1762 Vendels kyrka Uppsala 1 Bihängd 14 Nej/Ja Orgeln kostade 9750 daler kopparmynt.[24] Fasaden är ritad av Olof Tempelman.
1762 Kuddby kyrka Linköpings 1 9 Nej/Nej Orgeln kostade 9000 daler och hade en skäftbälg.[24] Orgeln flyttades till nya kyrkan 1828.
1763 Fredrikshamns kyrka Finland
1764-1765 Ljusdals kyrka Uppsala 1 Bihängd 14 Nej/Ja Orgeln hade 3 bälgar.[24] Tillbyggd 1790 av Lars Fredrik Hammardahl, Arbrå till 16 1/2.
1764 Flo kyrka Skara 1 Bihängd 9 Nej/Nej [24]
1764 Nysunds kyrka Karlstad 9 Nej/Nej Orgeln skänktes av brukspatron Leonard Magnus Uggla.[24] En ny orgel byggdes 1885 av E A Setterquist & Son, Örebro.
1765 Vallby kyrka, Uppland Uppsala 1 Bihängd 10 Nej/Ja Kontrakt skrevs 1763 med Gren och Stråhle. Sattes upp efter deras död 1765 av gesällen Carl Wåhlström. Den kostade 8000 daler kopparmynt.[24] Orgeln renoverades 1875 av Johan Eriksson, Boglösa socken.
Viborgs kyrka
Reval kyrka

Ombyggnader och övrigtRedigera

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1748 Söderala kyrka Uppsala Orgeln rensas och stäms av Gren.[29]
1748 Söderhamns kyrka Uppsala 1748 rensades orgeln av Gren och en gesäll.[30]
1748 Hudiksvalls kyrka Uppsala 1748 rensades och lagades orgeln av Gren för 400 daler.[31][32]
1748 Adolf Fredriks kyrka (S:t Olofs kapell) 8 Nej/Ja En orgel skänkt 1698 av handelsman Jac. Stiegler till S:t Olofs Kapell, Stockholm. Den byggdes om 1748 av Gren och Stråhle och fick då 8 stämmor. Orgeln förbättrades 1748 och Gren och Stråhle och hade då 8 stämmor.[24] Flyttades till Botkyrka kyrka 1782 och sedan till Huddinge kyrka 1810. Orgeln flyttades slutligen till Havdhems kyrka. 1912 flyttades orgeln till Gotlands Fornsal.
1749 Österåkers kyrka Strängnäs 6 Nej/Nej Utökade en orgel till 6 stämmor. Den var byggd 1727 av Johan Niclas Cahman och hade då två stämmor.
1750 Göteborgs domkyrka Göteborgs 2 Självständig 35 År 1734 byggde Johan Niclas Cahman en orgeln för 8500 daler silvermynt. Den hade fem bälgar. Den reparerades av Gren och Stråhle.[24] De satte 1750 in stämmorna Vox virginea D och Trumpet 4' B för 300 daler silvermynt.[33]
1752 Finska kyrkan 1 6 Byggdes av okänd orgelbyggare. Orgeln gjordes om 1752 av Gren och Stråhle. Orgeln hade tre bälgar.[24]
1755 Delsbo kyrka Uppsala 1 11 1746 byggde Olof Hedlund en orgel. Den utökades av honom med 6 stämmor i pedalen för 4300 daler. Orgeln reparerades 1755 av Gren och Stråhle. Orgeln hade 4 bälgar.[24] De blev skjutsade från och till Järvsö och arbetade under 12 dagar med orgeln tillsammans med en gesäll. De renstämde orgeln och fick 300 daler för arbetet.[34]
1755 Lindesbergs kyrka Västerås 1 Självständig 16 Nej/Nej Kyrkan fick sin första orgel 1662. 1693 fanns en orgel i kyrkan. 1731-1736 renoverades orgeln av Daniel Stråhle och fick 17 stämmor, en manual och pedal. Han byggde bland annat till en ny pedal för 2400 daler. 1755 reparerades orgeln av Gren och Stråhle för 1500 daler. De satte även i stämman Vox virginea.[24] Orgeln förstördes i en brand 1869.
1755 Söderhamns kyrka Uppsala 1755 gjorde Jonas Gren och Petter Stråhle ett arbete på orgeln.[30]
1755 Bollnäs kyrka Uppsala 1755 flyttade Gren och Stråhle en orgel. Orgelbyggargesällen Rhode deltog i arbetet.[35]
1756 Skeppsholmskyrkan 1 6 1702 skänktes ett positiv till kyrkan av Hedwig Sophia af Hollsten. Positivet blev förbättrat 1739. 1756 utökades orgeln av Gren och Stråhle och hade då 6 stämmor.[24]
1758 Simtuna kyrka Uppsala 8 Nej/Nej Flyttade 1758 ett orgelverk från koret till en nybyggd västläktare i kyrkan. Orgeln var byggd 1726 av Johan Niclas Cahman, Stockholm och hade 8 stämmor.[24]
1759 Medåkers kyrka Västerås 8 Ja/Ja Gren och Stråhle sätter 1759 upp en orgel i kyrkan av okänd orgelbyggare. Orgeln var byggd 1634 för Maria Magdalena kyrka, Stockholm. Flyttades 1737 till Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm. Den skänktes 1888 till Nordiska museet där den ställdes upp 1908.
