John Gardberg

John Rudolf Gardberg, född 13 november 1899 i Åbo, död 18 november 1974 i Karis, var en finländsk skolman och historiker, erhöll professors titel 1973.

John Gardberg
Född	13 november 1899 Åbo
Död	18 november 1974 (75 år) Karis, Finland
Medborgare i	Finland
Sysselsättning	Historiker
Utmärkelser
Tollanderska priset (1970)
Redigera Wikidata

Gardberg verkade från 1929 till 1963 som historielärare och rektor vid Karis-Billnäs samskola och var mellan 1947 och 1967 docent i nordisk folklivsforskning vid Åbo Akademi. Han bedrev forskning bland annat i Kimitobygdens och Karisnejdens historia. Han var bror till Carl-Rudolf Gardberg.

Biografi

Gardberg föddes i Åbo, han var den andra sonen i en stor familj. Hans far var handelsmannen Rudolf Gardberg och hans mor Anna Nordlin. Som ung skolelev deltog Gardberg i inbördeskriget tillsammans med sina två bröder Carl-Rudolf och Gustav. Tillsammans med andra elever i Åbo Svenska lyceum tog de sig ut ur det av de röda kontrollerade Åbo. De deltog till en början i Nystadskårens fälttåg på Åland. Gardberg återvände tillsammans med sina bröder till Åbo i maj 1918.

Gardberg var från tidig ålder intresserad av filosofi. Han inledde sina studier i filosofi för Edvard Westermarck, en förgrundsgestalt inom den då framväxande sociologin. Senare bytte han inriktning till kulturhistoria och folklivsforskning under Gabriel Nikander. Han blev fil.kand. 1923 och doktorerade 1936 med en avhandling om Kimito friherreskap. Gardberg hade inlett sina studier vid Helsingfors universitet men studerade från och med 1921 vid Åbo Akademi. Han var en av magistrarna vid Åbo Akademis första promotion 1927.

Efter sin kandidatexamen arbetade Gardberg en tid som folkhögskolelärare, vid Västra Nylands folkhögskola och vid Svenska folkakademin i Malm. Han blev rektor för Karis-Billnäs samskola i Karis 1929 och arbetade på skolan intill sin pension 1963.

