John Singleton Copley
John Singleton Copley (född cirka 3 juli 1738 i Boston, Massachusetts, död 9 september 1815 i London, England) var en amerikansk konstnär.
John Singleton Copley | |
Självporträtt av John Singleton Copley | |
Född | 3 juli 1738[1][2][3] Boston[4][5] |
---|---|
Död | 9 september 1815[6][1][7] (77 år) London[4][5] |
Begravd | Highgate Cemetery |
Medborgare i | USA |
Sysselsättning | Konstnär[8], målare[9] |
Maka | Susannah Farnum Clarke (g. 1769–)[10][11] |
Barn | Elizabeth Copley (f. 1770)[12][10] John Copley, 1:e baron Lyndhurst (f. 1772)[10] Mary Copley (f. 1773)[12] |
Föräldrar | Richard Copley[12][10] Mary Singleton[12][10] |
Utmärkelser | |
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences[13] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Ungdom
redigeraJohn Singleton Copley var son till en irländsk immigrant, Richard Copley, och dennes fru, Mary Singleton Copley. Hans föräldrar ägde en tobaksaffär i Boston. År 1748 hade Richard Copley dött, det exakta datumet är okänt, men den 2 maj 1748 gifte Mary om sig med Peter Pelham, en gravör och lärare, och flyttade med hennes son till ett lugnare och mer respektabelt område av Boston. John var endast 13 år när även hans nya styvfar, Peter, dog.
London
redigera1774 flyttade Copley till England för att fortsätta sitt måleri där. Han flyttade vidare till Paris, Genua och Rom innan han återvände till London nio månader senare. I London blev han antagen som ledamot av Royal Academy of Art.
Hans konstnärliga geni
redigeraCopley är känd för sina porträtt av viktiga personer i koloniala New England, framförallt män och kvinnor i medelklassen. Porträtten var innovativa på så sätt att de tenderade porträttera personerna med föremål som var karakteristiska för deras liv. I London började han specialisera sig på historiska berättande scener, vilka ibland avfärdas av kritiker för att de saknar vibransen av hans tidigare porträtt. Copley demonstrerade sitt geni, både under den amerikanska och den brittiska perioden, för hans renderingar av yttexturer och fångandet av en emotionella ögonblick i tiden.
Äktenskap och familjeliv
redigeraJohn var gift med Susanna Farnham Clarke, vars far, Richard Clark var lojalist och en av Bostons rikaste köpmän och ombud för British East India Company. Paret fick sex barn under deras 45 år som äkta makar. År 1815 dog John i London. Deras son John blev brittisk lordkansler och upphöjd i friherrligt stånd.
Främsta verk
redigera-
"The Boy with the Squirrel" (1765)
-
"Samuel Adams" (1772)
-
"Paul Revere" (1770)
-
"Mr. and Mrs. Thomas Mifflin (Sarah Morris)" (1773)
-
"Nicholas Boylston" (1767)
-
"Watson and the Shark" (1778)
-
"The death of major Francis Pierson" (1782-1784)
-
"Young Lady with a Bird and Dog" (1767)
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör John Singleton Copley.
- National Gallery of Art: John Singleton Copley
- National Gallery of Art: Watson and the Shark
Källor
redigera- Artikeln är, helt eller delvis, översatt från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
redigera- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/John-Singleton-Copleytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 2607, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: copley-john-singleton, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Копли Джон Синглтон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] abART, abART person-ID: 58767.[källa från Wikidata]
- ^ John Singleton Copley, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 18214, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6s189qg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Web Gallery of Art, Web Gallery of Art-ID: John Singleton COPLEY, John Singleton, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 58767, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p68307.htm#i683065, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]