1761 Arbrå kyrka Uppsala 2 18 Nej/Nej Sätter upp en orgel från Ljusdals kyrka. Tillverkad 1733 av Johan Niclas Cahman, Stockholm. De utvidgade även orgel till 18 stämmor. 11 stämmor i manualen och 7 stämmor i öververket. Orgelverket satte upp av Gren och gesällen Lars Hammardahl.[36][37]
1761 Hedvig Eleonora kyrka Uppsala 2 Självständig 26 Nej/Ja Ett orgelverk köptes från Maria Magdalena kyrka och utökades med pedal av Olof Hedlund, Stockholm. Huvudverket såldes 1759 till Medåkers kyrka. Gren och Stråhle tillverkade 1761 ett nytt huvudverk till orgeln med 10 stämmor.[24]
1761 Skå kyrka 6 Ja/Ja Satte upp en begagnad orgel av okänt ursprung. Den finns idag i ClaudiussamlingenMusikhistorisk Museum, Köpenhamn.
1765 Arbrå kyrka Uppsala En orgel sattes upp från Ljusdals kyrka 1765 av Gren och Stråhle. Orgeln utökades samtidigt med 10 stämmor. Den hade 3 bälgar. Orgeln var byggd av Cahman.[24]
Storkyrkan Gren och Stråhle reparerade orgeln.[24]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] Jonas Gren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 13179, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Klara Fla:2 (sida 193)
  3. ^ “Directeurerna Pet. Stråle och Jonas Gren afledo bägge 1765. De hade i bolag och med egna medel inrättat i Stockholm ett orgelbyggeri, hwars like ej fanns i hela riket. De förfärdigade de präktigaste orgelwerk, äfwen för utrikes orter.” (Ur Stockholms Stads Historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven av Nils LundequistZacharias Hæggströms förlag)
  4. ^ Husby (W) C:3 (1698-1724) Bild: 127
  5. ^ Husby (W) AI:3 (1710-1737) Sida: 402
  6. ^ Kungsholm (A, AB) FI:1 (1688-1778) Sida: 286
  7. ^ Husby (W) AI:5 (1730-1760) Sida: 441
  8. ^ [a b] Torshälla (D) C:1 (1737-1763) Sida: 43
  9. ^ [a b] Bengt KyhlbergJonas Gren i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
  10. ^ Katarina (A, AB) AI:6 (1754-1757) Sida: 585-586
  11. ^ Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:21:3 (1760) Sida: 283
  12. ^ Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:20:8 (1755) Sida: 302-303
  13. ^ Kungsholm (A, AB) AIa:2 (1761-1778) Sida: 11, 36-37
  14. ^ Kungsholm (A, AB) FI:1 (1688-1778) Sida: 287
  15. ^ Torshälla (D) C:3 (1794-1834) Bild: 170
  16. ^ Torshälla (D) C:1 (1737-1763) Sida: 41
  17. ^ Stora Malm (D) C:3 (1727-1764) Sida: 91
  18. ^ [a b] Katarina (A, AB) CII:3 (1744-1752) Sida: 309 och Bild: 2730
  19. ^ [a b c] Katarina (A, AB) CII:4 (1752-1762) Sida: 86, 118, 150
  20. ^ [a b c] Kungsholm (A, AB) CI:5 (1758-1785) Sida: 7, 13, 17
  21. ^ Gävle Heliga Trefaldighet (X) CI:5 (1753-1769) Sida: 70
  22. ^ Gävle Heliga Trefaldighet (X) CI:6 (1770-1789) Sida: 71
  23. ^ Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) FIIa:13 (1774-1777) Sida: 41-52
  24. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på Svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 206, 208-211, 214-215, 236-241, 246, 256, 258-263, 273-276, 278-280, 298, 300. Libris länk 
  25. ^ Västerlövsta (U) KI:1 (1747-1823) Bild: 110
  26. ^ Järvsö (X) LIb:3 (1730-1777) Sida: 312, 344, 346, 350, 354
  27. ^ Järvsö (X) OIa:2 (1744-1779) Sida: 360
  28. ^ Piteå stadsförsamling (BD) KI:1 (1739-1842) Sida: 23-28
  29. ^ Söderala (X) LIb:2 (1735-1769) Sida: 6, 10, 24, 28, 38, 40, 115
  30. ^ [a b] Söderhamn (X) LIa:2 (1721-1754) Sida: 349, 433
  31. ^ Hudiksvall (X) LIa:1 (1714-1801) Sida: 54, 56
  32. ^ Hudiksvall (X) LIb:4 (1745-1762) Bild: 200
  33. ^ Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) LIa:62 (1750-1751) Sida: 19-20
  34. ^ Delsbo (X) LIa:4 (1734-1762) Bild: 1720
  35. ^ Bollnäs (X) LIb:3 (1743-1770) Sida: 142-143
  36. ^ Arbrå (X) LIa:2 (1693-1801) Sida: 196-200
  37. ^ Arbrå (X) KI:1 (1746-1824) Sida: 189-190, 194-195, 197-198, 217, 327