Bibliografi

• ”Svenska Bildningens Vänner. En återblick”. Festskrift utgiven av föreningen S.B.V. den 28 oktober 1922. (1922).
• ”Samfundslivet i Nagu och Korpo utskär”, (Avhandling pro gradu, 1923).
• “Råsegel och vadmal. Rester av en utdöd segeltyp”, Budkavlen, årg. 3 (1924): 102–08.
• “Utskärskapell i Nagu och Korpo”, Kalender utg. av S.F.V. (1924): 35–51.
• “Tobak. En gammal rövarhistoria”. Hälsning till svensk allmoge i Finland från Åbo Akademi studentkår (1925): 22–23.
• “Byggnadsskicket”, I Karl Nordberg m.fl. En öst-åländsk skärgårdsby. Lappo i Brändö, 24–47. Åbo: Åbo tryckeri och tidnings aktiebolag, 1925.
• “Bomärken och trodmärken i Nötö skärgårdstrakt”, Budkavlen, årg. 4 (1925): 1–6.
• “Ur hustrurs, döttrars och pigors klädedräkt”, Budkavlen, årg. 4 (1925): 91. “Skifte och samfällt bruk i åboländska utskärsbyar”, Brage årsskrift XIX-XX, (1926): 14–49.
• “Om silver hos forna tiders allmoge. Små anteckningar”, Hälsning till svensk allmoge i Finland från Åbo Akademi studentkår (1926): 27–28.
• “Ofredsminnen från Pojo socken”, Hävd och Bygd 1 (1926): 15–18.
• “Fyra folkhögskolor – Intryck från en stipendieresa”, Svenskbygden 4 (1927): 58–60.
• “Boningshus på hemman i norra Karis och Pojo”, Budkavlen, årg. 7 (1928): 33–39.
• “Byggnadskultur i västra Nyland”, Kalender utg. av S.F.V. (1928): 69–85.
• “Reseintryck från folkhögskolor i Sverige (Juni–juli 1928)”, Svenskbygden 9 (1928): 136–41.
• “Om filosofiska studier”, Svenskbygden 10 (1928): 158–160.
• “Övningar i ’böckers bruk’”, Tidskrift för svenska folkhögskolan (1929): 59–67.
• Förslag till en studieplan i praktisk filosofi. (Helsingfors: Tidnings A. B. Nylands tryckeri, 1929).
• “Några vidskepelsemål från Kimitobygden under 1600–talet”, Budkavlen, årg. 8 (1929): 133–141.
• “Primitiv sälfångst i Åboland”, Budkavlen, årg. 9 (1930): 65–71.
• “Ur en säljägares dagbok. Anteckningar från Utö fyr och lotsplats, Korpo”, Budkavlen, årg. 9 (1930): 81–87.
• “Utkast till grundlinjer för en kurs i samhällslära”, Årsbok för svenska folkhögskolan i Finland (1930): 3–23.
• “Samfällda näringsfång i havsbandet, “ i Folkloristiska och etnografiska studier 4, 99–152 (Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 1931).
• “Byggnadsskick i Korsnäs”, i Folkloristiska och etnografiska studier V, 59–114. (Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 1934).
• “En strid om frälsejord i Kimito friherreskap”, Budkavlen, årg. 13 (1934): 61–72.
• “Anteckningar om Kimito prästgård under 1600-talet”, Kulturhistorisk årsbok (1935): 5–20.
• Kimito friherreskap: en studie över feodal läns- och godsförvaltning. (Helsingfors: Tilgmann, 1935).
• “Fartygsbyggen vid Åbo slott 1540 – 1544”, Kulturhistorisk årsbok (1936): 5–22.
• “Fiskhandel och bondeseglation i Åbo skärgård”, Svenska kulturbilder 5, IX-X (1937): 133–56.
• “En fiskare vid Utö fyr 1846–1893”, Budkavlen, årg. 18 (1939): 80–87.
• “Ur vår kalk- och marmorbrytnings äldsta hävder”, Svenska folkskolans vänners kalender (1939): 28–37.
• Kimitobygdens historia, del 1:1, Tidsåldrar och öden intill år 1721. Åbo: Åbo tidnings- och tryckeri AB, 1944.
• ”Porkalaområdet – en förlorad svenskbygd”, i Svensk-Finland: bilder från svenskbygden i Nyland, Åboland, Österbotten och Åland, 29–33, red. Olle Reuterwall et al. (Stockholm: Lundqvist, 1944).
• “En drängs dagbok från Seglinge”, Budkavlen, årg. 25 (1946): 97–116.
• “Folktro på Eckerö”, Budkavlen, årg. 26 (1947): 83–87.
• “Postkarlarnas vinterutrustning”, Budkavlen, årg. 26 (1947): 85–87.
• “Omgående fjällfiske- och krokskötslotter i Ålands och Åbolands skärgårdsbyar”, Budkavlen, årg. 27 (1948): 10–17.
• “Kommunala ärenden vid sockenstämman i Kimito 1747 – 1809”, i Acta Academiae Aboensis, Humaniora 18, 129–142 (Åbo: Åbo tidnings- och tryckeri AB, 1949).
• “Indelta bönder i Västra Nyland. Böcker och människor”. Hyllningsskrift till Carl-Rudolf Gardberg 9 september 1958. Skrifter utgivna av historiska samfundet i Åbo 6, 68–75.
• “Rättsskipning, övertro och själavård i västra Nyland före 1734 års lag”, Budkavlen, årg. 37 (1958): 59–73.
• “Den unge Gabriel Nikander”, Budkavlen, årg. 40–41 (1961–62): 5–166.
• Karis-Billnäs samskola: historik och matrikel till femtioårsminnet 1964. Ekenäs: Ekenäs tryckeri, 1964.
• “Torskmärken kring Mörskär och Kökarsören”, Budkavlen 43–44 (1964–65): 159–92.
• “Stångtal, skatt och jordvärde i sydvästra Finland. I. Allmän orientering. Översikt av Norrfinland”, Historisk tidskrift för Finland (1967): 79–107.
• “Stångtal, skatt och jordvärde i sydvästra Finland. II. Översikt av Söderfinland”. Historisk tidskrift för Finland (1967): 129–59.
• “Stångtal, skatt och jordvärde i sydvästra Finland. III. Raseborgs län jämförda med Egentliga Finlands”, Historisk tidskrift för Finland (1968): 49–74.
• Karis socken från forntiden till våra dagar V: Vasatiden och Karolinska tiden. (Ekenäs: Ekenäs tryckeri, 1968).
• Tjuda pedagogi: ett blad ur kimitobygdens kulturhistoria. (Ekenäs: Ekenäs tryckeri, 1969).
• Glasfågeln eller Anna Stålarm till Grabbacka: en sagoväv i tre våder på historisk ränning. (Ekenäs: Ekenäs tryckeri, 1969).
• Karis fordom och nu: till hundraårsminnet av den kommunala självstyrelsens tillkomst i Karis. (Karis: Hembygdsnämnden, 1970).